Arkiv

Arkiv för kategorin ‘Upphovsrätt’

Uppdelning

I Brasilien har tunga regn skapat översvämningar, förstörelse och fört med sig ett stort antal dödsfall under en vecka. Brasiliens första kvinnliga president Dilma Roussef har sannerligen inte fått en enkel start på karriären.

Enklare är förstås, som alltid, att klubba sönder konstruktiva förslag som lagts under President Lulas presidentskap och det är vad som riskerar hända med den brasilianska delningslicensen. Licensen är resultatet av ett långt samarbete mellan civilsamhällesorganisationer, forskare och artister. Den skulle mot en låg avgift göra slut på digitala upphovsrättsintrången. Genom att helt ta bort dem från straffskalan.

Intresseorganisationen ECAD har förstås inte varit så glada över förslaget. De tjänar bra med pengar på att upprätthålla den nuvarande lagstiftningen och det gör också utländska upphovsrättsägare.

Kulturministeriet under ledning av Luca Ferreiro ledde förslaget i Brasiliens regering. Det största motståndet mot förslaget förväntades uppstå först i behandlingen i parlamentet. Istället har Dilsa Roussef bytt ut den tidigare ledningen i ministeriet mot en betydligt konservativare representant som omedelbart skjutit förslaget i sank.

Min inställning till förslaget är, som till alla förslag, ambivalent. Jag har ingenting emot att Brasilien försöker lösa problemet med upphovsrättstrakasserade internetanvändare på ett sätt jag inte själv tror är optimalt. När jag varit i kontakt med GPOPAI har jag också föreslagit att utdelningen av pengarna som samlas i delningsfonden beläggs med inkomsttak liknande det vi har för författarfonden i Sverige. Om upphovsrätten förmodas vara där för att ge kulturarbetare en möjlighet att ägna sig åt sin konst på heltid, kan en genomsnittlig heltidslön vara en rimlig utdelning.

Jag uppfattade det som ett slag av djup ironi när delningslicenserna motståndare nummer ett i Spanien, La_EX, påtalade att genomsnittslönen i Spanien var alldeles för låg för att ett sådant system skulle anses rimligt.

Det påminner mig osökt om den intressanta utvecklingen kring kassettersättningen i Europadomstolen som jag får lämna tills imorgon.

2010 Copyleft Highlights

december 30, 2010 1 kommentar

Not all clouds are grey, and when the snow lies thick and white in the Swedish midwinter landscape the world looks surprisingly bright. This is my collection of 2010 copyleft highlights.

An Avignon, France speech by Neelie Kroes paints a progressive picture of coprights gone too far. How to interpret this? It appears to be something in the air because Ireland and United Kingdom also want to evaluate their copyright laws to see if perhaps, !, copyright is far too strict and therefore limits innovation. All the while commissioner Viviane Reding has worked hard for access to orphan works, and simpler licensing systems for literary works adapted for the visually impaired.

A one-man army in India has made the entire political establishment, as well as IP lawyers, agree with him in his struggle for fair sharing of incomes from movie productions. The Bollywood distributor are, of course, claiming to witness their iminent demise, but the general view seems to be that even the compromise proposal is, if anything, overestimating the distributors’ importance in film prouction.

In a surprising move, Zambian record lables and musicians have gotten the idea to fight piracy through providing better services than pirates hoping that consumers for this reason will opt for a superior, but not without cost, alternative. The gain is expected to be higher incomes, and less expenses for court processes.

In Sweden Flattr opened their doors for non-rightsbased income distribution for the culture sector. The remuneration system is available for digitally distributed culture but is better explained by their introduction video than by me. :-)

German activist Telekommunisten has created a culture license with emphasis on non-commercial access to culture but, as opposed to copyleft and creative commons with additional exception clauses for small scale commercial use by startups, social movements and cooperatives. Innovation through access and camaraderie!

Neither Dutch nor Belgian courts find it necessary to block access to webpages whose illegality has not been established. In Sweden we are (hopefully) awaiting similar verdicts. An Irish court further found that French laws do not create a legal obligation for Irish internet service providers to terminate their users’ subscriptions.

In a moment of democratic service the Spanish parliament choose to listen to the large groups of Spanish citizens protesting a law limiting internet freedom. Hasta el futuro y la libertad!

To wrap up, it seems that Russia want GPL licensed code in their government administration. A preliminary report from the Russian Pirate Party says that GPL in reality is not compatible with Russian copyright legislation at all, but one would assume that in a country with such high levels of corruption the government doesn’t necessarily need to care ;-)

10 bästa copyleft 2010

Alla moln på himlen är inte gråa, och särskilt när snön ligger vit på backen i Midvintersveriges långa nätter ser det ljust ut. Här kommer en sammanställning av årets copyleft.

Neelie Kroes talar i Avignon, Frankrike, om upphovsrätt som vore det i dagsläget en plåga. Hur förhålla sig till det här? Tydligen är det något som går för både Irland och Storbritannien vill också utvärdera sina upphovsrättslagar för att se om det kan vara så att upphovsrätten kanske, !, är alldeles för strikt. Under tiden har kommissionär Viviane Reding arbetat både för tillgång till herrelösa verk, och enklare licensieringssystem för litterära verk anpassade för synskadade.

En ensam musketör i Indien har fått hela det politiska etablissemanget, regering, parlament och upphovsrättsadvokater, på sin sida i en strid för lika fördelning av intäkter från filmer. Bollywood-distributörerna ser givetvis i detta förslag en snarstående undergång, men allmän uppfattning är att till och med kompromissförslaget överskattar snarare än underskattar distributörernas egentliga bidrag till indiska filmproduktioner.

I ett överraskande drag har zambiska distributörer fått för sig att det kan vara bra att tillhandahålla bättre tjänster än pirater för att få kunderna på sin sida. I gengäld slipper distributörerna lägga allt för mycket pengar på rättsprocesser.

I Sverige öppnade Flattr sina dörrar för rättighetsoberoende inkomstdistribution i kultursektorn. Systemet är tillgängligt för digital kulturdistribuering och förklaras bättre av deras snajdiga introduktionsvideo än av mig :-)

Den tyske aktivisten Telekommunisten har dessutom skapat ännu en licens för kulturella produktioner som lägger emfas på tillgång men till skillnad från copyleft och creative commons har undantagsklausuler för småskaligt kommersiellt bruk av särskilt uppstartande företag och medborgarkollektiv. Innovation bygger på tillgång och gemenskap!

Varken i Nederländerna eller Belgien kan internetoperatörer anses vara skyldiga att blockera internetsidor vars olaglighet inte fastslagits. Vi inväntar med spänning i Sverige några (förhoppningsvis) liknande domar. Vidare har man i en irländsk domstol funnit att franska lagar på intet sätt innebär någon juridisk skyldighet att stänga av internetanvändare på Irland.

I ett starkt ögonblick valde det spanska parlamentet att i december lyssna på de mängder av protesterande spanjorer som ville bevara internet fritt i syfte att stärka kultur och samhörighet. Hasta el futuro siempre!

Slutligen verkar det som att Ryssland tror på GPL:ad kod i regeringskansliet. En preliminär rapport från ryska Piratpartiet säger att GPL egentligen är oförenligt med rysk lagstiftning, men man får anta att regeringskansliet i ett land där korruptionen är utbredd inte behöver bry sig om det ;-)

Kunskapslyftet

Allting som står nedan ska tolkas som en exakt motsats av det jag tycker.

Nacka kommun tänker privatisera sina bibliotek i en frenesi av godhet och omtanke om kommunens ungdomar och deras fortsatta utbildning. Socialdemokraterna poängterar att Sveriges största bokförlag och mediakorporation, Bonniers, mycket väl kan tänkas köpa upp biblioteken i framtiden vid privatisering och att det potentiellt skulle kunna inverka skadligt på kommunens invånares tillgång till information.

You don’t say?

Vidare har de studentprotester i Storbritannien som svensk media fortfarande envist låter bli att berätta om fortsatt uppröra — militären! Studenterna är missnöjda med att avgiften för utbildning ska höjas, samtidigt som kvaliteten på undervisningen förväntas gå ned. Skottland har tidigare uttryckt missnöje med tilltaget eftersom de menar att deras tillgängliggörande av gratis utbildning på högre nivå till skottska ungdomar kan vara hotad.

I Sverige klubbade regeringen i sin godhet igenom avgifter på undervisning på universitet för studenter med ursprung utanför Europa – i trots mot landets samtliga studentkårer och universitetsrektorer (SU, SULF, LU och GU). Regeringen är nämligen vis och klok och vet allt om utbildning, vilket lärosätena uppenbarligen inte gör.

Andra som tidigare varit mycket skickliga utbildningsfrämjare är Täby kommun, som 2006 menade att bibliotekens kärnverksamhet var böcker åt invånarna, inte information. I Nederländerna har kloka människor med inriktning på lättillgänglig information beslutat att boklån ska kosta pengar.

Det är av ren ondska Google i alla fall bedriver upphovsrättsfientlig verksamhet i Frankrike, till Europeana-projektets stora förtret. Å andra sidan är det ingen som har tillräckligt med pengar för att investera i Europeana – varken EU, medlemsstater eller invånare förväntas vilja punga ut.

Ovanstående är fullständigt sarkastiskt, jag stödjer inga av ovanstående påståenden och vill passa på att tacka Norra fäladens statsdelsbiliotek i Lund för att ha delgivit mig samtliga Assar-publikationer som någonsin givits ut. De flesta går knappt, 10 år efter publicering, att få tag på eftersom förlagen inte gjort omtryck. Ja, jag har kollat på Tradera.

Collective

oktober 29, 2010 1 kommentar

Collective

I’m going back to Free Culture Forum, a collaborative project around visions for the new information society organised by Spanish alternative collecting society eXgae, tomorrow. My (Swedish) accounts of last year’s forum are here, here and here. If last year’s forum resulted in a Charter on creativity and innovation, this year’s forum is meant to more seriously address the economic aspects of the information society, not the least of which is how to finance culture.

The origins is a radical critique of free culture and, of course, the natural interest of eXgae to present alternatives to SGAE onslaught in Spain.

Present at the forum is Volker Grassmuck, currently of GPOPAI at São Paolo University and Philippe Aigrain, from sopinspace.com, both proponents of collective licensing models for financing culture in the digital economy. For a Swedish audience, this is parallel to kassettersättningen, with the suggested model instead being a very low fee on broadband connections later to be distributed roughly according to musical work popularity. A similar proposal from EFF, also present at the forum, entails a voluntary license which would allow users to ”make peace with their creators” (pun intended). Volker Grassmuck, living in interesting times, is seeing this idea unfold as a political proposal in Brazil where a €1.50 levy on internet connections has been suggested as a renumerative effort towards authors and artists.

Piratpartiet, like other Swedish internet debaters, have been skeptical of collective financing models.

eXgae, the forum organisers, were formed as a critique of Spanish collecting agency SGAE and representative of free artists in Barcelona, are critical of the licenses since they don’t conform with the wishes of their members. Now, to relate to Spanish free artists, it helps to know that SGAE is more hated than the tax office. Spanish municipalities conspire against SGAE because of their predatory licensing. To compare, the Swedish collecting agency SAMI once harassed a pizzeria.

A part victory for Spanish municipalities is the ECJ verdict on SGAE and levies applied on blank media for public institutions and commercial entities. They are disqualified since a levy is there to compensate private copying, which, according to the court, can’t be undertaken by a company or a public institution. I didn’t yet see a civil society analysis of the IPKitten revelation that ECJ now says authors likely suffer harm from private copying. I wonder primarily if the court really means ”authors”, not ”rights holders” (to be understood as the entity commercialising the economic right, rather than the entity that provided the creativity), and what the nature of the harm is suggested to be. Josep Jover, the lawyer who secured the victory against SGAE, is running for Piratas de Catalunya for the elections in November.

The arguments for a collective license are relatively clear: with an acknowledged renumeration scheme, ”society contract”, between COPYSWEDE and the Swedes, SGAE and the Spaniards or ECAD and the Brasileiros, we do not get three strikes, law suit based business models or universal surveillance. I’m expecting more discussions on levies and blank media taxes over the course of the weekend.

Upphovsrätt är stöld

Upphovsrätt är stöld

Det är hög tid att upphöra med den destruktiva distinktionen mellan orginal och kopia. Förhärligandet av orginalet är ett maktmedel upphovsrättskramarna strävar att upprätthålla med alla medel – ett hinder i vägen för en framtid med en verkligt fri och kreativ kulturproduktion. Vi behöver iställlet upprätta en ny diskurs med remixaren, inte skaparen, som samhällets kronjuvel.

När en upphovsrättsman väljer att förhindra andra att kopiera ett verk stjäl han eller hon från ett gemensamt kulturarv där tusentals kreatörer bidragit. Det själviska rättfärdigandet är att kreatören annars inte kan leva, men sedan när har det varit godkänt att stjäla för sitt levebröd? Sedan när är kriminalitet något samhället uppmuntrar?

På andra sidan står remixaren, denna vidsynta själ som ser skapandet för vad det är. En produktion i ett socialt sammanhang. Deltagarkultur. Att vara en del av ett skapande som sträcker sig tusen år tillbaks och in i framtidens fascinerande oändlighet. Det är en kultur som uppmuntrar deltagande istället för att förhärliga den enskilde kreatören. Det är en kultur där skapande belönas med en respektfull erkännande, inte med domstol och stämningar. Det är en framtidens kultur.

Dagens bakåtsträvande kulturarvstjuvar har mage att försvara allt mer absurda åtgärder för att deras själviska monopol ska sakta utvecklingen. Upphovsrätt är stöld – är du en tjuv eller är du piratpartist?

Undantag och begränsningar från upphovsrätten

Jag har suttit i gruppdiskussion om undantag och begränsningar i upphovsrätten under förmiddagen och lunch. Syftet med mötet jag är på är nämligen att framta ett dokument med hållbara strategier för immaterialrätt, kunskap, information och nätverk. Första utkastet till framtidsstrategi är ett ideologiskt ambitiöst dokument, med starka undantag för icke-kommersiellt bruk, starka rättigheter för användande av information både för privatpersoner och icke-kommersiella institutioner och begränsningar i skyddstid samt åtgärder tillåtna för att säkerställa kvarstående efterlevnad av upphovsrätten.

Är man intresserad av det nuvarande juridiska läget i Europeiska unionen kan man läsa direktiv 2001/29/EC eller ”Infosoc-direktivet”, vars artikel 5 listar undantag medlemsländerna är tillåtna att införa i sin lagstiftning om upphovsrätt.

Det här skiljer Europa från USA, där man löst undantaget med en ”blanket exception” för fair use. Fair use kan vara nästan vad som helst som en domstol anser vara berättigat och har också visat sig tillåta ganska mycket (till exempel bilder på Wikipedia eller liberala citeringsrättigheter), men i Europa finns bara runt 20 fördefinierade situationer där undantag är tillåtna. Något värre är att 19 av dem är valfria för medlemsstaterna, samt att sättet de får implementeras på är helt valfritt också, vilket gör att undantagen är väldigt ojämnt applicerade över unionen och att även om två medlemsländer väljer att implementera samma undantag de ändå ser helt olika ut i olika länder. Stort problem!

En fågel har viskat i mitt öra att kommissionen är villig att titta närmare på förstärkning av undantag och begränsningar i upphovsrätten, så det ser jag fram emot med de kommande årens politiska verksamhet.

Indexera inte våra artiklar på Google…?

Väldigt sällan blir jag uppriktigt överraskad av uppmaningar till skärpning av upphovsrättslagstiftningen. Det finns någon form av moraliskt imperativ som rättfärdigar att de som förespråkar gamla tiders upphovsrätter ständigt drar upp antingen påstådda förlorade inkomster (rätt till frukten av sitt arbete, även om det är sinnligt), samt rätten att själv kunna kontrollera distributionskanalerna för ett verk (på samma sätt som man har rätt att välja vem man säljer sin stol till eller genom vilken typ av återförsäljare).

Men nu såg jag just det här: Fler tidningar med WAN i spetsen vill lagstifta mot sökmotorernas möjligheter att indexera tidningsinnehåll på nätet.

Jag förstår inte syftet med att förespråka en sån regeländring alls.

Vad jag lurar på är dessutom om det inte föreligger så, att mediaföretagsägare i Europa inte kan åberopa någon generell vägran att låta visst tidningsstoff publiceras på nätet. Snarare ligger rätten att vägra på varje enskild upphovsperson till en artikel. Där lär Europa skilja sig från USA som mycket vidlyftigare tillåter att man avskriver sig all upphovsrätt när man producerar verket som del av en anställning hos arbetsgivare. I USA skulle man alltså kunna tänka sig någon form av förlängd moralisk rätt för mediakoncernsägarna att vägra viss form av distribution. Men i Europa borde det falla på den enskilde upphovspersonen.

Så vad är poängen? Det verkar inte finnas någon moralisk rätt att åberopa i Europa, och de ekonomiska vinsterna av att undslippa indexering torde vara obefintliga.

En av förespråkarna av lagändringen, EPC, verkar vara en sammanslutning av mediaföretagsägare och enligt egen utsago på intet sätt en branschorganisation. Den andra förespråkaren, WAN har som enda svenska medlem, Tidningsutgivareföreningen, är en sammanslutning av tidningar (och alltså inte tidningarnas moderbolag, eller ägare).

Både EPC och WAN säger sig stå för så få restriktioner på reklam och annonsering som möjligt. Tidningarnas webbredaktioner släpper ju in så många annonser att man knappt kan läsa artiklarna!

Jag är lite förvirrad. Även om det vore så att det finns både moraliska och ekonomiska incitament för ett sånt här regelverk, förstår jag inte varför det skulle behövas en regel på EU-nivå. Eller ens nationell. Det känns som en situation som bäst skulle kunna regleras mellan de berörda parterna, som i fallet sökmotorer och mediaföretag båda är privata. Och EU torde ju vara förpliktigat att bevara den fria marknaden fri enligt ramfördragen.

Fri tillgång till information skapar fler kreatörer

”A veteran of New York’s anti-folk scene, Regina Spektor makes quirky, highly eclectic, but always personal music. Born and raised in Moscow until age nine, Spektor listened to her father’s bootleg tapes of Western pop and rock as a young child and also learned to play piano. ”
- Från Spotifys beskrivning av Regina Spektors karriär.

Är det bara jag som är trött på att höra hur det enda som skapar artister är mängden pengar inom branschen? Jag tillhör inte de idealister som tror att musikbranschen är något som endast kan och bör ägas av den ideella och ofta gratisarbetande sektorn, men det är enligt mig lika naivt att tro att det endast är pengahögen som skapar framgångar.

Att höra musik i tidig ålder, att tidigt utsättas för toner i alla dess former, det är en god början på varje kreatör. Med internet som ett öppet bibliotek där musik flödar fritt inspirerar och utbildar vi fler artister.

På ett seminarie om upphovsrätt på Almedalsveckan hörde jag en deltagare uttrycka att han ”piratkopierade spel” när han var yngre, men nu insett att han gjort fel och sökt upp och betalat tillbaka artisten. Den fascinerande historien åsido, jag kan inte låta bli att tänka på hur många av våra främsta datorprogrammerare, spelutvecklare, tekniker och andra som fick sitt intresse av datorer just från datorspelande i tidig ålder. Och hur dessa aldrig skulle haft råd eller möjlighet att spela dessa spel utan piratkopiering.

I sanning, det är svårt att tänka sig svensk datorspelsindustri så framgångsrik utan denna piratkopiering.

Föräldrarna kan visserligen åläggas att köpa dessa spel till barnen. Men då får vi även komma ihåg att endast de resursstarka familjerna kommer kunna ge sina barn sådana möjligheter, och allt på grund av ett av oss artificiellt skapat upphovsrättsmonopol – ett monopol som gör informationen till en bristvara.

Fri tillgång till information skapar fler kreatörer – ökad kulturspridning leder till ökat kulturskapande. Vi behöver vända utvecklingen och istället fundera på hur mer information kan göras tillgänglig för medborgare i alla åldrar – exempelvis genom att öppna SVTs och SRs arkiv för allmänheten.

Blogged with the Flock Browser

Undantag i upphovsrätten revisited

Igår skrev jag på DN:s debattsida att undantag i upphovsrätten är viktiga för Europa. Vidare kommenterade jag och Mattias Bjärnemalm på första IPRED-domen på Newsmill.

Den som av någon anledning regelbundet följer den här bloggen vet att jag tidigare har skrivit om undantagen som världsfråga. Bland andra Electronic Frontier Foundation och Knowledge Ecology International har arbetat med att få synskadades möjlighet att ta del av litteratur till en rättighet inom ramen för en WIPO-konvention. EU och USA spjärnar emot.

Min förhoppning är så klart att EU ska förändra sitt beteende internationellt men även inom unionen. Därför är svenska regeringens handlingar under ordförandeskapet av yttersta vikt. Maud Olofsson har sagt att hon vill gå piraterna till mötes: gå oss till mötes här. Sverska regeringen har nämligen tidigare varit negativa till standardisering av undantagen på Europanivå, och har, enligt EFF och KEI, dessutom varit negativa till en särskild konvention till fördel för synnedsatta. Beklagligt, till och med uselt.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.