Stenskott

Latest Updates RSS

teirdez 07:40 on januari 12, 2009 | 2 | # |

Jag gick i en anti-krigsdemonstration i helgen. I Göteborg (av alla ställen), lyckades fint kombinera den med en demonstration mot övervakningssamhället som anordnades av Piratpartiet och Ung Pirat i Göteborg, bara någon timme innan.

Krigsdemonstrationen blev runt 4000 personer stor, enligt Anders Svensson. Som markering mot vad som måste betecknas som slakt vid det här laget var det kraftfullt. Men allt annat än kärnfullt: slagorden var ”Leve Palestina” (det kan jag leva med), ”Israel mördare” (det kan jag också leva med) samt ”Allah akbar”.

Jag accepterar att Hamas är en religiös rörelse. Jag accepterar att det palestinska folket valde dem i demokratiska val och tycker det är fult av omvärlden att inte godkänna valet. Jag tycker inte man ska skjuta eller på annat sätt ta av daga väljarkåren, eller förstöra deras sjukhus och skolor för att de röstat på Hamas, lika lite som man ska skjuta dem som röstar på Kristdemokraterna. Dåligt omdöme meriterar inte dödsstraff. Men det innebär inte att jag i ett demonstrationståg vill uttrycka något som kan misstolkas som att jag delar Hamas religiösa värderingar. Det gör jag inte.

Över huvud taget tycker jag det är knepigt med slagord på arabiska, men så kan jag ju inte språket heller.

Eftersom man på flera orter planerar vidare aktioner nästa helg, hoppas jag att i alla fall ”allah akbar” hinner falla ur repertoaren tills dess.

I övrigt skriver Oscar Swartz klokt om bombningarna: I kloka resonemang ingår … att ta hänsyn till de effekter som visst agerande [läs: bombningar av Gaza] leder till, oavsett hur ”rättfärdigt” detta agerande är eller vems odefinierbara ”skuld” något är. Kloka resonemang är resultatorienterade.

Och senare i kommentarerna: Den kloke frågar sig om det är fler eller färre som vill utplåna Israel efter detta.

Risken med bombningarna är, ironiskt och helt mot deras syfte, att Hamas får ett mycket starkare stöd nu än vad de haft tidigare. Hamas är, som vänsteraktivister gärna påpekar, inte bara en militär falang, utan också en politisk och en social. Den sociala falangen av Hamas kommer ha anledning att vara mycket aktiv när spillrorna ska plockas ihop då bombningarna är över.

Dessutom är det förstås inte bara Israel som rättfärdigar fortsatt våld med självförsvar eller hämnd. Palestinierna har bara så många fler att hämnas. -__-
teirdez 00:41 on januari 9, 2009 | 4 | # |

Det finns ett uppenbart sätt man kan ha ihjäl människor på vid en gasledning: att spränga den. Det orsakar stor skada, och förhindrar leverans av gas till människor som troligtvis behöver den. Sådana attentat har bland annat varit vardagsmat i Irak sedan flera år tillbaka.

Ett annat sätt är att stoppa gasleveranser, så som ryska Gazprom har gjort efter flertalet dispyter med Ukraina, både på bolags- och nationsnivå. EU kan inte längre stå likgiltiga inför konflikten som drabbar gaskonsumenter i Polen, Tyskland, Bulgarien och Rumänien. Europakommissionen ska nu skicka observatörer, på Gazproms begäran, för att förhindra att Gazproms ukrainska motpart Naftogaz stjäl gasleveranser som är ämnade för de europeiska konsumenterna.

Bakgrunden till anklagelserna om stöld är den tidigare stormen, och fortsatta bitterheten, över att Ryssland 2006 kraftigt minskade prissubventionerna på gasleveranser till Ukraina. Smakar det så kostar det, sa Ryssland som tagit klivet in i marknadsekonomin. Det var bättre för Ukraina när Ryssland var solidariskt.

Det vore också bättre för Bulgarien om Ryssland var solidariskt. Deras brist på gas kommer eventuellt hota människoliv när sjukhusen inte längre kan ta hand om sina patienter. I Ukraina dog 2006 över hundra människor som resultat av den plötsliga prishöjningen.

Samtidigt som Ryssland absolut inte kan klandras för att bedriva handel på världsmarknadens villkor – det måste t ex Ukraina inse att Ryssland måste göra om de ska överleva som marknadsaktör – är förlusten av människoliv i ett land som Bulgarien, bara indirekt inblandat, högst beklaglig och oförsvarbar.

Andra liv som gått förlorade och förmodligen kommer fortsätta gå förlorade de senaste dagarna är det stigande antalet döda i Gaza under Israels besinningslösa attacker. De hårdast drabbade är kvinnor och barn. Dels dör de, dels dör deras män och söner som också är deras försörjare. I Israel, USA och EU odlas en beklaglig syn på självförsvar som innebär övermåttligt våld och tusentals oskyldiga döda varje år. Knappast försvarbart, och jag hoppas så innerligt att någon undertecknande tjänsteman med makt att sanktionera sånt här vansinne för eller senare vaknar med dödlig halskrupp och avlider i plågor.

Man kan demonstrera mot attackerna i Gaza på flertalet ställen i Skåne på lördag 10 januari 2009.

Update: Hurra!: ”Russian Prime Minister Vladimir Putin and his Czech counterpart Mirek Topolanek agreed Thursday on the conditions for deploying gas monitors in Ukraine, the Czech EU presidency said.
teirdez 14:57 on december 16, 2008 | 1 | # |

När G-20-länderna träffades för några veckor sedan för att diskutera vad som ska hända efter den finansiella krisen, kände jag mig hoppfull. Tidigare har många av de viktiga diskussionerna på världsnivå förbehållits ledarna i de informella G8-mötena, där G8 egentligen är en grupp godtyckliga länder som till merpart tidigare varit kolonialmakter. G-20 innehåller en mer diversifierad grupp som, trots att de utgör världens starkaste ekonomier, har representation för fler intressen än G8 har. Utöver västmakter (plus EU som observatör) och oljeländer finns där t ex Brasilien, Kina och Indien.

G-20-länderna fastslog vid mötet att det var viktigt att Doha-förhandlingarna i WTO nådde någon sorts grundläggande överenskommelse innan året var slut. Med tanke på bakgrunden till förhandlingarna är ett sådant uttalande i sig spektakulärt. Förhandlingarna har i dagsläget pågått i snart 8 år, sedan 2001, och för bara ett halvår talade man om att handlingarna kollapsat (juni, 2008).

Många av motsättningarna i förhandlingarna har haft att göra med avtalet för tjänster, och förstås avtalet för immateriella rättigheter. EU använder jordbrukssubventiornas avskaffande som hävstång för att få länder från tredje världen att godta starkare GI-skydd. Indien och Brasilien, bland andra, vill luckra upp avtalet om biopatent vilket har hårt motstånd från den amerikanska bioteknikindustrin. IP-Watch skrev om det för några veckor sedan.

Därför var beskedet om att ingen överenskommelse nåtts, när det kom till mig via Veckobrevet från Genève, inte så förvånande:.

Beskedet har nu kommit om att det inte blir något ministermöte i Genève före jul. WTO-chefen Pascal Lamy var mycket sammanbiten då han framförde budskapet inför media och församlade delegater. Utfallet var naturligtvis en stor besvikelse för Lamy, speciellt efter G20 mötet för ungefär en månad sedan, där man lyckades enas budskapet om vikten av att komma överens om modaliteter innan årsskiftet

skriver Sven Östberg i senaste veckobrevet.

Allt sammantaget var tanken om överenskommelsen vacker, men att det inte blev något av den är inte särskilt förvånande.

Mer intressant läsning i dagarna är Spicy IP:s gästpostning om utrymmen för nationella policys som inte direkt angår men kan påverka de överenskommelser om handel som anges i TRIPs-avtalet.
teirdez 17:47 on december 9, 2008 | 2 | # |

Att Europaunionen har demokratiska problem kommer knappast som en överraskning för ens den mest inbitne EU-förespråkare. EU:s medborgare röstar ofta nej när EU vill testa något nytt. EU:s medborgare är ofta skeptiska när unionen säger att den gjort något bra. Trots att EU:s medborgare ofta är positiva till ett samarbete, håller de sällan med de ambitiösa planer statsledarna målar upp och hajkar iväg på.

Därför är det inte så konstigt att NIC:s rapport Global Trends 2025: A Transformed World varnar för att EU kan komma att bli en ”haltande koloss” vid 2025. EU-området är världens starkaste ekonomi, men kommer aldrig kunna omsätta sin ekonomiska ställning i något globalt politiskt spel – stödet för det finns helt enkelt inte på gräsrotsnivå, och de insitutionella kriserna avlöser varandra.

Den senaste fadäsen med nej till Lissabon på Irland får till och med kommissionären Charlie McCreevy att säga att nejet måste respekteras (samtidigt ska han ju avgå vid slutet av året, så frågan är hur backad av EU han är i frågan – spel för massorna?).

Men mot bakgrund av detta, hur intressant är det inte att Göran Leijonhuvfud och Agneta Engqvist alldeles nyligen släppt boken Kina: En haltande koloss?

Bokens drivande tes är att Kina trots fenomenal ekonomisk utveckling har ökande klyftor och stora problem med mänskliga rättigheter. Eftersom en stor del av befolkningen inte får tillgång till den rikedom landet generar måste Kina per definition vara både halt och led. Den egalitära ideologi som i teorin styr den kinesiska staten misslyckas brutalt med välfärdsdistributionen.

I viss mån befogad kritik. Kina ställer ju till och med in toppmöten med kommissionen för att Dalai Lama är på besök i flera europeiska länder. Men haltar kolossen?

Kina har klarat sig bra genom den finansiella krisen. Kina äger nu amerikanska banker. USA har finansierat sina krig med lån från kinesiska staten. Svenska staten köper Carnegie och Europeiska kommissionen vill ha ett 200 miljarder euro stort krispaket samtidigt som jag förlorar 0,01 kronor per växlad yuen för några veckor sedan (normalt förlorar man runt 0,3 kronor per växlad utländsk enhet säger mig min erfarenhet av valutaväxling).

Jag säger inte att Albert Bonniers förlag har gjort fel som ger ut en bok om kvarstående svårigheter i Kina. Men jag menar att bristen på litteratur och insikt om EU börjar bli ett allvarligt problem. Vi måste diskutera EU ur ett europeiskt perspektiv, och vi måste våga kritisera och föreslå förbättringar i det europeiska systemet.

Den svenska debatten om EU måste göra det enklare att andas i internationell debatt om man så vill.
teirdez 16:33 on november 22, 2008 | 1 | # |

Två mellan sig olika ansökningar om geografiska indikationer (GI) i Indien kastar ett intressant ljus över WTO-förhandlingarna om detsamma.

EU m fl hoppas på striktare regler kring GI, bland annat för att man vill komma åt sånt här. Alla vet ju, eller borde veta, att portvin inte är ett starkvin som är sött, utan främst ett vin som är portugisiskt, inte sydafrikanskt.
teirdez 16:57 on november 20, 2008 | 2 | # |

Enligt bloggen Post Grant har antalet kinesiska patentansökningar gått upp senaste åren. Mellan 2006 och 2007 ökade antalet patentansökningar med 21.1%. Det är en naturlig utveckling i och med internationaliseringen av immaterialrätten, och WIPO gnuggar nog händerna i glädje av den lyckade strategin för utveckling av u-ländernas infrastruktur för immaterialrätt.

Enligt samma blogg håller Kina dock på med sin tredje revidering av patentlagen från 1984. Bland föreslagna ändringar och tillägg till nuvarande patentlagstiftning utmärker sig bra reformer som inkluderande av teknologi- och medicinöverföring till andra u-länder i mån av behov och förbud mot att dra en patenttvist till domstol ifall käranden vet att dess patent täcker en uppfinning som är uppenbar eller var gammal vid tiden för ansökan om patentet.

Export av västvärldens immaterialrättsstrategier till u-länder kommer i förlängningen inte vara bra för västvärlden. Risken är att vi hamnar i en situation där någon annan än USA och EU tar över rollen som ledande exportörer av immaterialrätter, vilket kommer ha dåliga konsekvenser för vår egen ekonomi och utveckling.

Å andra sidan är Kinas och andra u-länders anpassning till västvärldens patentregler en förutsägbar konsekvens av de aggressiva strategier de för. De två ovanstående reformerna tyder ändå på en viss förnuftighet i tillämpningen av patentlagar i Kina. På motsvarande sätt är det lätt att se att u-länder i många fall, istället för att anpassa sig till drakoniska regelverk, utvecklar egna, öppna strategier för förvaltning av uppfinningar och kulturella verk.

Pinga på intressant.se
teirdez 00:10 on november 18, 2008 | 3 | # |

En av mina mer respekterade källor, Martin Khor på Third World Network, rapporterar idag att Kinas premiärminister Wen Jiaobao har gått ut med en vädjan om förenklad spridning av miljöanpassad teknik.

Frågan handlar så klart om patent, som effektivt låser in energisnåla och miljövänliga transportmedelstekniker i väst. Det gör i sin tur att Kina, som trots god ekonomisk tillväxt ännu inte har oändliga summor att röra sig med, inte har råd att bygga en hållbar kommunikationsstrategi. Istället för snabbtåg mellan Shanghai och Beijing, förpassas kineserna till utbyggt inrikesflyg.

När jag var i Kina nyligen besökte jag en miljökonferens anordnad av FN. Slående på konferensen var de otaliga kinesiska miljöprojekt som presenterades. Vissa är naturligtvis rätt mundana, ur svensk synvinkel sett; man har till exempel fixat ordentlig avfallshantering i flertalet stora kinesiska städer. Det plan där kineserna möjligtvis slår högre än oss är att avfallsmängden man genererar, används till förbränningskraftverk. Ofta nyare och bättre än vi har i väst. Man har renat sin industri, planterat träd, infört ekologiska zoner i städerna och kultiverat grönområden.

En man jag träffade, anställd på svenska exportrådet i Beijing, sade att vi nog har en övertro på vår miljöhänsynsförmåga i Sverige. Kina håller på att gå om.

Martin Khor skriver vidare:

There is a lack of ”effective policy guidance and incentives, necessary financial supports, as well as fair and effective institutional arrangements for such cooperation. Meanwhile, there is also a need to balance the IPR protection and needs in fighting climate change.”

Något sådant behov finns inte. Fallet med teknologiöverföring till utvecklingsländer är ett solklart argument mot patentindustrin.

De flesta västländer, märkvärt här Italient, är inte alls särskilt angelägna om att bryta sina gamla industrivanor eller investera i ny och dyr miljövänlig teknik. Man är heller inte särskilt pigga på att lägga om all den infrastruktur man har sedan tidigare. Att vara miljövänlig är inget man gärna bara kostar på sig att vara. Det visar till exempel det här beslutet från senaste mötet i Europeiska rådet i oktober.

Färdig handlingsplan till december? Ja, man kan ju undra.

Än mer kan man undra över hur det kommer sig att västvärlden, mer specifikt Tyskland och Siemens, sitter på värdefull patenterad teknologi som kan göra den kinesiska utbyggnaden av sin infrastruktur så mycket mer miljövänlig och ändå inte lyckas tjäna tillräckligt med pengar för att själva bli lite gröna i fingrarna. Siemens har nämligen ett patent på ett form av snabbtåg som kineserna är intresserade av att bygga. Men kineserna har inte råd med licenserna.

Istället spenderar Kina tid och pengar på att försöka kringgå detta patent. Det försenar bygget av järnvägen, och är ett slöseri med resurser. Det försämrar också miljösituationen i Kina.

Det är dags att västvärlden avvecklar sin extrema fascination vid patent och andra utpressarmekanismer mot utvecklingsländer. Låt den teknologi som kan bygga vår framtid byggas. Om den inte ska byggas här, låt framtiden byggas någon annanstans. Det är ingen som är intresserad av en lupen, framtidsskygg snåljåp.
teirdez 01:11 on oktober 29, 2008 | 1 | # |
Det är lätt att sätta luften i halsen när man en vanlig måndag läser interpellationer och stöter på den här interpellationen av Peter Jonsson (s):
Rymdstyrelsen konstaterar i sitt budgetunderlag för 2009 att rymdverksamheten är viktig för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och för sysselsättningen. De menar att denna aspekt även fortsättningsvis bör spela en viktig roll för beslut om hur stort och vilken form av deltagande Sverige ska ha i projekten och vilken typ av teknikutvecklingsuppdrag som kan bli aktuell för svenska aktörer. /…/

Mot bakgrund av ovan så vill jag fråga följande:
- Är det näringsministerns avsikt att avveckla Sveriges deltagande i Arianeprojektet?
- Om så är fallet, har näringsministern verkat för att någon analys gjorts av vilka effekter detta får för svensk rymdindustri avseende sysselsättning eller dess roll som katalysator för högteknologisk forskning och utveckling?
- Har näringsministern sett till att det gjorts någon beräkning av totalkostnaden för Sverige vid ett utträde ur samarbetet?
Ariane är en del av det europeiska samarbetet för rymdforskning. En rätt imponerande raketmodell faktiskt. Svenska företag som Volvo och Saab har varit delaktiga i att ta fram Ariane-raketernas motorer. Arianemotorerna har bland annat används för att skjuta upp satelliter som skulle undersöka kometer, och andra fenomen i rymden. Det vore ytterst dåligt för den svenska rymdforskningen om vi drog oss ur samarbetet.

Maud Olofssons svar på interpellationen borde snart synas i Kammarens protokoll. Jag kan inte för mitt liv tänka mig att hon kommer att säga att vi ska dra oss ur.

För övrigt borde vi satsa mer på rymdforskning i allmänhet. Tillsammans med Andøya Rocket Range utgör Esrange i norra Sverige de bästa kandidaterna för nordliga raketbaser. Vi har ett förhållandevis milt klimat, vilket gör baserna beboeliga året runt. Baserna är redan byggda. Och områdena kring polerna lämpar sig extra väl för flera typer av rymdforskning.