@calandrella: Jag vet inte om jag tror att FN:s deklaration för mänskliga rättigheter är den bästa deklarationen för mänskliga rättigheter. För det första skapades den i kölvattnet av andra världskriget, är en produkt enbart av industrialiserade länders tankar om rättigheter (större delen av undertecknarna har alltså inte själva varit med och påverkat innehållet, jämför med planerna för ACTA-avtalet), och FN-resolutioner och -konventioner tillämpas redan idag med sund skepticism av samtliga undertecknande stater. Typ, utrymmet för tolkning är allt annat än definitivt.

@anaïs: Kanske behöver man inte se en piratideologi som enbart hanterandes informationsfrågor på nätet, utan som hanterandes informationsfrågor överlag. Alltså, information omgärdar oss över allt, och de genomgående förändringar informationssamhället kommer innebära gäller inte bara på nätet.

Det är också en fullt rimlig ide att om man genom att upprätthålla en bra kvalitet på en produkt ska ha ensamrätt att påstå att en produkt ÄR tex en Rolex.

Däremot borde det inte få användas som argument för att stoppa andra från att sälja något som tydligt är betecknat som en ”Rolexkopia”, så länge man inte påstår att det är en ”äkta” Rolex. Jag har svårt att se hur detta kan implementeras utan något slags lagstiftning runt varumärken i sig.

Ifall detta var tillåtet så skulle det snarare vara till fördel för konsumenterna, för det skulle tvinga Rolex till att faktiskt upprätthålla en högre kvalitet än kopiorna för att motivera prisskillnaden, och de konsumenter som inte tycker att kvalitetsskillnaden motiverar priset skulle få möjlighet (som idag) att ha en betydligt billigare klocka som ser UT som en Rolex.

Utöver detta så ser jag inte att varumärkesrätten är nåt som Piratpartiet skulle tjäna något på att driva som sådant. Bättre att koncentrera sig på tex integritetsaspekterna när det gäller ACTA.

”1. Om förslaget genomförs, vad är det som är tillåtet nu att göra som skulle bli otillåtet?
2. Och motsatt, vad är det som är otillåtet att göra nu som skulle bli tillåtet?”

Och ”förslaget” är förstås de ideer om varumärken som denna blog framför. Jag är osäker på vad som *egentligen* menas, och om man kan koka ned det till vad som rent konkret blir tillåtet eller ej kunde en del klarna.
(Jag håller f ö med om att EU-tullen inte bör kunna stoppa medicinsändningar som är lagliga att sända i internationell handel. Sådant beteende bör i princip redan vara otillåtet, så det vore inget bra exempel.)

–Ahrvid

FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 27:
1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.

2. Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.

Artikeln lämnar förstås utrymme för reformering av immaterialrätten, men inte totalt avskaffande.

Jag erkänner att jag inte är inläst på marknadföringslagen. Men jag anser inte att (PP) har något med varumärken att göra. Detta är en fråga för marknaden – den materiella delen – och har ingenting med nätbaserad ideologi att göra. Jag anser det vara något övermodigt att anse att bara för att en ideologi är klockren på ett område, Nätet, så skall den appliceras överallt – även där den inte hör hemma – eftersom den är ”rätt”. Det är t o m lätt extremistiskt och framför allt ett gravt tankefel.

Så det är bara trams att företag skulle sakna alla möjligheter att agera under marknadsföringslagstiftning.

Det man skulle kunna förbättra den med är att förbjuda missbruk från varumärkesinnehavarens sida. Precis som med upphovsrätt, finns det en tendens hos företagen att försöka tänja ut sina rättigheter genom rena hot och skrämsel. Sådant kan man mycket väl förbjuda i VML.