Varma matminnen från 2010

Äta bör man annars dör man.

Efter ett par obekväma år med mat- och finanskriser har världens befolkning under 2010 förmodat haft tillräcklig tillgång till… Växtförädlingsrättigheter, geografiska indikation och ursprungsmärkningar!

I Etiopien satte man 2008 ihop ett program för att ursprungsskydda sitt inhemska kaffe. Efter att man i januari 2010 beslutat sig för att omsätta detta i pengar verkar det i november 2010 uppstått en oklarhet om vart dessa pengar egentligen tar vägen. Bakgrunden verkar vara ett avtal med Starbucks från 2007. Det är spännande att följa historierna bakom ursprungsbeteckningar eftersom de särskilt i relationer med amerikanska bolag tydligen ofta urartar i såpoperor.

I Europeiska unionen har kommissionen beslutat tillåta nya genetiskt modifierade grödor. Några av diplomatkablarna som publicerades av Wikileaks för en månad sedan uppdagade att amerikanska regeringen arbetat nära ihop med flera europeiska regeringar i syfte att öka acceptansen för GMO:er i Europa. Lyckats har de visserligen inte riktigt, utom uppenbarligen med kommissionen som de enligt kablarna inte varit i kontakt med. Man kan fundera på varför det är så.

En sak USA däremot inte gillar i matväg är geografiska indikationer. GI kan t ex vara Prosciutto-skinka, Champagne eller Gruyére-ost. På andra sidan Atlanten anser man att det vore onödigt komplicerat om konsumenter plötsligt skulle behöva frångå generiska namn på till exempel mousserande vitt vin (=Champagne). Man hävdar alltså konsumentskydd!

Av omtanke för amerikanska konsumenter innehåller EU:s avtal med USA om immaterialrätter därför inte så mycket GI och det som inkluderas är svagt med många undantag. Europakommissionen och de geografiska indikationernas starkaste förespråkare Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien har nämligen konsekvent misslyckats med att få in några som helst former av skydd för sina kulturarv i avtalen. Därför är det förvånande att den konservativa gruppen i Europaparlamentet i en resolution punkt H från november i år tycker att GI-skyddet i ACTA är adekvat. Så vitt jag förstår av texten lägger ACTA GI-skyddet på samma nivå som i TRIPS-avtalet. Vilket är rätt lågt. Kanske till och med obefintligt. Till och med jag uppskattar mattraditioner bättre än ACTA, och jag lever mest på yogurt, müsli och bröd.

Men roligaste rapporteringen om växtförädlingsrätter i år måste ändå vara IP-Tangos kommentar om Chiles nya ”immaterialgrönsakslag” som tydligen uppdaterats för att bättre skydda mot ”piratfrön”. I svenska politiska termer skulle dessa, antar jag, vara Ung pirat.

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: