Arkiv

Archive for the ‘Upphovsrätt’ Category

FTA with Republic of Korea possibly invalid

A brief recap: in the 10th chapter of the trade agreement negotiated between the Republic of Korea and the European Union between 2007 and 2009, articles 62-64, a literal recital of European legislation (more specifically 2000/31/EC on electronic commerce) minus half of an introductory paragraph (number 43) makes it uncertain whether or not the trade agreement will have an impact on the interpretation of European Union law. Apparently there are similar concerns in the Republic of Korea, although in Korea activists have dug up discrepancies between the Korean and the English versions of the final agreement that have now led to the text of the agreement having to be revisited.

Geraldine Juarez recently made an an interview with me on alt1040.org about free trade agreements, ACTA and for me the most important part is probably bilateral free trade agreements. Now I am reached by the news that the free trade agreement (bilateral) concluded between the European Union and the Republic of Korea last year, and recently approved by the European Parliament has encountered yet another hurdle when the Korean government discovered a discrepancy between the English and the Korean texts. Therefore the request for parliamentary approval in ROK has had to be withdrawn and the government will now have to sort out this discrepancy before the ratification can move any further.

The flawed text in question appears to be a missing ”as it existed immediately before amended” in the Korean version. It is present in both the Korean and English reservations in the English language version, and concerns the parties’ bilateral or plurilateral preferential arrangements outside of the treaty. What it says explicitly is that, of course, such preferential agreements and clauses therein must be in compliance with the Most Favoured Nation provisions of the World Trade Organisation pillar agreements. Interestingly, the European Union has several such preferential agreements in place with former colonial states, among which are included several African countries, that are thus far not renegotiated in full.

The full text of the provision is

The European Union may amend any measure only to the extent that the amendment does not decrease the conformity of the measure, as it existed immediately before the amendment, with obligations to market access, national treatment and most-favoured-nation in these economic integration agreements.

Given that the preferential agreements do not conform with those principles to begin with, as is established three times by WTO arbitration panels, does this provision hold any meaning? Especially as it applied to ”all countries”? What does it insinuate with regards to EPAs with African countries or Pacific countries, the renegotiation of which the European Union has been unsuccessful for the past 16 years?

Another objection from the ROK activists is that the safeguards to the treaty approved by the European Parliament in the same sitting may not be in compliance with international law. As always, and as with Korean agreements with the United States, it is the Korean automobile industry that is the target of protectionist measures from the two largest economies in the world. For the European Union, it is said, the potential non-compliance of these safe-guards may not be a problem since the agreement will ultimately fall under national legislations rather than EU legislation (although, to my best of knowledge, this must surely amount to the same thing? If the European Court of Justice gives a verdict based on the provisions of the agreement or a decision following the Commission, this is immediately applicable in all member states and any fallacy instated by the Union is therefore applied in all member states as soon as the European Parliament and the Commission decide to act on a whim). In South Korea, a trade agreement falls immediately on top of national legislation, in most member states of the Union, having dualistic legal systems, this is not the case. Except in the Netherlands. Are the safeguards compliant with Dutch law in relation to Dutch international obligations? That is up for someone to determine who holds more knowledge on Dutch legislation than me.

Interestingly, the Swedish car of the populace Volvo is a luxury car in both Argentina as well as in China.

More about free trade agreements, and specifically the South Korean free trade agreements on this blog:

Exporting legislation: democracy disabled [2010-01-14]

757 (I probably indended for this post to have the title Canadian CETA and South Korean FTA set precedent for ACTA) [2010-01-15]

Insidious trade agreements afoot [2010-01-18]

Rigid laws are a problem for everyone (on rigid international frameworks for intellectual property rights), [2010-01-19]

Internautrapporter.es

Såhär under jullovet såg jag lite rapportering i El País om Chaos Communication Congress. Deras utsända korrespondent Patricia Sevilla skrev under tre dagar i princip bara positiva saker om social samvaro, hackandets etik och vad hackande innebär.

