Integritet i arbetslivet

Imorse fick jag ett telefonsamtal från en medlem som undrade hur EU-lagstiftningen ser ut kring chip. Jag tänker, och förmodligen han också, på RFID-chip och deras diverse applikationer i försäljning, som identifikation eller på arbetsplatser som övervakning av anställda.

Det här är en av flera områden där det behövs stark och tydlig reglering. EU har redan släppt en konsultation om RFID-chip och deras användning för ett par år sedan. Våren 2008 hade man ytterligare en konsultation där man bad om åsikter på det förslag man arbetat fram baserat på den första konsultationen. Jag såg de förslag man lämnade fram då, och tänkte väl kanske att medborgarorganisationer fick för lite att säga till om i regleringsprocessen i förhållande till företag. Annars var det hyfsat vettiga saker, som att det ska finnas regler för hur lätt det ska vara för en konsument att välja bort identifiering (mycket lätt), och i vilka situationer det inte ska anses vara acceptabelt med RFID-identifikation (några stycken). För den som är intresserad av vilka riktlinjer kommissionen till slut antog 19 maj 2009, finns en hemsida på kommissionen avdelning för informationssamhället.

Nästan precis när vi lagt på, kom jag att tänka på en statlig offentlig utredning jag hörde talas om förra sommaren. Integritetsskyddet för arbetstagare och arbetssökande har hittills varit obefintlig i svensk lagstiftning. De rättsfall där det varit fråga om integritetskränkningar har snarare fått bedömas analogt med annan lagstiftning, som diskrimineringslagarna. Utredningen skulle ursprungligen ha publicerats 31 oktober 2008, men har dröjt på sig till 5 maj 2009. Nu är den äntligen här!

Utredningen presenterar ett antal förslag som är rätt uppenbara: arbetsgivare bör inte få kräva att få se utdrag ur straffregistret om de inte i lag är berättigade att få ut utdragen själva (vilket är fallet när man söker jobb inom barnvården). Den innehåller också ett antal förslag om hur arbetsgivare får behandla personuppgifter, eller när arbetsgivare får kräva t ex medicinska undersökningar av anställda.

Den stora vinsten är kanske att integritetsskyddet utökas till arbetssökande. Tidigare har arbetsrätten i stort sett uteslutande reglerat arbetstagares situation, och de som söker arbete har varit i mycket svag position relativt arbetsgivaren. Jag hoppas att regeringen i denna fråga tar ställning för integritet i arbetslivet, och inte agerar som de i allmänhet gjort med sällan skådad respekt för medborgare och deras privatliv.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: