Archive

Archive for september, 2010

Genmodifierade grödor

september 30, 2010 4 kommentarer

Nu föll det sig så att man i svensk media tidigare under veckan diskuterade genmodifierade grödor. En måhända sen debatt, eftersom Europakommissionen redan fattat beslutet att börja släppa in fler genmodifierade grödor på den europeiska marknaden i våras.

Jag blev därefter ombedd att skriva någonting om genmodifierade för någon debattsida, och blev kontaktad på IRC av någon som hoppades att jag skulle veta mer om GMO-patent. Och det gör jag ju. Genmodifierade grödor blev patenterbara i EPC-området runt 1996 då Europeiska patentverket (EPO) godkände Novartis ”transgenic plants”-ansökan. Patentet gällde en teknisk metod för att åstadkomma en genetisk förändring i en växt som resulterade i högre resistens mot en viss typ av mögel (för den nyfikne åtföljde fallet Harvard ”transgenic animals”, som rörde en cancersmittad mus). Nu får man ju enligt Europeiska patentkonventionen (EPC) inte patentera växtarter, och dessa skyddas för övrigt redan av ett Växtförädlingsskydd (reglerat i WIPO-konventionen UPOV), men EPO dribblade sig förbi denna juridiska teknikalitet genom att att konstera att en ”transgenic plant” rimligtvis inte är en art utan en högre taxonomi och därför patenterbar. Om vi ska tro konventionens lydelse lär EPO ha överskridit vad konventionens författare tänkte sig skulle vara patenterbart.

Patent på GMO:er lär alltså vara olagliga i Europa.

Jag är inte i allmänhet bekymrad över teknologisk utveckling: vitamin A och D-berikat ris kan vara skillnaden mellan en svältande laotisk kvinna och en lite mindre svältande laotisk kvinna. Resistens mot mögel är inte heller dåligt. Till skillnad från många andra tror jag nämligen inte att ekosystemet blir särskilt påverkat av att man utrotar möglet. Det hade säkert inte uppstått från första början om vi inte börjat med storplantager, och utan att sälla sig till primitivisterna lär man ha svårt att vilja avskaffa sådana.

Men rika industrier har använt möjligheten att modifiera grödor på sätt jag har större problem med: infertila grödor kan inte rimligtvis vara någon piffig idé, särskilt inte på en storplantage. Dels skapar det extra kostnader eftersom framställandet av nytt utsäde försvåras om det inte kan självreplikera sig. Men vid händelse av korsbefruktning med en fertil planta kan man orsaka smärre miljökatastrofer.

Man måste däremot hålla isär frågan om patent på grödor och genmodifierade grödor. Vandana Shiva har skrivit flera böcker om biopatent (utgivna i Sverige av Ordfront förlag) och listar exempel på traditionella indiska grödor och rissorter som patenterats som om de vore nymodigheter i USA. En liknande exploatering av det kenyanska kulturarvet har i år lett till att de infört gemenskapsrätter för traditionell kunskap för att skydda sig mot rovgirigt patenterande. Kanske har många i bakhuvudet exemplet med Monsanto i Kanada, som stämde en bonde och fick rätt(!) för att denne av olyckshändelse råkat få in några patenterade frön på sin mark som sedermera grott.

Problemet är, som Max Haiven skriver, att maten är grunden till allt. När vi beskär rätten till odling och självförsörjning gör vi oss väldigt sårbara, inte bara som individuella odlare utan som samhälle. Tänk er situationen att Rysslands vetekris istället orsakats av upptäckten att all mat var privatiserad. Om grödokonglomerat som Monsanto tillåts fortsätta ackumulera artificiella värden i form av växtpatent är det inte helt otänkbart. En av mina favoritfröförsäljare (jodå, sådana har jag) brukade vara Lindqvists fröer. De upphörde för några år sedan med sin gårdsförsäljning eftersom nya EU-regleringar gjorde det svårare att importera förädlade växter från utanför den europeiska marknaden. Sådana regleringar beror också på patent: vi bygger upp system där en artificiell äganderätt blir den enda möjligheten att agera på marknaden.

Personligen ser jag brister i hela patentsystemet: dess enda värde idag utgår ifrån användarens artificiellt uppskattade kreditvärdighet. I alla andra situationer skulle ingen komma på tanken att bygga rikedom utifrån en bristfällig tillgång vars uppskattade värde i bästa fall är osäkert, men dessutom kan förändras radikalt över en natt. Samtidigt ska man inte lura sig att växtpatenten är någonting ett storföretag kommit på under 1990-talet. Europeiska potatisodlare (så vitt jag minns) uppvisade territorialism över sina framavlade potatissorter redan på 1960-talet. Och vad gäller förföljelser av småbönder i Indien och Brasilien har jag svårt att se hur det skulle hända av två anledningar: det ekonomiska intresset av att förfölja dem är väldigt litet, och varken Indien eller Brasilien har utformat sina patentlagar så att det är möjligt (rätta mig om jag missuppfattat!).

Här någonstans kan jag börja problematisera avtal om investeringar i jordbruksmark och vad som händer om man släpper in GM-grödor på afrikansk mark under ett halvsekel i vetskapen om att marken vid avtalets utgångstid kommer att vara förstörd. Investeringsavtal är säkert åtföljda av andra problem också. Om man råkar veta mer om ämnet får man gärna höra av sig till mig.

Kategorier:Piratfrågor

Debattmotstånd och problemformuleringsinitiativ

september 27, 2010 5 kommentarer

Debattmotstånd och problemformuleringsinitiativ
Det pågår just nu mycket diskussioner om varför det gick som det gick i valet. Jag vill bidra med en vinkel som också visar på en möjlighet.

I somras gjorde Piratpartiet utspel om att drifta Pirate Bay från riksdagshuset. Det blev knappt några reaktioner. Då konstaterade jag i en chattkanal att våra politiska motståndare lärt sig något från europaparlamentsvalet, nämligen att inte hugga tillbaka. Blir det ingen debatt så blir det mycket lägre intresse och vi får jobba mycket hårdare för att synas. Det fortsatte som regel under valkampanjen, våra utspel blev sällan bemötta. Läckt information säger att det fanns förhållningsorder inom aliansen att inte svara på våra utspel och samma sak gällde för sossarna, särskilt netroots. Det lämnade vänsterpartiet och miljöpartiet som mest svarade att de höll med, och i brist på uttalanden från socialdemokraterna fick läsaren lätt intryck av att detta också var de rödgrönas politik.

Sedan tidigare har vi kunnat konstatera att upphovsrättslobbyn lärt sig att inte debattera publikt, eftersom de bara förlorar. Istället har de fokuserat på att propagera direkt till beslutsfattare i slutna rum.

Strategin att inte prata med eller om oss var framgångsrik i det här valet, så vi får anta att de etablerade partierna fortsätter med den. Var lämnar det då oss? Jo, utan motståndare och oemotsagda. Ur kortsiktigt perspektiv är det negativt, det är bra med motståndare för att tydliggöra politiska skiljelinjer och mobilisera röster. Ur långsiktigt perspektiv är det positivt, det innebär att vi kan bygga opinion och övertyga om att vår politik är rätt. När sedan lagförslag kommer (och de kommer) visar det på att sittande politiker har fel och gradvis bygger vi så väljarbas. Så småningom når vi läget där det de etablerade förlorar om de inte debatterar med oss och förlorar om de debatterar med oss. Win-win för oss alltså.

Om miljöpartiet och vänsterpartiet vill fortsätta kunna säga ”det där tycker vi också” om allt vi säger så innebär det att vi under tiden styr ca 10% av riksdagens mandat, för det finns inget som hindrar oss att – om vi vill – gå längre i våra frågor och på så sätt driva mp och v framför oss.

Kategorier:Allmänt

8 teser för framtiden

september 25, 2010 34 kommentarer

Åtta teser för framtiden

Partiet behöver ett antal realistiska och konkreta mål inför valet 2014. Idag är partiet bra på opinionsbildande och innovativa arbetsformer. Men valförlusten visar att vi behöver utvecklas till ett fungerande parti i alla hänseenden. Inte bara organisatoriskt, utan även när det gäller politik och strategisk placering gentemot väljaropinionen. Därav följande förslag:

1. 100/allt: Om fyra år behöver vi ställa upp i hundra kommuner och samtliga landsting. Det är där vi som parti lägger grunden för vårt arbete. Detta mål bör vara lika prioriterat som riksdagsvalet.

2. Bredd och fokus: Inför Principprogram 4.0 bör en programkommission tillsättas för att ta fram ett första utkast för diskussion. Denna bör ha som mål att avgränsa oss mot det som inte är vårt fokus och utveckla resten. Idag är det inte längre klart var gränserna för partiet går. Våra valmanifest, vårt nuvarande principprogram och våra diskussioner under de föregående fyra åren bör ligga som grund för arbetet.

3. Äga internet: Vi behöver arbeta fram strategier för att snabbt skapa debatt i våra frågor, och skapa system för att maximera antalet medlemmar som använder twitter, facebook och bloggar för att bedriva politik (likt live-sidan). Vi har hög närvaro på nätet, men vi är dåliga på att systematisera den. När vi lyckas väcka debatt i våra frågor verkar det snarare bero på tur eller på enskildas insatser än på en genomtänkt strategi.

4. Två skuggbudgetar: Vi bör avgränsa oss mot fördelningspolitik snarare än ekonomisk politik i allmänhet. Allt fler av våra förslag leder till ekonomiska konsekvenser, vilka behöver utredas och presenteras för väljarna. Därför behöver vi lägga två skuggbudgetar, en för respektive block, till 2014. På så sätt ökar vi även vårt förtroende och vår trovärdighet inför väljarna.

5. Lokal organisering: Det behövs en fungerande lokal organisering inom partiet. Denna behöver bygga på medlemsinflytande och strukturerade arbetsformer. Oavsett om det blir en lösning med ”lokala råd” inom organisationen, eller en med föreningar, bör den vara på plats snarast möjligt.

6. Stabilt regelverk: Piratpartiet behöver slutföra den stadgeändring som påbörjats, samt finslipa stadgan över de närmsta åren. En av anledningarna att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen är att de har uppnått stabilitet i sin organisation. Alla vet hur den fungerar, och konflikter minskas genom att systemet blir förutsägbart.

7. Tankesmedja: Vi behöver en tankesmedja dit vi kan knyta framstående nätaktivister, forskare och lobbyister. På så sätt kan vi utvecklas även på djupet, och få ett bidrag till vår samhällsanalys. En sådan organisation kan även fungera som ett förlag och plattform för projekt som ”2022.nu” och boken ”Kunskap, kommunikation, kontroll”.

8. Väljaranalys: Varför förlorade vi väljare det sista halvåret innan valet? Vilka är våra väljargrupper, och hur utformar vi vårt budskap för att passa dem? Dessa frågor behöver besvaras av oss på ett strukturerat och metodiskt sätt. Vi behöver, precis som övriga partier, ha en kontinuerlig och fungerande analys av väljare- och opinionsrörelser. Antingen utförd av en arbetsgrupp eller av någon form av nätverkslösning.

____________
Underskrivet:
Simon Rosenqvist
Kristofer Pettersson
Andreas Bjärnemalm
Mikael Holm
Olof Noaksson
Isak Gerson
Jonatan Gonte Kindh
Johanna Drott
Tobias Jernér
Mattias Bjärnemalm
Sandra Grosse
Niklas Dahl
Christoffer Willenfort
David Bergström
JP Anderson
Jack Senften
Nicholas Miles
Tomas Kronvall
Fredrik Strandin
Jesper Sahlen Raquette
Jacob Dexe
Tess Lindholm
Fredrik Holmbom
Michael Anderson
Klara Ellström
Christoffer Eldengrip
Timmy Larsson

Jag gillar lundagänget

september 19, 2010 7 kommentarer

Jag gillar lundagänget

Snart stänger vallokalerna. Då får vi äntligen se resultatet av vårt hårda arbete. Här i Lund har vi jobbat konstant, inte bara med valen till riksdag och landsting utan också med kommunkampanjen. Bredvid mig sitter Patrik Greco som precis meddelat att vi täckt hela Lund med valsedlar och att det inte kvarstår några problem. Nu återstår bara att vänta.

Oavsett hur det går vill jag tacka alla som varit med om detta. Det har varit otroligt roligt att jobba med er de senaste månaderna. Så, mina creds till lundagänget:

Anders Hedberg har likt alltid varit drivande och ställt upp. Hur han haft tid med det lokala arbetet samtidigt som han hållt i hela södra Sveriges arbete vågar jag inte gissa. Jag hoppas att han känner att han kan vila ut efter valet och spendera tid med sin familj, det är han verkligen värd.

Vår kommunledare Fredrik Strandin har även han jobbat oerhört hårt. Förutom att ha slitit med valsedelsdistributionen så har han jobbat med allt från valmaterial till organisation. Han har även prioriterat valstugan framför föreläsningar och gjort det möjligt för oss att ha öppet under många veckodagar. Starkt jobbat!

Jacob Dexe. Förutom att ha varit drivande från början i kommunvalsprojektet har han också tagit en massa debatter och varit ett stöd i det lokala arbetet. Det känns skönt att han står som andranamn på listan ifall vi kommer in i kommunfullmäktige.

Vår stora bredbandsexpert i Lund, Rene Malmgren, har precis som Jacob varit drivande från början. Utan honom hade det varit svårt för oss att göra den insats i lokalvalet som vi har gjort. Som talesperson för bredbandsfrågor har han också styrt upp vår politik till att bli något mer än bara en papperstiger.

Från Ystad fick vi hjälp av Ronny Nord. Trots att han hade ett eget kommunval så hjälpte han oss, inte minst då med valstugan. Vi lundabor tackar och bugar, och hoppas kunna återgälda tjänsten i framtiden.

Som vanligt fick vi även hjälp av Gustav Nipe i valarbetet. Han kom till Lund som den doer han är och byggde. Tillsammans med Rene och Ronny fixade han valstugan, och han har överlag sett till att ge en vitamininjektion i det lokala arbetet. Ryktena om att Gustav kommer flytta till Lund bådar gott för staden.

Jesper Sahlen är nog valets hjälte här i Lund. Från ingenstans kom han och jobbade hårt med allt. Han målade valstuga med plastfärg till han var helt lila, han var nästan varje kväll med och delade ut kommunfoldrar, han har delat ut flygblad och satt upp affischer. En verklig klippa som jag hoppas få se mer av i partiet och ungdomsförbundet de närmaste åren.

För min egen del var nog mina äventyr med Snild Dolkow till Malmös utkanter det mest minnesvärda. Efter många timmars körning med släp lyckades vi äntligen hitta partiets pappskärmar till valstugan. Snild har som gammal aktiv sedan 2006 också hjälpt till med allt möjligt i Lund, från valstuga till valsedlar. +1 till Snild!

Från Eslöv kom Timmy Larsson. Killen som förutom att ha koll på integritetsfrågan även var vår kanske snabbaste folderutdelare. Många av våra 18 000 kommunvalsfoldrar hade aldrig nått väljarna om det inte vore för honom. Att han reste från Eslöv för att hjälpa till med detta gör inte insatsen mindre.

När det gäller folderutdelning var möjligen programmeraren Johan Thorin en konkurrent till Timmy i snabbhet (”en yrkesskada”, sade han om hans optimerade utdelningssystem :)). En hel del foldrar hade inte kommit ut om det inte vore för de kvällar han och hans familj spenderade i sydvästra Lund.

Patrik Greco har ett engagemang bakom sig i Ung Pirat, och under valkampanjen har han hjälpt till där det behövts. Efter skoldagar har han suttit vid valstugan, och på kvällarna har han hjälpt till med foldrar och affischer. Patrik tillhör den där kärnan av aktivister som man alltid kan lita på.

Vi köpte 20 000 foldrar vi skulle få ut till kommuninvånarna, men att lägga i så många brevlådor visade sig vara lättare sagt än gjort. I slutet när det var som allra stressigast med valet kom också Alexander Christiansen och hjälpte till.

Att den danske partiledaren använde sin semester för att bo två veckor på hotell i Lund var också en oväntad, men väldigt uppskattat, hjälp. Tack Ole Husgaard!

Dessutom ett +1 till Kristian Rönn, Alexander Maslow, Johannes Schönning och Tess Lindholm som hjälpt till med kommunfoldrar på kvällar. Utan er hade vi inte fixat det. :)

Även creds till Nelly Fredlund som fixar valvakan. Det ska bli skoj. :) Har jag glömt någon i listan ovan får jag skylla på förkylning och övertrötthet, och be om kompletteringar i kommentarsfältet. :)

För dig som känner att du missade valkampanjen, eller hade kunnat göra mer än du gjorde, så kan jag nu ge några lugnande ord. Det finns gott om saker att göra i höst. ;) Även om vi inte kommer in i kommunen så kommer det bli revideringar av principprogrammet, lokal organisering, årsmöte och förberedelser inför framtida val.

Vi ses!
Simon

(Patrik bad mig skriva något om bacon här, men det tänker jag inte göra. Ses på andra sidan dimman!)

Rösta på Piratpartiet idag!

september 19, 2010 3 kommentarer

Idag är det val. Vi kommer efter kvällen ha fyra år på oss utan möjlighet att direkt påverka politiken. Då är det viktigt att de politiker som valts har koll på framtidsfrågor som IT, internet och informationsfrågor.

Därför ska du rösta pirat. Vallokalerna stänger 20:00.

Estais jodidos

Synopsis: (1) I Spanien elände (2) Pirata.cat stället upp i val (3) i Chile lite bättre (4) i Argentina väldigt förvirrad och småsint konflikt (5) Slutsats: typ alla som bor i spansktalande länder är drabbade av taskiga internetoperatörer, politiker eller båda samtidigt.

Jag har under några dagar med intresse följt Yoigos ambition att rädda spanjorerna från höga mobiltelefonikostnader. Den spanska marknaden domineras av det före detta statliga telemonopolet Telefónica, som också dominerar merparten av marknaderna i nästan samtliga latinamerikanska länder. De ägnar sig åt s k product bundling (ej tillåtet inom flera branscher, inklusive telekombranschen, enligt Europakommissionens konkurrensverk), de håller nya marknadsaktörer utanför sina nätverk (eftersom de också äger infrastrukturen) och håller tillsammans med sina konkurrenter Vodafone, Ono och Orange de spanska marknadspriserna uppe (11% över snittet). Dessa konkurrerade ett tag med Telefónica genom att inte ägna sig åt product bundling, men har fasat ut detta konkurrensmässiga otyg under sommaren: tänk om konsumenterna kunde betala bara för den tjänst de ville ha! Och dessutom med priset angivet med moms…

Den glada nyheten för alla spanjorer för ett par veckor sedan var att svenskfinska TeliaSoneras mobiltelefoniabonnemang Yoigo skulle sänka mobiltelefonikostnaderna på spanska marknaden med 40%. krossades drömmarna om en konkurrensmässig spansk telefonimarknad brutalt då TeliaSonera beslöt ingå ett avtal med TeliaSonera om att skapa nät-oneutralitet istället. Telefónica driver frågan om betalning per konsumerad data snarare än per hastighet hårt just nu, vilket för mig är obegripligt: de kan redan ta ut mer pengar för att ge sina konsumenter högre hastigheter och tycker de inte om att konsumenterna utnyttjar sina höga bredbandshastigheter kan de ju alltid låta bli att sälja snabbt internet. Men det skulle väl inte bli så populärt kan man tro.

Våra katalanska piratvänner som ställer upp till regionvalen nu i höst vet i alla fall allt för väl att están jodidos.

Lite mindre jodidos är kanske chilenarna som nyligen fått en utmärkt lag om nätneutralitet var vidare innehåll kan studeras här. Nota bene utsträcker sig bara lagen till lagliga hemsidor, vars betydelse lär utrönas först i rättspraxis när sådan uppstår. Men! Inget gott som inte för något ont med sig: det stora problemet nätmobbning är tänkt att tacklas i ett av chilenska senaten lagt förslag om att göra hemsideägare ansvariga för allt innehåll på deras hemsidor, inklusive kommentarer från utomstående parter. Systemet är i och för sig inte helt olikt den svenska tryckfriheten med dess ansvariga utgivare, men utnyttjandet från tidningarnas sida av rätten att inte vilja beblanda sig med visst material har inte helt orättfärdigt kritiserats i Sverige. Undvika kritik lär de endast lyckas med när de far med lögner, som den gång Aftonbladet eller Expressen felaktigt påstod att Mikael Persbrandt vårdats för alkoholmissbruk på ett hem utanför Knivsta efter en vild helg på Stureplan. IPTango ger lite mer bakgrund till det chilenska förslaget, och refererar ett brasilianskt fall där ett USD8000 högt straffbelopp utdömts till en bloggare på grund av en anonym kommentar som hetsade mot nunnor.

I vilket fall viskas det i säven att Mexico är superjodidos i jämförelse med Spanien. Detta har av mig inte undersökts närmare än, men jag har inte helt utan uppmärksamhet försökt följa den argentinska regeringen Kischners nedstängande av dominerande ISP:en FiberTel, ägd av mediemonopolet Clarín, med vars VD premiärminister Kirchner tydligen har en konflikt. Eduardo från argentinska Partido Pirata har givit lite översikt på internationella e-postlistan. Lite snabbt googlande pekar åt att Claríngruppen inte är så snäll mot Kirchner heller. Problemet med FiberTels frånfall är dock att Argentinas telekommarknad nu kommer domineras av – tada! – Telefónica, vilket för oss tillbaka till det bolag som jode sina kunder världen över och använder den latinamerikanska instabila marknaden för att göra Spanien till Europas dyraste telefoniabonnemangsland.

Maktöverföring

Det här inlägget är uppstrukturerat för läsarnas skull, och kanske även min egen: (1) Citat, (2) patentlagar och några exempel på hur de kan påverka små och medelstora företag (3) överföringen av patentreglerna från gränskontrollsdelen av avtalet till internetdelen och hur det borde påverka internationell konfliktlösning kring avtalet.

Ralph Bendrath från Europaparlamentet twittrade från senaste sammanfattning om ACTA-förhandlingarna för ett par timmar sedan:

#EU COM debriefing on #ACTA: Patents are now deleted from the border control chapter; EU wants them in internet & civil enforcement chapters

Så vida jag förstår är riskerna att några som helst patentregler från ACTA kommer att påverka privatperson icke-befintliga. Patentregler påverkar i stort sett bara entreprenörer och företag. I en bok jag läste förra året* fanns ett rätt illustrativt exempel om en dammsugarhandlare: han hade besökt en mässa i Brasilien där han hittat en ny dammsugarmodell med särskilda egenskaper han tänkte vore bra att introducera på den europeiska marknaden. För att undersöka utrymmet för produkten köpte han 20 exemplar att ta med sig hem och testköra med några konsumenter. Emellertid blev han stoppad i tullen, eftersom patent- och varumärkesinnehavaren ännu inte släppt produkten på den europeiska marknaden, och försäljaren har inte rätten att själv göra en sådan produktintroduktion trots att han lagligen köpt dammsugarna till det pris tillverkaren själv bestämt. Introduktionen av den nya dammsugaren på europeiska marknaden fördröjs i flera månader, och försäljaren blev naturligtvis inte heller deras återförsäljare eftersom han sökte grönare ängar någon annanstans.

Något liknande hände en företagande vän till mig som företog sig att importera OpenMoko-telefoner från Kina. Telefonerna skulle levereras till Tyskland, men på grund av en felmärkning från den kinesiska leverantörens sida var containerna märkt ”mp3-spelare” istället för ”telefoner”. Försändelsen beslagtogs vid tyska gränsen och innehavaren av ett mp3-patent i Italien kontaktades. Varorna skulle hållas i beslag tills en eventuell konflikt med patentinnehavaren var utredd. Naturligtvis tar patentutredningar, och rättsfall i allmähet, viss tid att slutföra. I detta fall uppskattades tiden till sex månader, vilket hade varit tillräckligt för att importören helt skulle förlorat alla möjligheter att återfå sina investeringar i importen (produkten förlorar värde över tid). Följdaktligen tecknades ett licensavtal ett par veckor senare med mp3-patentsinnehavaren trots att telefonerna inte kunde spela mp3-filer och i själva verket importerats helt utan någon som helst förinstallerad mjukvara. Sådana tillslag mot nischimportörer kan mycket väl ha bidraget till OpenMokos senare konkurs.

Patentregler i Europa påverkar ofta på ett helt igenom oangenämt sätt vilket utrymme små och medelstora företag har att introducera nya varor på den europeiska marknaden, och utrymmet för fördelaktig konfliktlösning är extremt litet. De nuvarande reglerna som föreslås i ACTA förvärrar, så vitt jag har läst eller hört, inte detta utan vi har redan en extremt kass gränsreglering i Europa.

Men om Bendrath förstår ovanstående sammanfattning korrekt, vilket jag utgår ifrån, har EU föreslagit att flytta patentreglerna från sektionen om gränskontroll till sektionen om internet och civilrättsliga påföljder. Jag tror inte att det gör en stor skillnad med avseende på privatpersoner om man tolkar texten bokstavligen. När det gäller konfliktlösningspanelerna** som föreslås inom ramen för ACTA-avtalet (avtalsspecifika konfliktlösningsmekanismer är över huvud taget väldigt vanliga i frihandelsavtal idag) blir det dock annorlunda: konflikter som uppstår inom ramen för avtalet kommer inte att tolkas utifrån befintliga patentavtal, utan inom ramen för avtalet själv, och därmed blir bakgrunden mot vilka patentkonflikter tolkas inom avtalet också en annan än den som används i de flesta andra patentavtal.

Med min magra bakgrund från konfliktlösning i WTO (Dispute Settlement Body, DSB) kan jag misstänka att det här kommer att påverka hur de konfliktlösande panelerna analyserar avtalsbrotten. Det lär inte påverka privatpersoner – det finns absolut inga kostnadseffektiva sätt att stoppa alla förfalskade eller patentbrytande varor som bärs över gränserna av privatpersoner, och i den mån man vill trakassera vissa på förhand utvalda personer genom att påstå att de bär sådana varor är det redan möjligt under nuvarande regelverk. Det kommer däremot ha stor inverkan på europeiskt entreprenörskap och hur lätt det blir för små aktörer att ta in nya och innovativa produkter från områden utanför Europa. Kanske borde Centern sätta upp detta som högre prioritet i deras småföretagarprogram?

Internationell konfliktlösning, i alla fall i WTO, äger rum mellan enskilda importörer och exportörer i undertecknande stater (se till exempel det här WTO-fallet om guatemaltesiska anti-dumpningsåtgärder mot den mexikanska betongexportören Cruz Azul till fördel för den inhemska producenten Cementos Progreso SA), och vi borde kunna vänta oss liknande konfliktsparter inom ramen för ACTA.

Det skulle innebära påverkan på andrahandsförsäljning (som på datorspelsmarknaden är stöld(!!)*** enligt THQ) som till exempel eBay (inte nödvändigtvis deras kunder, dock, annat än indirekt), genom att sätta upp geografiska restriktioner på deras handelsområde (typ, forcerad självreglering) vid varumärkes- eller patentskyddade varor (nota bene finns en sådan geografisk uppdelning redan till viss del, jfr Tradera, a Swedish eBay subsidiary) eller mjukvaruutvecklare (antagligen bara kommersiella).

Men, så klart, en geografisk uppdelning har redan funnits sedan länge inom DVD-handeln för att stoppa parallelimport (ett mycket talande exempel är fallet Laserdisken från Danmark). Den geografiska uppdelningen finns också i musikaffärer online, eller streamingtjänster (mina nederländska vänner förargade sig under flera år på att Spotify inte fanns tillgängligt i Nederländerna och så vitt jag vet använder ingen vettig nederländerna heller tjänsten än idag – de missade sin market entrance point). För europeiska företag som lever mer på vettiga patent**** och välansedda varumärken (eller geografiska indikationer*****) än vad amerikanska företag gör,skulle en sådan maktambition därför kanske inte vara alltför förvånande.

* Ett extremt lyckat inköp som möjliggjordes inför min födelsedag förra året av en vänlig bidragsgivare från partiet. Jag är evigt tacksam! Tack!

** Konfliktlösningssystem kan ses ungefär som utom-juridiska domstolar. Eftersom de bedömer marknadsrelaterade konflikter och lagåtgärder inom nationalstater mot bakgrund av avtalstexten, och vi har ett globalt, kapitalistiskt system där marknaden har betydande inflytande över vad som händer med invånare i ett land, definierar konfliktlösningspanelerna mer eller mindre villkoren för våra liv. Jag gillar att kalla dem post-representativa institutioner, eftersom jag ser dem som ett tecken på den maktöverföring som sker mellan demokratisk-representativa institutioner till helt odemokratiska och tillika orepresentativa institutioner via det demokratisk-representativa systemet.

*** Jag kan inte se hur THQ har rätt i det här: THQ har undlåtit att ge tillgång till online-tjänster till andrahandsköpare vilket irriterat vissa konsumenter. Men eftersom det bara är onlinetjänsterna som är otillgängliga, och andrahandsköparna de facto inte får tillgång till dessa, kan man inte anklaga dem för stöld av det som är överförbart, typ, spelet som sådant. Påståendet framstår istället olyckligt likt utropet från medelklasstonåringens vars pappa (eller mamma) förbjudit dem att vara ute längre än till 22:00 att de är fascister! utan att samma tonåring reflekterar över huruvida föräldrarna faktiskt tillskriver sig idéen om en korporativistisk modell för samhälle och stat. Jaja. Orelaterat.

**** Finns skrivet om i ett otal studier om patentsystem och reflekteras också sedan nyligen i amerikanska storföretags kritik mot lågkvalitativa amerikanska patent. Jag läste emellertid för ett tag sedan en kritisk bloggpost om konkurrensrättens urholkning av immaterialrätterna i Europa så vem vet vilka ambitioner som finns för den framtida europeiska immaterialrättslagstiftningen?

***** Definitivt potentiellt subjekt för senare allmänt aggressiva haranger. Frankrike….