I en liknande artikelserie senaste veckan har El País tagit sig an rörelsen Anonymous. Artiklarna är inte negtiva. Men de lämnar lite upp till läsaren att bestämma om protesterna är kloka eller inte. En av artiklarna är intervju-baserad!

Jag har gnällt lite över att PSOE-vänliga El País inte rapporterat så mycket om Sindelagen innan, men det får jag väl äta upp nu. Förlåt!

Konservativa partiet Partido Popular håller fast vid linjen att emedan det är viktigt att hålla efter piratkopieringen på nätet är också skyddet för medborgares rättigheter viktigt. Àngeles-Sinde, den socialdemokratiska regeringens kulturminister, vill samtidigt framhålla att Spaniens lagar faktiskt inte har uppdaterats alls sedan internet började användas i stor skala världen över. Hon ser detta som ett misstag.

Eftersom Sindelagen snart ska debatteras i spanska parlamentet har Universal sparkat 40% av sin personalkår på grund av piratkopieringen. Med detta i åtanke undrar jag förstås hur många andra individer som sparkats i USA för att pressa politiker att godkänna lagar för att ”rädda jobb” (vet någon? det intressanta är stora avskedningar som skett innan ett lagförslag ska upp till debatt i kongressen).

I vilket fall var det det katalanska partiet CiU som räddade lagen undan en odemokratisk godkännandeprocedur i december 2010. Motståndet då rörde att lagens upphovsrättsdelar inte kunde separeras och omröstas fristående från lagens andra delar (som berör miljövänliga industrier och andra hållbara ekonomiska åtgärder).

Den spanska skådespelerskan Pilar anser sig vara internaut utan att för den delen tycka att det är dåligt att blockera spridning av kultur på nätet. Denna naiva inställning (som bland kulturpersoner i Sverige lyckligtvis inte finns) om de knäppa konsekvenser begränsningar i informationsfriheten kan få kanske Pilar kan komma över genom att läsa den här artikeln om Partido Populars förslag att personliga data om spanjorer inte ska få lagras utomlands. Förhoppningsvis är det ju inte den vägen vi alla ska vandra :-/

Avgiftsavgörande

januari 20, 2011 1 kommentar

Kassettersättningen är, av någon anledning, en av medlemsländernas populäraste lösningar på vad som upplevs som annars illegitim privatkopiering. När vi hävdar att privatkopieringen ska accepteras på internet, likt med kassetter, är vi alltså egentligen ute och suddar eftersom privatkopieringen aldrig accepterats som fritt fenomen (till skillnad från vad mitt politiska parti under flera år gärna påpekat).

I vissa franska grupper ses kassettersättning på internet som en gångbar lösning på fildelningsproblemet. Min tes är att länder med stora problem med repressiv lagstiftning automatiskt får ett större stöd för avgifter. Jag följer med spänning situationen på Irland där politiker med väljarkonfliktsrädsla föreslagit, och fått(!), en lösning mellan internetoperatören Eircom och de Fyra Stora skivbolagen. Återstår att se om Eircoms three-strikes-modell kommer skapa stor upprördhet eller ny sätt att säga upp kontraktet för vad som ändå uppfattas som usel service.

I Spanien är motståndet mot kassettersättning av alla möjlig slag väldigt stort. De har redan från början väldigt hög kassettersättning som trillar rakt in i SGAE:s (STIM-variant, men ursinnigt hatad (Sonneillon style)) fickor. Men Spanien har också några av Europas internetvänliga domstolar där internet och dess användare ständigt anses vara aktörer i en kulturspridande, samhällsnyttig verksamhet. Förra hösten fastslog en generaladvokat vid Europadomstolen att kassettersättning inte rimligtvis kunde utkrävas på material som användes av privata företag eller offentliga institutioner, eftersom dessa i egenskap av institutioner inte kunde genomföra privatkopiering. Detta resonemang har nu bekräftats av europeiska domstolen(!!). Bra för företag, men privatkopieringsersättningarnas legitimitet har nu istället ökat.

I Sverige finns ett stort motstånd mot avstängningspolicys (sen typ alltid) och ersättningsbeläggning av internetuppkopplingar. Kommersiellt kan det ha att göra med att varje operatörer måst förhålla sig många andra operatörer och därför finns en stark, inkluderande inställning till vad som ska utgöra en internetuppkoppling och dess avgifter. Kulturellt har det snarare mycket att göra med intressegruppen som utgjorde Piratbyrån och deras inställning till kultur och kulturpolitik.

Jag har en ambivalent inställning till detta. Jag har aldrig undersökt kassettersättningen närmare men litar på copyriot.se:s irritation över att fördelningsprocesserna är slutna. Jag anser som jag anser i fallet Brasilien Brasilien om att vilken som helst fond som skapas av medborgare i syfte att hjälpa vissa människor få jobb för att ugöra en tjänst åt medborgare (vilket ju kulturen blir om tanken är en syssla som ska utföras åt betalande mottagare, ungefär som helpdesk eller Giftcentralen, innan privatiseringen också Apotekets dygnet-run-hotline – tråkigt för er, kulturvurmare) måste ha lönetak som kanske skulle kunna förhandlas fram i fack-format med konsumentorganisationer, konsumentombudsmannen och artisternas fackförening/anställare. Genomsnittlig ingångslön för okvalificerade yrken i Sverige lär ligga på 15000 i månaden eller så och löneutveckling är i stort sett obefintlig (att kulturarbetare skulle tycka att en liknande utveckling i deras bransch är orättvis ger jag inte så mycket för). Å andra sidan skulle Konsthögskolans slutexaminerade studenter (3 års utbildning? 5?) förmodligen gynnas. Symfoniorkestrarnas musiker. De flesta kulturyrken där mängden ingående pengar är ganska liten(?).

Men jodå, inte ens i socialdemokratiska Sverige lyckas en vetting fondmodell verkställas i kulturstöd. Jag drar mig till minnes programmet Pop och politik som jag och far såg på Kunskapskanalen över julledigheten. Där berättades om hur musikernas intresseorganisation beklagade sig högljutt över att discomusiken dödade live-spelare. En ledsen gitarrist i hängslen tittade moloket in i kameran och berättade att ingen på diskotek kan dansa. Sedan hasade han sig in i en loge som såg mycket tom och grå ut.

Uppdelning

I Brasilien har tunga regn skapat översvämningar, förstörelse och fört med sig ett stort antal dödsfall under en vecka. Brasiliens första kvinnliga president Dilma Roussef har sannerligen inte fått en enkel start på karriären.

Enklare är förstås, som alltid, att klubba sönder konstruktiva förslag som lagts under President Lulas presidentskap och det är vad som riskerar hända med den brasilianska delningslicensen. Licensen är resultatet av ett långt samarbete mellan civilsamhällesorganisationer, forskare och artister. Den skulle mot en låg avgift göra slut på digitala upphovsrättsintrången. Genom att helt ta bort dem från straffskalan.

Intresseorganisationen ECAD har förstås inte varit så glada över förslaget. De tjänar bra med pengar på att upprätthålla den nuvarande lagstiftningen och det gör också utländska upphovsrättsägare.

Kulturministeriet under ledning av Luca Ferreiro ledde förslaget i Brasiliens regering. Det största motståndet mot förslaget förväntades uppstå först i behandlingen i parlamentet. Istället har Dilsa Roussef bytt ut den tidigare ledningen i ministeriet mot en betydligt konservativare representant som omedelbart skjutit förslaget i sank.

Min inställning till förslaget är, som till alla förslag, ambivalent. Jag har ingenting emot att Brasilien försöker lösa problemet med upphovsrättstrakasserade internetanvändare på ett sätt jag inte själv tror är optimalt. När jag varit i kontakt med GPOPAI har jag också föreslagit att utdelningen av pengarna som samlas i delningsfonden beläggs med inkomsttak liknande det vi har för författarfonden i Sverige. Om upphovsrätten förmodas vara där för att ge kulturarbetare en möjlighet att ägna sig åt sin konst på heltid, kan en genomsnittlig heltidslön vara en rimlig utdelning.

Jag uppfattade det som ett slag av djup ironi när delningslicenserna motståndare nummer ett i Spanien, La_EX, påtalade att genomsnittslönen i Spanien var alldeles för låg för att ett sådant system skulle anses rimligt.

Det påminner mig osökt om den intressanta utvecklingen kring kassettersättningen i Europadomstolen som jag får lämna tills imorgon.

2010 Copyleft Highlights

december 30, 2010 1 kommentar

Not all clouds are grey, and when the snow lies thick and white in the Swedish midwinter landscape the world looks surprisingly bright. This is my collection of 2010 copyleft highlights.

An Avignon, France speech by Neelie Kroes paints a progressive picture of coprights gone too far. How to interpret this? It appears to be something in the air because Ireland and United Kingdom also want to evaluate their copyright laws to see if perhaps, !, copyright is far too strict and therefore limits innovation. All the while commissioner Viviane Reding has worked hard for access to orphan works, and simpler licensing systems for literary works adapted for the visually impaired.

A one-man army in India has made the entire political establishment, as well as IP lawyers, agree with him in his struggle for fair sharing of incomes from movie productions. The Bollywood distributor are, of course, claiming to witness their iminent demise, but the general view seems to be that even the compromise proposal is, if anything, overestimating the distributors’ importance in film prouction.

In a surprising move, Zambian record lables and musicians have gotten the idea to fight piracy through providing better services than pirates hoping that consumers for this reason will opt for a superior, but not without cost, alternative. The gain is expected to be higher incomes, and less expenses for court processes.

In Sweden Flattr opened their doors for non-rightsbased income distribution for the culture sector. The remuneration system is available for digitally distributed culture but is better explained by their introduction video than by me. :-)

German activist Telekommunisten has created a culture license with emphasis on non-commercial access to culture but, as opposed to copyleft and creative commons with additional exception clauses for small scale commercial use by startups, social movements and cooperatives. Innovation through access and camaraderie!

Neither Dutch nor Belgian courts find it necessary to block access to webpages whose illegality has not been established. In Sweden we are (hopefully) awaiting similar verdicts. An Irish court further found that French laws do not create a legal obligation for Irish internet service providers to terminate their users’ subscriptions.

In a moment of democratic service the Spanish parliament choose to listen to the large groups of Spanish citizens protesting a law limiting internet freedom. Hasta el futuro y la libertad!

To wrap up, it seems that Russia want GPL licensed code in their government administration. A preliminary report from the Russian Pirate Party says that GPL in reality is not compatible with Russian copyright legislation at all, but one would assume that in a country with such high levels of corruption the government doesn’t necessarily need to care ;-)

10 bästa copyleft 2010

Alla moln på himlen är inte gråa, och särskilt när snön ligger vit på backen i Midvintersveriges långa nätter ser det ljust ut. Här kommer en sammanställning av årets copyleft.

Neelie Kroes talar i Avignon, Frankrike, om upphovsrätt som vore det i dagsläget en plåga. Hur förhålla sig till det här? Tydligen är det något som går för både Irland och Storbritannien vill också utvärdera sina upphovsrättslagar för att se om det kan vara så att upphovsrätten kanske, !, är alldeles för strikt. Under tiden har kommissionär Viviane Reding arbetat både för tillgång till herrelösa verk, och enklare licensieringssystem för litterära verk anpassade för synskadade.

En ensam musketör i Indien har fått hela det politiska etablissemanget, regering, parlament och upphovsrättsadvokater, på sin sida i en strid för lika fördelning av intäkter från filmer. Bollywood-distributörerna ser givetvis i detta förslag en snarstående undergång, men allmän uppfattning är att till och med kompromissförslaget överskattar snarare än underskattar distributörernas egentliga bidrag till indiska filmproduktioner.

I ett överraskande drag har zambiska distributörer fått för sig att det kan vara bra att tillhandahålla bättre tjänster än pirater för att få kunderna på sin sida. I gengäld slipper distributörerna lägga allt för mycket pengar på rättsprocesser.

I Sverige öppnade Flattr sina dörrar för rättighetsoberoende inkomstdistribution i kultursektorn. Systemet är tillgängligt för digital kulturdistribuering och förklaras bättre av deras snajdiga introduktionsvideo än av mig :-)

Den tyske aktivisten Telekommunisten har dessutom skapat ännu en licens för kulturella produktioner som lägger emfas på tillgång men till skillnad från copyleft och creative commons har undantagsklausuler för småskaligt kommersiellt bruk av särskilt uppstartande företag och medborgarkollektiv. Innovation bygger på tillgång och gemenskap!

Varken i Nederländerna eller Belgien kan internetoperatörer anses vara skyldiga att blockera internetsidor vars olaglighet inte fastslagits. Vi inväntar med spänning i Sverige några (förhoppningsvis) liknande domar. Vidare har man i en irländsk domstol funnit att franska lagar på intet sätt innebär någon juridisk skyldighet att stänga av internetanvändare på Irland.

I ett starkt ögonblick valde det spanska parlamentet att i december lyssna på de mängder av protesterande spanjorer som ville bevara internet fritt i syfte att stärka kultur och samhörighet. Hasta el futuro siempre!

Slutligen verkar det som att Ryssland tror på GPL:ad kod i regeringskansliet. En preliminär rapport från ryska Piratpartiet säger att GPL egentligen är oförenligt med rysk lagstiftning, men man får anta att regeringskansliet i ett land där korruptionen är utbredd inte behöver bry sig om det ;-)

Kunskapslyftet

Allting som står nedan ska tolkas som en exakt motsats av det jag tycker.

Nacka kommun tänker privatisera sina bibliotek i en frenesi av godhet och omtanke om kommunens ungdomar och deras fortsatta utbildning. Socialdemokraterna poängterar att Sveriges största bokförlag och mediakorporation, Bonniers, mycket väl kan tänkas köpa upp biblioteken i framtiden vid privatisering och att det potentiellt skulle kunna inverka skadligt på kommunens invånares tillgång till information.

You don’t say?

Vidare har de studentprotester i Storbritannien som svensk media fortfarande envist låter bli att berätta om fortsatt uppröra — militären! Studenterna är missnöjda med att avgiften för utbildning ska höjas, samtidigt som kvaliteten på undervisningen förväntas gå ned. Skottland har tidigare uttryckt missnöje med tilltaget eftersom de menar att deras tillgängliggörande av gratis utbildning på högre nivå till skottska ungdomar kan vara hotad.

I Sverige klubbade regeringen i sin godhet igenom avgifter på undervisning på universitet för studenter med ursprung utanför Europa – i trots mot landets samtliga studentkårer och universitetsrektorer (SU, SULF, LU och GU). Regeringen är nämligen vis och klok och vet allt om utbildning, vilket lärosätena uppenbarligen inte gör.

Andra som tidigare varit mycket skickliga utbildningsfrämjare är Täby kommun, som 2006 menade att bibliotekens kärnverksamhet var böcker åt invånarna, inte information. I Nederländerna har kloka människor med inriktning på lättillgänglig information beslutat att boklån ska kosta pengar.

Det är av ren ondska Google i alla fall bedriver upphovsrättsfientlig verksamhet i Frankrike, till Europeana-projektets stora förtret. Å andra sidan är det ingen som har tillräckligt med pengar för att investera i Europeana – varken EU, medlemsstater eller invånare förväntas vilja punga ut.

Ovanstående är fullständigt sarkastiskt, jag stödjer inga av ovanstående påståenden och vill passa på att tacka Norra fäladens statsdelsbiliotek i Lund för att ha delgivit mig samtliga Assar-publikationer som någonsin givits ut. De flesta går knappt, 10 år efter publicering, att få tag på eftersom förlagen inte gjort omtryck. Ja, jag har kollat på Tradera.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 25 andra följare