Det finns ingen antydan om att Reding skulle vara på väg att lämna kommissionen, trots att hon den 7 juni valdes till parlamentsledamot för Luxemburg. Till exempel har hon på torsdag (16/7) ett möte med ordförandena för the Board of Joint Technology Initiatives. I stället har förteckningen över valda ledamöter uppdaterats, så att Redings namn inte längre står med. De tre ledamöter som nu skall representera CSV (EPP) är Astrid Lulling, Fränk Engel och Georges Bach; det är den sistnämnde som är nytillkommen (luxemburgska Wikipedia bekräftar hans inträde som ledamot sedan Reding avstått sin plats).

Ställer du upp i riksdagsvalet så har du iaf min personröst :-)

http://images.bt.no/btno/multimedia/archive/00107/fleksnes_107186a.jpg

http://www.europaportalen.se/action/tinymce3/uploaded/bilder/barroso_web.jpg

Det råder alltså ingen motsättning mellan att välja en person med starka nypor att leda ett kraftlöst organ; då försäkrar man sig åtminstone om att det organets resurser förvaltas på det sätt personen själv vill, och inte som någon annan vill. I avvaktan på att sagda organ blir så kraftlöst som vi önskar är det desto viktigare att den namngivna personen verkligen håller i trådarna, snarare än att trådarna håller i honom.

Inget plus för Barroso på den punkten, med andra ord.

Ett sätt att pröva det är att byta ut Barroso. Om sekretessen kvarstår även under nästa kommissionsordförande, då kan vi befria Barroso från ansvar för densamma – ungefär som att dränka en häxa för att bevisa hennes oskuld. ;-)

Barroso är dock ingen häxa, utan politiker, och som sådan får han finna sig i en hårdare granskning än andra. Det går ingen nöd på honom personligen om han inte blir omvald; han har sin pension säkrad. Om det framgår för nästa ordförande av vilken orsak vi inte vill ha kvar Barroso, då är så mycket mer vunnet.

Likväl bör denna kritik framföras till den gröna gruppen om det skall framgå att vi står bakom den. Att förhålla oss passiva bara för att vi vet hur utfallet kommer att bli ger oss inga poäng inför framtida val och ”köp av grisar i säckar”. Att Christian aktivt säger nej till Barroso borde vara en viktigare nyhet i svenska massmedia än att han inte utesluter ett passivt ja till legaliserad prostitution.

Att Lulling då klumpar ihop oss med ”stalinister” kan jag ha överseende med; Stalin var väl inte heller särskilt öppen med hur förhandlingarna gick inför molotov-ribbentrop-pakten, så frågan är vilken politik snarare än vilka personer Lulling egentligen vill förknippas med… Hej, Godwin, kommer du och hälsar på? ;-)

Ja, jag tänker högt ovan. Den som inte vill läsa mina tankar kan nu öppna ögonen igen.

En sak man kan säga om kommissionen överlag under Barrosos styre är att den varit väldigt företagsvänlig och mottaglig för lobbyism från ”big business”.

Man ska dock komma ihåg att medlemsländerna, enligt utsago från någon av mina länkar ovan, vill ha Barroso kvar för att han är en ganska _svag_ ledare, så Piratpartiet borde vara halvt-om-halvt för Barroso eftersom mycket av vår Lissabonfördragskritik grundar sig i motstånd mot en stark kommission.

Det är lättare att vara konkret i kritiken när det kommer till enskilda kommissionärer, som ju i likhet med departementschefer får klä skott för den politik som förs inom deras respektive områden, oavsett graden av deras personliga engagemang i frågorna. Om jag tycker att kommissionen har gjort bra eller dåligt ifrån sig i en viss fråga, då vill jag ge ansvarig kommissionär ros respektive ris för det, helst utan att blanda in kommissionsordföranden eftersom jag som utomstående inte kan bedöma hur dennes ledarskap har påverkat utfallet.

Kritiken mot Barroso bör i så fall begränsas till hur kommissionen som helhet har fungerat. Jag uppfattar Amelias inlägg som en fundering kring huruvida Piratpartiet bör ta egen ställning till frågan om Barrosos omval. Målet för den här diskussionen bör därför vara att bidra till den funderingen, oavsett frågans betydelse för de närmaste fem årens arbete i parlamentet. Om vi kommer fram till något konkret hoppas jag att Christian tar del av det, annars blir ju diskussionen rent akademisk.

Vi skall inte vara rädda för att uttrycka vår egen åsikt i den gröna gruppen om vi anser oss ha en sådan, men jag ser inte att vi utifrån vårt perspektiv har så mycket att bidra med utöver synpunkter på enskilda kommissionärers arbete, åtminstone inte i negativ riktning (det positiva skulle då vara förbättrat samarbete med parlamentet; det rimmar väl med vårt krav på transparens inom EU:s institutioner). Viviane Reding har nämnts, men eftersom hon sannolikt avgår ändå spelar det knappast någon roll vilket betyg vi vill ge henne.

Ja, jag har varvat fakta med taktik ovan. Det har övriga diskussionsdeltagare också gjort. Jag hoppas det framgår vad som är vad?

En relaterad fråga: Gynnas eller missgynnas arbetet med telekompaketet av ett snabbt omval av Barroso? Spelar det alls någon roll? I och med Redings (förmodade) avgång behöver Barroso utse en ny kommissionär för telekomfrågor, och när kommissionen ombildas senare i höst (även om det sker under Barrosos ledning) så kanske det sker ännu ett personbyte på den posten. Reinfeldt har inte sagt sig vilja prioritera den frågan under det närmaste halvåret; han pratar miljö och ekonomi. Den kanske inte är tillräckligt stor för att förtjäna ett omnämnande? Jag anar dock att telekompaketet blir fördröjt nästan oavsett vad som händer i övrigt.

Eftersom vi är med i Greens (som tydligen också är emot honom pga ACTA-sekretessen) så kommer vi att vara emot Barroso, om vi inte bildar oss en egen uppfattning.

Personligen har jag aldrig gillat hans frisyr :/

Det finns inte några andra kandidater än Barroso. Å andra sidan är ministerrådet redan överens om att Barroso borde sitta en till mandatperiod, och det innebär förmodligen att medlemsländernas sittande regeringar inte gjort någon större kraftansträngning att hitta ett alternativ. Kanske kan parlamentets uppskjutande av omröstning skaka liv i det tröga maskineriet.

Det som kan vara bra med Barroso är väl kontinuitet i kommissionens arbete, kan jag tänka. Grejen med Reding-historien är väl att även om jag tror att mycket av hennes positiva inställning till internet kommer från henne själv, så kommer det kanske i någon mån också från kommissionens ledarskap.

Men det kan ju ha lika mycket att göra med det direktorat hon satt i topp för.