Hem > Funderingar, Svensk politik > Sänk rösträtten till 15 år!

Sänk rösträtten till 15 år!

Läste nyligen på Calandrellas blogg om hur det kändes att delta i en valkampanj utan att kunna rösta. Istället rekommenderar hon alla hon känner att rösta på Piratpartiet.

Calandrella är 13 år gammal, vilket innebär att hon inte kommer få rösta förrän 2014. Är detta verkligen demokratiskt?

Jag tänkte ägna detta inlägg åt att diskutera just barns rösträtt, en fråga jag varit engagerad i sedan jag skrev min (mer teoretiskt lagda) kandidatuppsats i ämnet. Uppsatsen finns även bifogad till denna post om någon är intresserad.

Rösträtten idag ter sig oftast för oss som fullt demokratisk. Kontrasterad mot gamla tiders försyndelser (exempelvis en uteslutande manlig rösträtt) verkar den ha nått sitt historiska slutmål, utan möjlighet till vidare breddning. Vi bör dock komma ihåg att rösträtten aldrig utvecklats i något plötsligt utbrott av demokratisk insikt, utan snarare har varit en hård förhandlingsprocess mellan olika intressen. Historiskt sett har aldrig en grupp förvärvat sin rösträtt utan att ha ett politiskt stöd bakom sig.

Vandringen mot allmän rösträtt i Sverige började redan 1866. Då ersattes den i historieböcker ofta omtalade ståndsriksdagen med en tvåkammarriksdag. Skillnaden var radikal och förändrade fokus från klass/stånd till ett system där enskilda gavs rösträtt och möjlighet att direkt förvärva mandat i landets styre.

För att försäkra sig om att landet styrdes väl och inte togs över av den oinformerade pöbeln byggdes det in spärrar i systemet. En mängd sådana ”rösträttsstreck” har existerat genom åren, men de tre som är mest kända (och uteslutit flest människor) är åldersstrecket, inkomst- och förmögenhetsstrecken samt ”mansstrecket”. Med andra ord fanns det inledningsvis dels krav på ålder, dels vissa finansiella krav, dels slutligen ett krav på att vara man.

Rösträttsstreckens utformning bidrog till att vid införandet av demokratin skapa en stark konservativ höger (senare moderaterna) i svensk politik, något som satte käppar i hjulet för en vidare utvidgning av rösträtten. De två andra blocken i svensk politik, nämligen liberalerna (senare folkpartiet) och socialisterna (senare socialdemokraterna/vänsterpartiet), var dock för att inkludera fler i det demokratiska medborgarskapet.

Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet fördes sedan, som alltid sker när en grupp med maktresurser i samhället finner sig utestängda från formellt inflytande, en kamp för att utvidga rösträtten. Inte minst socialdemokratin ville gå så långt som att ta bort två av tre rösträttsstreck – man ville ge kvinnor och fattiga rösträtt. Detta skulle självfallet gynna socialdemokratin något oerhört, detta eftersom de mobiliserade sina väljare bland den finansiellt mindre bemedlade arbetarklassen.

I slutändan blev det dock regeringen Lindeman – en högerregering – som 1909 införde allmän lika rösträtt för män, dvs. tog bort inkomst- och förmögenhetsstrecket. Högerblocket ville själva vara de som införde allmän rösträtt. Detta för att minimera skadan på deras inflytande – en rösträttsreform sågs som oundviklig, och om den genomfördes av vänstern riskerade man ännu mer radikala reformer och en vidare marginalisering av högern.

Som kuriosa kan nämnas att det var denna händelse som ledde till att vi fick ett proportionellt valsystem, och därmed en grogrund för att ha en mångfald partier, såsom Piratpartiet. Ett majoritetsvalssystem, som det i Storbritannien och USA, tenderar istället att gynna en uppdelning på två till tre partier.

Personligen är jag även nyfiken på hur mycket av vänsterns växande inflytande i riksdagen som berodde på att inkomstkraven faktiskt var statiska samtidigt som inflationen höjde genomsnittet. Vore det inte spännande om det socialdemokratiska projektet byggde på att man gjort en tabbe vid konstruktionen av det ursprungliga systemet – dvs. inte tänkt på att koppla kraven till inflationstakten?

Nästa steg i rösträttens utvidgning togs 1921 då även kvinnor inkluderades. Med det blev även rösträtten ”allmän” i dagens betydelse.  Den politiska viljan till ytterligare utvidgningar var dock med det, vill jag åtminstone påstå, borta. Genom åren har sänkningar av rösträttsåldern visserligen skett, delvis då med hänsyn till ungdomens ökade mognad och politiska intresse. Den har successivt sänkts till 18 år, och idag diskuteras även 16 år av vissa politiker. Åldersstrecket som sådant står dock inte hotat.

Det finns ett problem i att inte erkänna barns medborgeliga rättigheter. Barn kanske visserligen är mindre lämpliga än vuxna att rösta, men med samma analogi borde femtioåringar vara bättre väljare än trettioåringar (något som förmodligen stämmer i många frågor, åtminstone de som inte rör integritet och IT-kommunikation) – och med det ha större rösträttskrav. Med samma argument borde dessutom kvinnor (som knappast var kunniga i samma utsträckning som män, med årtusenden av patriarkalt fördummande bakom dem) och fattiga (som ofta, kan vi anta, stod utan en fullgod utbildning) aldrig fått rösträtt till att börja med.

Detta ter sig oss absurt. Vi blir därför tvungna att att erkänna antingen alla människors rätt till en röst, eller erkänna att vi kan utesluta även vuxna människor utifrån ett resonemang om kompetens. Alternativet är att ställa kravet på kompetens så lågt att alla vuxna får rösträtt, men då måste vi även ge en insatt och aktiv samhällsmedborgare som Calandrella rösträtt.

Mitt förslag till lösning på detta dilemma är att i största möjliga mån utvidga rösträtten enligt principen: en individ – en röst. I praktiken vill jag föreslå att koppla rösträtten till skolpliktens upphörande vid 16 års ålder, alternativt straffmyndighetsåldern vid 15. Dessutom bör alla under åldersgränsen ha en möjlighet att genom ett enkelt samhällsmedborgartest förvärva rösträtten tidigare. Jag tror detta både skulle te sig politiskt rimligt för flertalet, samtidigt som det skulle maximera rösträttens omfattning på ett sätt som inte sker idag.

Barnen har inte de politiska maktresurser som krävs för att vinna sin rösträtt – det behöver de vår hjälp till. Vi som redan äger vår rösträtt kanske är skeptiska till att barn och ungdomar verkligen kan rösta, men frågan är om det inte snarare beror på att vi utifrån vår egen, högst fördelaktiga ställning, överskattar vår egen röstningskompetens och underskattar barnens.

PDF: Barn utan rösträtt – en demokratiteoretisk analys av demos omfattning och åldersstrecket.

  1. minnesmedia
    maj 21, 2009 kl. 02:22

    Du glömde nämna kravet på genomförd värnplikt, för att få anses som ”man” och därför få rösta.
    Kvinnor fick rösträtt mycket pga att det argumenterades att deras ”värnplikt” var ”att föda fram löneslavar och soldater åt kapitalet”. Värnpliktskravet avskaffades 1922, om jag minns rätt. Dvs kvinnor fick rösträtt före män som inte värnpliktat.

  2. minnesmedia
    maj 21, 2009 kl. 02:29

    Sedan tror jag mig minnas att det faktiskt inte var ”lika” rösträtt 1909 – det skulle jag gärna vilja se nån slags källa på, då det nuförtiden blivit svårare att hitta annat än wikis i saken.
    ”1907 beslöt riksdagen om allmän och lika rösträtt för män till andra kammaren. Beträffande första kammaren infördes en graderad skala, där ingen kunde få ha mer än 40 röster. Till båda kamrarna blev valmetoden proportionell.

    Riksdagen 1909 bekräftade detta beslut och vid andrakammarvalet 1911 tillämpades de nya reglerna.”

    1911 låter vettigare?

    Sedan har vi ju fattigrösterna, som tillkom 1945…och sedan invandrare 1974-75?

  3. Stefan L
    maj 21, 2009 kl. 04:30

    Jag minns min frustration när jag inte fick rösta i EU-valet. Jag var 11 år då och vi läste på i skolan. (Jag var säkert inte lika insatt som idag, men nog mer insatt än många som röstade, även innan jag fick mer information i skolan.)

    Jag tycker också att 15-16 år vore rimligt. Detta skulle dessutom (som vissa säkert tänkt på) motverka den åldersförskjutning mot allt större fokus på högre åldrar som annars naturligt följer av vår stigande medellivslängd.

  4. maj 21, 2009 kl. 08:47

    Jag finner tanken på ett kompetensprov som ersättning för åldersstrecket oerhört fascinerande. Jag kan inte säga att jag tycker det är en bra lösning, jag har inte lagt nog mycket tid på den för det men den är lockande. Vet 30-åringar som jag blir hopplöst uppgivna på då dom inte förstår dom basalaste frågorna om politik och då som sagt Calandrella åt andra hållet som förvånar mig åt motsatt riktning med sin ofta djupa analys…

    Oerhört bra bloggpost!

  5. maj 21, 2009 kl. 09:21

    Ah, min hjärtefråga. Jag får inte heller rösta, trots att integritetskränkningar, klimathot och andra EU-frågor är något som rör mig betydligt mer än många äldre.

    Som tur är driver Miljöpartiet Rösta vid 16, så ni som kan; rösta grönt :)

  6. Nils
    maj 21, 2009 kl. 09:26

    Är det inte i så fall rimligt att även låta en 15-åring vara valbar till riksdagen/parlamentet? Varför ska vissa personer kunna välja men inte väljas?

  7. Ernan Nixnor
    maj 21, 2009 kl. 09:43

    Jag äldre är inte per automatik mer lämpad för att få välja, det finns många +50 som inte ens bemödat sig med att läsa partiets program men ändå röstar.

    Det enda problemet med sänkt röstålder, anser jag, är myndighetsåldern som då konsekvent borde sänkas. Vi har olika ålderkrav för en mängd olika saker i samhället – adoption 25, systemet 20 … men jag anser att om man deltar i val så beslutar man om samhället och ska då också stå fullt ansvarig inför detsamma. Så sänker vi röstningsåldern så bör myndighetsåldern, med straffansvar och rätt att starta företag … också sänkas. Sedan är det ju också så att man kan inte bara sänka myndighetsåldern utan vidare utanman måste ta hänsyn till mängden individer som kan antas ha kapacitet att vara myndig vid den åldern.

    Så, med det i perspektiv så vore väl inte 17 omöjligt? 16 ser jag som mer tveksamt och 15 går nog bort.

    Min rekomendation till er som vill starta er politiska karriär när ni är 15: engagera er i ett ungdomsparti, skaffa en mentor i riksdagen/ parlamentet från ditt eget parti och jobba som dennes assistent, efter två år drar du igång din egen kampanj, blir invald och styr skeppet själv med två års erfarenhet i bakfickan.

  8. Simon Rosenqvist
    maj 21, 2009 kl. 10:30

    Minnesmedia: Jag valde att utesluta värnplikten som rösträttsstreck och endast ta upp de tre, enligt mig, viktigaste strecken. Förutom värnpliktsstrecken kan sedan även nämnas undskyldsstrecket (krav på betald skatt) och fattigvårdsstrecket (krav på att inte gå på fattigvård).

    Jag valde 1909 eftersom det var det år som lagändringen bekräftades och därmed trädde i kraft. Kanske vore det mer konsekvent att ha skrivit 1911 eftersom jag senare nämner 1921 som det datum då kvinnorna fick rösträtt.

    Lika rösträtt 1909 var det i meningen att inkomst och förmögenhet inte längre spelade roll – alla män räknades lika. Däremot fanns värnpliktsstrecket och, har jag för mig, ytterligare några rösträttsstreck kvar ytterligare några år (tror fattigdomsstrecket avskaffades först långt senare, men här är jag på osäker mark).

    Om du vill veta mer om de tidiga rösträttsstrecken kan jag rekommendera Ebba Berling Åselius bok i ämnet:

    Åselius, Ebba Berling (2005),
    ”Rösträtt med förhinder. Rösträttsstrecken i svensk politik 1900-1920”.

  9. Richard
    maj 21, 2009 kl. 10:32

    Fast ni glömmer att Calandrella är ett undantag. Min uppfattning om jag minns tillbaks är att de absolut flesta ungdomar antingen inte bryr sig, eller anammar sina föräldrars partifärg.

    Dessutom är ungdomar väldigt påverkbara. Det är i större utsträckning partiernas retorik än politik som styr ungdomar.

    Trots att jag är och alltid har varit intresserad av samhället kan jag med säkerhet säga att jag inte var lämpad att rösta före 18 års ålder.

  10. Simon Rosenqvist
    maj 21, 2009 kl. 10:32

    Nils: Ja, möjligen är det så. Däremot vill jag påstå att det i första hand är viktigast att bredda rösträtten. Att samtidigt driva frågan om valbarhet kan stärka de politiska hindren mot en reform.

    Richard: Notera att jag inte påstår att 18-åringar inte skulle vara mer lämpade än 15-åringar att få rösta. Jag menar bara att gränsen är lika godtycklig som 25 eller 35 år. Jag menar även att det inte räcker med viss olämplighet för att utesluta medborgare – i min uppsats argumenterar jag för att det istället bör vara uppenbar olämplighet, vilket åtminstone i ett första steg skulle motivera en sänkning. En 16-åring kanske inte är insatt i politik i samma grad som en 18-åring, men att den förre vore uppenbart olämplig medan den senare är lämplig verkar högst tvivelaktigt. Förslaget på 15/16 år som ny gräns är mest för praktiska skäl, egentligen borde vi ta bort åldersstrecket helt och hållet.

  11. calandrella
    maj 21, 2009 kl. 10:59

    Calandrella, inte Callandrella, men det är sekundärt.

    Till ämnet: din idé om kompetensbaserat röstgivande test för de under 15 år är intressant. Frågan återkommer dock återigen: varför bör denna grupp personer behöva ta ett test? Varför ska de andra ha det lättare? Varför ska en idiotisk 16-åring som aldrig tänker igenom något och som SD lyckats värva med sin knäppa rasism få rösta direkt på grund av generaliseringar (”de flesta 16-åringarna är mer mogna”) medan en samhällsintresserad 14-åring med god analytisk förmåga inte får det? Varför bör Reinfeldt som uppenbarligen inte är särskilt god på analytisk förmåga utan i många frågor enbart gör vad lobbyn säger honom och är ppopulist i andra frågor få vara med och bestämma, medan jag, som är mycket smartare i vissa frågor enligt min mening, inte får det utan att ta något test? För övrigt: hur bör testet se ut? IQ-test? Isåfall skulle alla med en IQ över x få rösta och därmed skulle många vuxna underkännas. Utformningen av testet kommer i alla fall bli subjektiv.

    Nej, vad jag anser är att antingen 1) accepterar vi att vissa är smartare, mer informerade och med större respekt för andra och har större välvilja än andra, och vi låter den gruppen och enbart den gruppen bestämma i samhället, för allas bästa – tänk platonsk maktelit, eller 2) tycker vi att allmän och lika rösträtt är värd mer än så, att den har ett starkt egenvärde, och isåfall bör den vara total, för alla, utan diskriminering av några i och med att tvinga dem att göra ett test.

    Min idé har jag inga större förhoppningar kommer gå igenom, för, tyvärr, de som har varit samhällsintresserad vid låg ålder men nu faktiskt har rösträtt tycker att frågan inte är så viktig då den inte skadar dem direkt, personligen. De unga samhällsintresserade har ingen rösträtt som kan ge dem rösträtt, och tyvärr finns alltför få för att kunna skapa den proteströrelse som fanns mot exempelvis uteslutandet av kvinnor i den ”allmänna” rösträtten.

  12. eskilp
    maj 21, 2009 kl. 11:29

    Javisst, sänk åldersgränsen till 15. Men om man slopar den helt lär det uppstå en del ganska knepiga problem. Politiska kampanjer riktade mot dagisbarn eller rent praktiska problem vid själva röstandet exempelvis. Ska föräldrar tillåtas ”hjälpa” barn att rösta?

    Köper ändå resonemanget om att ingen gräns är rimlig att dra, eller egentligen; alla gränser är lika godtyckliga. Kanske vore det en idé att även i fortsättningen låta myndighetsåldern vara en gräns. Istället inför man ett allmänt myndighetsprov som man har möjlighet att göra om man inte uppnått åldern men väl mognaden. Lika godtyckligt som någonting egentligen.

    Intressant ämne. Ska kika lite på ditt arbete.

  13. Nisse
    maj 21, 2009 kl. 11:49

    Personligen skulle jag föredra en lösning där föräldrar förvaltar sina barns röster och har möjlighet att låta dem rösta själva (fram till 18 när förvaltarskapet upphör).

  14. maj 21, 2009 kl. 11:55

    Det är rätt talande att det parti som vet att deras politik även tilltalar den unga generationen vill sänka rösträttsåldern.

  15. Simon Rosenqvist
    maj 21, 2009 kl. 11:57

    Calandrella: Pinsamt med felstavningen av namnet. Jag ska genast ändra det i bloggposten.

    Genom att använda kompetensprovet för att möjliggöra för personer under åldersstrecket att få rösträtt, kan man inkludera yngre samhällsintresserade utan att riskera att exkludera vuxna som redan har rösträtt.

    Detta kan, som du påpekar, te sig orättvist för de under åldersstrecket – vilket är helt korrekt då de behandlas utifrån andra kriterier än de som befinner sig ovan strecket. Det är därför jag menar att detta endast är en praktisk lösning på problemet och att det, åtminstone i teorin, rätta vore att ge alla lika rösträtt.

    Jag skulle inte heller vara alltför pessimistisk angående sänkt rösträtt. Partier med unga väljarskaror, såsom Miljöpartiet (och Piratpartiet), har ett stort intresse av sänkt rösträttsålder. Vem vet, kanske kommer dessa partier en dag driva rösträttsfrågan ytterligare några steg framåt.

  16. Nils
    maj 21, 2009 kl. 12:02

    Nisse, föräldrar med många barn ska alltså ha fler röster än personer som inte kan få barn på grund av någon anledning?

  17. maj 21, 2009 kl. 12:44

    seriöst, det finns en anledning till att vi räknas som myndiga vid 18 års ålder. Vid 18 har i stort sett alla vuxit och utvecklats färdigt och förväntas därmed kunna ta hand om sig själv. Visst är det en godtycklig gräns och en del 15-åringar är säkert mer kapabla än vissa 30-åringar.

    Att införa ett prov är ju helt befängt. Märker ni inte hur ni låter? Det handlar inte om att man ska vara tillräckligt begåvad för att få rösta. Det handlar om att man förväntas ta ansvar för sig själv och således måste ha inflytande på dem som har mer makt.

    Således måste ni också förespråka en sänkt myndighetsålder. Men jag tror faktiskt att väldigt få skulle vilja sänka den åldern.

    Det finns för övrigt ett till streck, medborgarskapskravet. Varför får inte alla som bor i sverige vara med och påverka? Varför får inte hela världen vara med och påverka? Vår politik påverkar ju trots allt mer eller mindre även dem på andra sidan jorden.

  18. eskilp
    maj 21, 2009 kl. 13:04

    Det slutade med att jag läste hela uppsatsen. Lättläst med en tydlig vetenskaplig metod och välmotiverade slutsatser.

    Rösträtt vid 15 år med möjlighet till kompetensprov innan, det kör vi på tycker jag!

  19. E-mannen
    maj 21, 2009 kl. 13:11

    Jag hade fan ingen koll när jag var 15åring iallafall.

  20. maj 21, 2009 kl. 13:20

    Håller med. Demokrati betyder ju folkstyre och ”Barn” är väl också folk? Så absolut borde åldersgränsen för att få rösta sänkas!

  21. Johan
    maj 21, 2009 kl. 13:22

    Det har antytts, men behöver skrivas rakt ut. Varför inte behålla att man måste vara myndig för att rösta, men låta folk under 18 få ansöka om myndighet. Det behövs inget test och de har då alla rättigheter och skyldigheter som myndiga människor har. Det kan säkert finnas problem med detta, men det skulle kunna vara en lösning.

  22. Simon Rosenqvist
    maj 21, 2009 kl. 13:32

    Andreas: Faktum är att vi inte har utvecklats färdigt förrän vid 25 års ålder. Med ditt resonemang borde vi därmed höja rösträttsåldern. Enligt barnläkaren Berndt Eckerberg:

    ”Allt vad beslutsfattande heter sker i pannloberna, som har vad som kallas exekutiva funktioner. Man har nu kunnat visa att nervtrådarna i just den delen av hjärnan mognar betydligt senare än övriga delar. Först vid 25 års ålder har man pannlober som fungerar optimalt. Till dess är det ännu viktigare än senare i livet att ta råd av andra.”

    http://www.eckerberg.se/be/rostratt_diskussion.htm

    När det gäller att hela världens befolkning ska få rösta är det, enligt mig, fullt rimligt. Därför bör vi föra upp alla internationellt relevanta beslut på en global arena (och därmed skapa en demokratisk världsstat).

    Tills detta är möjligt får vi dock arbeta för en utvecklad demokrati ett steg i taget. Mitt förslag vore en bra början.

  23. maj 21, 2009 kl. 14:00

    Om du inte är myndig så har dina föräldrar ett betydande inflytande över dig. Det betyder att far (eller mor) med stor familj kan utöva ett odemokratiskt inflytande genom att påverka sina söner och döttrar. Att man blir ”myndig” vid 18 eller 15 eller 3 det kanske varierar. Det är nog svårt att hitta en exakt gräns. En del människor växer aldrig upp. Det verkar rimligt att om gränsen går vid 18 så är kostnaden för att ta ifrån rösträtten från de som är myndiga redan vid 15 är mindre än kostnaden vi får om vi ger rösträtt till barn utan förmåga att begripa konsekvensen av deras handlande.

  24. maj 21, 2009 kl. 21:05

    Andreas:

    Att det är ytterst få som vill sänka den åldern är ett som är säkert och det är nog en av anledningarna till att dessa åldersgränser inte blir sänkta, frågan hinner komma upp på tapeten ett kort tag under något år innan personen i fråga blivit myndig och fått sina medborgerliga rättigheter.

  25. MartiJ
    maj 21, 2009 kl. 22:04

    Andreas:

    Självklart skall även myndighetsgränsen sänkas till en mer rimlig ålder, men ett steg i taget. Förslaget är mycket hedersvärt tycker jag, för många ungdomar innan 18-års dagen vill vara med och få bestämma i dom beslut som påverkar deras framtid.

    Varför ska inte en 15-åring få rösta om något som känns rätt för henne utan istället bli tillsagd på lösa grunder att hon är för oförståndig för att förstå sig på politik? Ska vi istället generalisera tycker du… Det kommer aldrig fungera, mognadsgraden är olika för varje enskild individ.

  26. MartiJ
    maj 21, 2009 kl. 22:15

    Johan:

    I Staterna så har dom ett bra system för hur minderåriga ska få lite större frihet..

    ”Emancipation of minors is a legal mechanism by which a minor is freed from control by their parents or guardians, and the parents or guardians are freed from any and all responsibility toward the child. Until an emancipation is granted by a court, a minor is still subject to the rules of their parents or guardians.”

    Länk: http://en.wikipedia.org/wiki/Emancipation_of_minors

  27. maj 22, 2009 kl. 01:11

    martij: ”Varför ska inte en 15-åring få rösta om något som känns rätt för henne utan istället bli tillsagd på lösa grunder att hon är för oförståndig för att förstå sig på politik? Ska vi istället generalisera tycker du… Det kommer aldrig fungera, mognadsgraden är olika för varje enskild individ.”

    vad är alternativet till att generalisera? intelligenstest skulle i och för sig sitta fint. eller varför inte hålla en tävling om vem som är smartast i sverige och utse denne till diktator på livstid? att sätta en gräns som gäller för alla är det enda sättet som fungerar. frågan är bara var den ska vara, och jag hävdar att samtidigt som man blir myndig är en rimlig slutsats.

  28. MartiJ
    maj 22, 2009 kl. 20:24

    Andreas:

    Aha, så du tycker alltså att den rimligaste vägen är det bekvämaste alternativet – dvs att skapa lagar som bygger på godtyckliga bedömningar om unga människors mognad än att se till individen?

    Individuella mognadstester i samhället skulle inte vara svårt att genomföra redan på skolnivå, det handlar bara om viljan till iniativ som kommer möjliggöra detta – och det gynnar även samhället om dom får bevisa sig vara produktiva medborgare med mycket att tillföra.

    Att det skulle handla om en kostnadsfråga för staten är inget bra argument till att inte införa sådana: Låt tonåringar som är politiskt aktiva få vara med och bestämma över deras framtid på riktigt (detta ÄR den enda vettiga lösningen tycker jag.)

  29. Hampus
    mars 18, 2014 kl. 09:19

    Det jag stör mig på är att alla Vuxna människor tror att vi ungdomar inte kan ta ansvar. Bara för att man inte levt lika länge betyder inte det att man inte kan göra bra beslut. Dagens ungdomar är mer inne i politiska frågor än folk tror. Själv är jag snart 16 och är frustrerad över att jag inte kan vara med och ta beslut om VÅRAT land.

  30. Mårten Fjällström
    mars 21, 2014 kl. 10:11

    Hampus, ja det är en gammal bloggpost men frågan är aktuell varje valår.

  1. maj 22, 2009 kl. 03:08
  2. maj 22, 2009 kl. 21:07

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: