Arkiv

Archive for juni, 2009

Almedalen & skolpolitiken, dag 1.

Sitter halvdöd på en lånad dator och bloggar. Det är Almedalsvecka och jag har tagit på mig att bevaka utbildningsfrågorna under de närmsta dagarna. Kunskapspolitiken ett område jag tror vi kommer ha mer att säga till om i framtiden, och politikerveckan är ett utmärkt ställe att snappa upp problemformuleringar och ”det senaste”.

Mitt första seminarium i ämnet var ett arrangerat av svenska lärarförbundet.  Seminariet diskuterade den svenska skolans utveckling, hur vi ligger till idag och hur den kan utvecklas. Generellt var det gott gry i arrangemanget, publiken var aktiva (med applåder och hejarop) och lärarförbundet visade som vanligt på ett stort engagemang inför frågorna – all creds till dem! Boken som låg i centrum för arrangemanget är förmodligen ett hett boktips, titeln får jag dock återkomma till imorgon.

Därefter var jag på ett seminarium vid namn ”Varför lyckas vissa skolor bättre än andra?” som arrangerades av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). SKL visade utdrag från en rapport de kommer släppa vid årsskiftet. Det mest intressanta var förmodligen slutsatsen att resurstilldelning till skolor inte var så avgörande för  resultatet som man kunde tro. Istället var det ledarskap och målstyrning som var några av flera viktiga ingredienser.

Mer om skolan imorgon!

Annonser
Kategorier:Piratfrågor

Piratpartiet behöver revidera sin inställning till varumärken

Mattias Bjärnemalm skriver i dagarna klokt om varumärkesrätten och om hur Piratpartiet ännu inte tagit ställning för en förändring av densamma. Han menar att det finns påtagliga brister i dagens varumärkeslagstiftning, speciellt som den utvecklats i andra europeiska länder, och varnar för att de konsumenter som i teorin ska skyddas av varumärken riskerar bli kriminaliserade vid varumärkesintrång även i Sverige.

Varumärken är något man kan plagiera, counterfeit på engelska, och är en av huvudpoängerna bakom avtal som ACTA. Man gömmer sig bakom varumärkenas ädla syfte, att skydda konsumenter från att bli lurade eller skadade av att köpa en felaktig eller falskt marknadsförd produkt, för att skärpa tullåtgärder och införa hårda sanktioner mot intrång.

Min åsikt är att varumärkesrätten helt bör tas bort. Ur konsumentskyddshänseende fungerar marknadsföringslagen mycket bättre, och även i den händelse att visst konsumentskydd fortfarande saknas i marknadsföringslagen har jag mycket svårt att se att detta enkelt inte skulle kunna åtgärdas.

Likt Simon Rosenqvist anser jag att alla immaterialrätter så småningom måste avvecklas. Varumärkesrätten kan vara ett nog så bra ställe att börja.

Undantag i upphovsrätten revisited

Igår skrev jag på DN:s debattsida att undantag i upphovsrätten är viktiga för Europa. Vidare kommenterade jag och Mattias Bjärnemalm på första IPRED-domen på Newsmill.

Den som av någon anledning regelbundet följer den här bloggen vet att jag tidigare har skrivit om undantagen som världsfråga. Bland andra Electronic Frontier Foundation och Knowledge Ecology International har arbetat med att få synskadades möjlighet att ta del av litteratur till en rättighet inom ramen för en WIPO-konvention. EU och USA spjärnar emot.

Min förhoppning är så klart att EU ska förändra sitt beteende internationellt men även inom unionen. Därför är svenska regeringens handlingar under ordförandeskapet av yttersta vikt. Maud Olofsson har sagt att hon vill gå piraterna till mötes: gå oss till mötes här. Sverska regeringen har nämligen tidigare varit negativa till standardisering av undantagen på Europanivå, och har, enligt EFF och KEI, dessutom varit negativa till en särskild konvention till fördel för synnedsatta. Beklagligt, till och med uselt.

Artikel: Studentkårerna är mer än ett fackförbund

Sände nyligen in en artikel till Liberala studenters E-tidning ”Studentliberalen”. Längd är 2500 tecken, inklusive blanksteg, ämne är Studentkåren i kunskapssamhället. Texten är postad i sin helhet nedan.

Studentkårerna är mer än ett fackförbund

Konflikten om kårobligatoriet närmar sig sitt slut. Debatten har ofta varit fixerad vid dels vikten av föreningsfrihet, dels vikten av ett starkt studentinflytande. Dessa frågor är viktiga och centrala, men samtidigt finns det faror med ett ensidigt fokus på kåren ur ett förenings- och studentperspektiv. Risken är att man får en diskurs där studentkårerna endast beskrivs i termer av ideella fackföreningar för studenter, och glömmer att de även är en viktig del av högskolans och universitetens utveckling.

Kommunikationstekniska framsteg förändrar idag hur vi sprider och tillägnar oss kunskap. Exempelvis rör vi oss mot en kommande massdigitalisering och spridning av kurslitteratur. Två problem har tidigare hindrat en sådan utveckling. Dels är datorer klumpiga ersättare för böcker, både i vikt och storlek, och att skriva ut digitaliserat material är ofta lika dyrt som att köpa litteraturen i bokform. Dels har datorskärmens ljus sitt ursprung bakom texten, vilket gör den obehaglig att läsa från. Båda dessa problem löses nu genom elektroniska portabla lässkärmar som är enkla att bära med sig samtidigt som de reflekterar ljus likt papper.

Den tekniska utvecklingen förändrar villkoren för lärande och kunskapsproduktion. Samtidigt som mängden kunskapskällor i form av tillgänglig referenslitteratur och globala lexikon, som Wikipedia, ökar kraftigt, påverkas också universitetens roll och arbete. Detta sker exempelvis genom ett skiftat fokus från föreläsaren som kunskapskommunikatör till rollen som pedagog och handledare i inlärningen.

Studenter och studentkårerna har i allmänhet en mer positiv syn på utveckling och innovation inom högskola och universitet, både på grund av en institutionell tröghet hos de senare, samt på grund av generationsskillnader i synen på information och ny teknik.Kårerna kan här verka som en progressiv kraft och driva på viktiga förändringar, såsom att göra universitetens kunskapsproduktion och föreläsningar tillgängliga online, arbeta för en fortsatt utveckling av undervisningsmetoder, och effektivisera administration med öppna format och ökad transparens.

De traditionsbundna universiteten och högskolorna riskerar att stå handlingsförlamade inför de närmsta årens förändringar. Det krävs en syn på studentkårerna som en positiv kraft för utvecklingen av den högre utbildningen – och som mer än endast ett fackförbund.

Kategorier:Piratfrågor

Jon Bing, professor i rättsinformatik

Idag är jag på Norcon 23 på Litteraturhuset i Oslo. Imorgon ska jag, i egenskap av ungdom, NoFF-vinnare eller pikant inslag i fandoms vardag, debattera upphovsrätt ur ett sf-perpektiv med rättsinformatikprofessorn Jon Bing.

Om jag ska se det här som en form av politisk debatt borde jag naturligtvis ha gjort bättre research i veckan som gick. Nu blir det till att läsa de här texterna ikväll istället :/

Den enda gången jag sätt upphovsrätt nämnas explicit i ett sf-verk är i Nicola Griffiths Bränd av elden (finns i Nova science fiction-tidskrift #3). Berättelsen handlar typ om en ny form av instrument som skapar ljud via brutna ljusstrålar. Olika ljusstrålar ger olika klang. Instrumentet skapar upphovsrättstvister eftersom vissa rättighetsinnehavare anser att instrumenttillverkarna tar sig friheter. Omnämnadet är väl allt annat än centralt i berättelsen. En förflugen mening mitt i ett resonemang om något helt annat. Men faktum kvarstår att upphovsrätt som fenomen knappast omnämns, ens innan hela fildelningsdebatten kom igång, som något annat än rättstvister.

I bland annat böcker av Cory Doctorow och Charles Stross är det naturligtvis mycket intressantare resonemang om kluster och det globala medvetandet. Möjligheter med framtiden istället för de kroniska problem och smärtor vi lider av immaterialrättsligt idag är också mycket roligare att läsa om. Förmodligen att skriva om också.

Till sist, åter till mitt favoritland Nigeria, som i nätverkskultur via mobiltelefon varit ett föregångsland. Via en norsk kamrat: Clay Shirky kommenterar deltagarsamhället på TED.

IP-nummer får inte användas för att identifiera fildelare

Välbehövlig sen update: regeringsrättens beslut påverkar inte tillämpningen av IPRED.

Idag skriver DN att regeringsrätten beslutat att ta inte upp ett fall rörandes bland annat Antipiratbyråns möjligheter att samla in IP-adresser för att identifiera enskilda fildelare.

Så vitt jag minns var det i ett fall från Borås som det för några år fastslogs att IP-adresser är personuppgifter eftersom de går att knyta till en särskild person och dess förehavanden. Beslutet från regeringsrätten att låta det stå fast är lovvärt och bådar gott inför framtiden.

För att få tillstånd att samla in personuppgifter om misstänkta på det här viset har jag vidare för mig att det krävs högre straffskalor än vad som nuvarande finns i upphovsrättslagen. Immaterialrätterna borde väl i teorin inte vara sammanblandade med straffrätt över huvud taget, men eftersom man gradvis har lagt över ansvaret för immaterialrätternas efterlevnad på staten istället för intressehavaren finns det naturligtvis redan förslag liggandes i EU som skulle råda bot på den prekära situation Antipiratbyrån befinner sig i nu.

IPRED2, eller kriminaliseringsdirektivet (kanske borde vara skärpta-straffskalor-direktivet egentligen), har så vitt jag minns redan behandlats i EU en gång, och kommer väl upp till behandling igen i den kommande mandatperioden.

Jag vill ju egentligen inte vara någon olyckskråka. Så jag tror nog jag tänker spendera dagen med att småle lite grann åt Antipiratbyråns misslyckanden.

Dessutom ska jag till Norge på science fiction-kongress! NorCon 23 går av stapeln i Oslo och jag är heders-fanne-gäst. Woosh!

Saker makthavare på UD inte förstår

Ung Pirat är numera representerade på UD:s referensgruppsmöten för extern handel via sin paraplyorganisation Forum Syd. Forum Syd och Ung Pirat (därmed indirekt Piratpartiet) har nästan helt överensstämmande bild på internationella handelsförhandlingar, i alla fall de delar som rör immaterialrätter. Därför skrev jag här om dagen till deras informationschef Maud och frågade ifall hon kunde representera oss i några frågor:

–hur tänker svenska ordförandeskapet arbeta för att det ska bli lättare för blinda att få del av böcker? det ligger för närvarande en konvention/avtal i WIPO som skulle garantera det, men som EU och USA har varit bråkiga med.
–kommer det svenska ordförandeskapet försöka vända på EU:s handelspolitik så att jordbrukssubventioner inte används som påtryckningsmedel för att få u-länder att införa striktare immaterialrättslig lagstiftning?
–har det svenska ordförandeskapet några ambitioner att försöka motverka ”forum-shopping”, det vill säga att EU hela tiden är drivande i att skapa nya forum i nya organisationer för att driva immaterialrättslig politik? Jag tänker lite på World Customs Organisations plötsliga intresse för immaterialrättslagstiftning eller ACTA.

Nu har Maud svarat mig, ganska utförligt, och på ett sätt jag inte är helt nöjd med. Inte i relation till Forum Syd, utan till UD-tjänstemännen!

Den första frågan har Forum Syd tydligen inte jobbat så mycket med (än! för det kan Ung Pirat råda bot på, hoppas jag :)). De två sista frågorna hade däremot ungefär samma svar: På UD förstår man inte frågan! De tycker att det är självklart att jordbrukssubventioner används som påtryckningsmedel för att länder i Syd ska ge oss gentjänster som till exempel patentlagstiftning eller upphovsrättslagstiftning utan undantag. I fråga om att använda Världstullsamarbetet eller ACTA för att driva igenom immaterialrättspolitiska frågor ”bakom ryggen” på Syd-länderna, tycker UD-tjänstemännen snarare att det är praktiskt att det skapas nya vägar för länder i Nord att driva immaterialrättspolitik på när tidigare vägar inte fungerar.

Jag blir så trött!

Men Maud har också en positiv vinkling: i andra länder i Europa, hon tar Storbritannien och Belgien som exempel, går det tydligen att föra en kritisk debatt av handelspolitiken på ett helt annat sätt. Det visar att det finns hopp för Sverige! Det enda vi behöver göra är alltså att ligga på, och hoppas att UD-tjänstemännen lossar på slipsen och lyssnar på reson.