Globalt

Så här sammanställer jag mina upplevelser om globala demokratiska aktioner från hösten som gått:

– Indisk anti-piratfirma antas vara inblandad i denial-of-service-attacker mot privata torrentservrar. En grupp aktivister slår tillbaka. I aktionsyran blir (förmodligen) spanskspråkiga aktivister så medtagna att de slår till mot SGAE, Spaniens intresseorganisation för skivbolag och producenter. SGAE är mer hatade än skatteverket i Spanien, och företag och offentliga institutioner håller konferenser om hur de ska hantera bort SGAE från sin verksamhet.

– Okänd aktör slår ned Wikileaks hemsida efter de första publikationerna av de demokratiska kablarna. Aktivisteralla kontinenter har satt upp speglar och servrar på mindre än en vecka.

– Amerikanska regeringen förklarar att VISA, Mastercard, PayPal och Amazon ska sluta blanda sig i Wikileaks verksamhet, vilket sker. Dessa sidor råkar ut för protestaktioner drivna av personer vill bevara yttrandefriheten och pressfrihet.

– En grekisk aktivist och en nederländsk ungdom häktas för att ha varit inblandade i protesterna. Nya protester bryter ut mot nederländernas polis- och åklagarmyndighet för att demonstrationsrätten plötsligt verkar ha dragits in. Fler häktningar.

– Zimbabwes regering förbjuder tillgång och publicering av diplomatkablarna. Regeringens hemsidor tas ned. Dagspressen börjar tala om detta som aktivism.

– Protester utbryter i Tunisien och flera år av bloggaktivism i Tunisien stöds av internetaktivister och hackar regeringens hemsidor. Som konsekvens når nyheter om protester och aktivism i Tunisien ut först från aktivister innan regeringen kan agera. Med hjälp av speglar för videor direkt från aktionerna faller Tunisiens regering under tryck från aktivister och informerade diplomater.

Jag kan ha glömt något, och har inte omnämnt åratal av aktivism som hållit omvärden informerade om de övergrepp som begås mot yttrandefrihet i länder med internetcensur världen över. Privata företags förmåga att falla för regeringars tryck eller godtyckligt undanhålla information går inte heller att dölja i en värld av informationsaktivister. Förra bloggposten utropade någon detta som solidaritet. Jag tror inte på det. Solidaritet är någonting man har med någon annan, som Hoola Bandoola Band med chilenarna. I internetaktivismen är vi alla samma.

Jag är vald för att representera européer. Jag har visserligen engagerat mig mycket i handelsfrågor som rör tredje länder. Stundtals har jag fått information om USA:s förehavanden i handelsfrågor. Det är fortfarande ytterst geografiska begränsningar som jag rör mig i och har befogenhet över. Det gäller inte yttrandefrihetsaktivisterna. Det gäller inte frihetsaktivisterna. Jag får lite överflödighetskänslor förstås, men det besvärar mig faktiskt inte alls.

Jag noterar att Cecilia Malmström har varit i farten och uttalat sig om cyberbrottslighet. Detta har täckts av typ tusen svenska skribenter, och det är naturligtvis sorgligt att Malmström som svensk kommissionär inte kan hålla sig från att göra idiotiska uttalanden, men ännu sorgligare är att kommissionären inte förstår. Inte kan se att internets effekter på demokratisk spridning och gemenskap världen över är positiv, att hennes och Viviane Redings jobb blir överflödiga i en värld där aktivister tar saker i sina egna händer. Kanske för att demokratin i denna bemärkelse är fristående från henne och hennes geografiska verkningsområde.

About these ads
  1. januari 18, 2011 kl. 20:22

    Wow! Utmärkt sammanfattat. :)

  2. foliehatten
    januari 18, 2011 kl. 20:34

    Du som ar sa antikonspirationsteorier borde val inte tro pa alla dessa avslojanden om regeringars inblandning hit och dit.

  3. januari 18, 2011 kl. 20:36

    riktigt bra. Tack:)

  4. Anonymous
    januari 18, 2011 kl. 20:53

    väldigt bra sammanfattat…om jag kommer ihåg rätt så attackerades sgae under operationens gång…och det var inte bara spanskspråkiga aktivister som deltog, aktivister från hela världen var med i #opleysinde…

    operation som pågår just nu är #opvenezuela
    länk till varför…

    http://pastebin.com/LC7aAiYZ

    och en ”how to”

    http://typewith.me/how-to-revolution-venezuela

  5. anonymous
  6. Amelia Andersdotter
    januari 18, 2011 kl. 22:17

    @Anonymous: se där. inte ens jag håller reda på vad alla håller på med. #leysinde borde jag ha nämnt, ja. de släckte ned hemsidor också ett tag, tror jag, men framgick inte av el paískrönikan om det var ”egna” sidor eller andras. tror det var egna.

    följer man el país ser man också att de under hela hösten inte sa ett pip förutom att allt var uselt. de rapporterade ingenting om ley sinde förrän dagen innan omröstningen. sedan blev de jättehippie och skrev snällt om aktivism och 27C3 (typ, verkligen lovord, inte bara snällhet).

    vet du vad folk har haft för sig i andra arabländer? hör många som har hopp om förändringar på andra platser nu, och två brännare har haft ihjäl sig i algeriet och egypten. däremot hittar jag inget på globalvoices som skulle kunna stödja en revolution liknande den i tunisien :-/

  7. Anonymous
    januari 19, 2011 kl. 10:51

    @Amelia Andersdotter: Det händer för mycket i världen just nu för att alla ska kunna hålla reda på allt.
    har inte följt el pais, tack för tipset.

    Folket längtar efter att bli fria.

    http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2011/01/14/AR2011011404397.html

    om man vill hänga med i vad som händer så är det en rätt bra ide att följa IRC chatten på:

    http://anonops.ru/

    Tipsar om att gå in på kanalerna #operationfreedom #opegypt #opalgeria #opvenezuela för mer information.

  8. Quiberq
    januari 19, 2011 kl. 10:54
  9. christoffer
    januari 19, 2011 kl. 11:36

    bra skrivet! forsätt ditt goda arbete!

  10. Amelia Andersdotter
    januari 20, 2011 kl. 00:46

    @Anonymous : Det kan vara så att jag är för tråkig för att följa anonops-kanalerna. GlobalVoices.org har en artikel om Algeriet från maj förra året som beskriver läget kring internetcensur som radikalt annorlunda än i Tunisien.

    http://advocacy.globalvoicesonline.org/2010/03/07/would-you-defend-the-rights-of-your-political-enemies-on-algerian-censorship/

    I Tunisien verkar det ha funnits en bred front för allmän icke-censur. I Algeriet inte. Det finns en del rapporter om fängslade bloggare i Algeriet, men vanligtvis (har jag hört) försvinner människor bara in i intet. Algeriet har däremot telekommonopol och därför, likt Tunisien, väldigt bra infrastruktur. Det finns bara ingen allmän vilja hos en bred grupp politiska aktörer att förändra detta. Uhm. Och så lider jag av uppfattningen att den globala demokratin i det här fallet fick europeiska diplomater att vilja/måsta utöva handelstryck på Tunisien, vilket är svårare i Algeriet eftersom våra band är lite svagare (inte ens stark vapenhandel där, liksom). Du kan se hur jag totalt kvaddar allt revolutionistiskt humör. Kanske är därför jag bestraffats med geografiskt begränsade befogenheter.

  11. Mårten Fjällström
    januari 20, 2011 kl. 23:56

    Har inte de algeriska generalerna sina pengar placerade i Europa?

    Jag har för mig jag läste något om de för en tid sedan, och de borde i så fall vara en betydligt direktare påtryckningsväg än aldrig så starka handelsförbindelser.

  12. Amelia Andersdotter
    januari 21, 2011 kl. 00:58

    aha. jag vet faktiskt inte var de har pengar. men det är klart att det isf vore ett bra påtryckningsmedel (skulle jag tro). inte för att någon bryr sig om det.

  1. januari 18, 2011 kl. 20:50

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 25 andra följare

%d bloggers like this: