Mineraler II

Jag fick lyckligtvis bra feedback på sista blogginlägget. Jag har alltså inte riktigt klart för mig hur alla mineralfrågor hänger ihop.

Mårten Fjällström sammanfattar frågorna kring sällsynta jordarter. Försöker mig på att följa råden, även fast jag förstås hakar upp mig på fyran. :P

Luleås tekniska högskola och Boliden (tydligen inte geografiskt område) LKAB tittar tydligen på vilka möjligheter som finns att utvinna sällsynta mineraler i gruvavfall. Likt Mårten tror jag att långsiktig planering är bättre. Man borde rikta in sig på att skapa självförsörjning av strategiska mineraler, framför allt i Europa. Riskerna är också att mineralerna i den vanliga avfallshanterna skapar oåterkalleliga läckor, att mineralerna omvandlas eller legeras till ett stadium av otillgänglighet.

Vindkraftverk har listats av Kina som anledning till begränsningen av exporter. Den kinesiska medvetenheten om tillgång till hållbar energi och miljövänlig teknologi är hög. De vill försörja en stor befolkning och siktar på långsiktig planering. Men befolkningen är mycket stor och växer. Jag får utgå ifrån att kemisterna från förra inlägget tagit den tillväxten i beaktan. >_<

Japans bilindustrins bekymmer är att Kina helt blockerat export av sällsynta jordarter till Japan efter en gränsdispyt. Nu hoppas Japan istället på handel med Indien. Det verkar också svårt att skilja på laglig och olaglig export. Mineralerna hamnar ofta i tillsammns vid transport. Sydostasien gör alltså en annan källa för den japanska industrin som mestadels tillverkar produkter innehållandes stora mängder mineraler.

New York Times har skrivit om brytningen av jordarterna i Kina. De bryts ofta olagligt i södra delen av Kina och transporteras sedan till sydostasiatiska länder från vilka de kan skickas vidare. Den här brytningen rör sig inte bara om låga löner för gruvarbetare, utan i lika stor utsträckning om de inte behöver uppfylla några krav på att bevara miljön eller ta hänsyn till gruvarbetarnas arbetsförhållanden.

Får återkomma om amerikansk och europeisk medvetenhet om sitt mineralberoende.

  1. januari 25, 2011 kl. 08:14

    Det är inte bara i Jokkmokk det prospekteras och för LKAB:s slagghögar det smids planer.

    Mitt i allt negativt ser jag faktiskt utvecklingsmöjligheter och en liten renässans för svensk glesbygd i och med det här.

    http://viktualiebrodern.wordpress.com/2010/07/02/litium-lindrar-manodepressiva-tillstand-efter-oljetoppen/

  2. Amelia Andersdotter
    januari 25, 2011 kl. 15:20

    Litium i behandling av manodepressivitet är väldigt effektivt, men så vitt jag vet kan litiumanvändning i stor skala (t ex industriell) vara mindre optimal för miljön (det är väl för övrigt ett problem att många mediciner försvinner ned i avlopp och vattendrag?

    Men jag tycker också att det är bra att gruvdrift prospekteras i Sverige och egentligen hela Europa. Kanske inte så roligt när man får gruvslam som det i Ungern, men man får anta (jag antar i alla fall) att svensk praxis är bättre (med fackförbund och arbetsskyddslagar också – hög mekanisering av arbetet också, vilket jag läste någonstans är en konsekvens av dyr arbetskraft).

  3. Magnus
    januari 25, 2011 kl. 21:56

    Inte för att jag begriper hur du får ihop detta med PPs frågor, är det månne PPs undergång du ser och du fikar efter en ny karriär? Nåja..

    Allt som har med gruvor att göra, har också med långsiktighet att göra. Alla länder önskar att de vore självförsörjande vad gäller olika naturresurser och energi. Att man börjar undersöka avfallet i befintliga gruvor är bra, men det är också en fråga om lönsamhet. Hade det varit lönsamt tidigare, då hade gruvbolagen också sysslat med detta tidigare. Om du läste länkarna du fick, så såg du kanske att LKAB har producerat apatitkoncentrat under 80-talet, men verksamheten avvecklades när priserna föll och lönsamheten försvann.

    För övrigt så är det, i dina länkar, LKAB som tittar på möjligheterna att gå igenom sina gamla avfallsmagasin, inte Boliden. Boliden-koncernen däremot har alltid sysslat med en lång rad olika mineraler och metaller, främst koppar, guld och zink. Rent tekniskt genom detta så har de också genom sina sovringsprocesser alltid haft möjligheterna att också vaska fram vissa av de här sällsynta jordartsmetallerna. Men givetvis, bara så länge det varit lönsamt.

    Du kan också hitta en hel del information kring vissa mineraler på Minelcos webbplats. Minelco är ett dotterbolag till LKAB som sysslar med alla mineraler, inklusive järnmalm, som inte är ”järnmalm till stålverk”, alltså inte konkurrera med moderbolaget.

    I sverige har vi en inte så känd myndighet som heter Bergsstaten som sorterar under Sveriges geologiska undersökning (SGU). Från dessa båda länkar hittar du också mer information.

  4. Magnus
    januari 25, 2011 kl. 22:27

    ”Kina helt blockerat export av sällsynta jordarter till Japan efter en gränsdispyt”

    Då förstår du vilken makt olika natur och energitillgångar kan ge. När malmerna i malfälten började brytas på allvar, då bedömdes att man hade hittat nog med malm för att förse hela världens stålbehov i hundra år! Sverige var ojämförligt störst i världen på järnmalm vid denna tid, alltså mitt under den industriella revolutionen.

    Så drog det ihop sig till krig, det skulle smidas vapen en masse, på alla sidor. Alla sidor var alltdså beroende av sverige. När så kriget rasade som värst, så insåg alla dessutom att de behövde ett oskadat sverige som kunde förse deras stålverk med malm när allt skulle byggas upp igen. Mina gamla släktingar som levde då kom ihåg fläsklådorna från amerika. Jo, amerika skickade mat till svenska gruvarbetare under första världskriget! Vid andra världskriget var järnmalm återigen lika viktigt, men nu fanns även andra stora spelare än sverige, men nu hade båtarna blivit större och gick inte genom öresund. Det sänktes lika många båtar med svensk malm i atlanten som i östersjön. Båda sidor var lika goda kålsupare. Det första tyskarna gjorde när de invaderade Norge, var att spränga sönder malmhamnen i Narvik. Den strategiska situationen vad beträffar järnmalm har inte förändrats nämvärt sedan andra världskriget, förutom att sverige är en betydligt mindre spelare globalt, men öresund är dock lika grunt och idag med en bro-djävul tvärs över..

    Ryssland då? Tja.. ju mer malm finnarna köper från öst, desto mer måste de köpa av oss för att spä ut den dåliga kvalitén.

  5. Magnus
    januari 25, 2011 kl. 22:33

    Aahh, visstja. EU den sagan började ju som kol och stål unionen. Metaller, mineraler och energi. Det går inte att vara ett I-land utan dessa tre.

  6. januari 25, 2011 kl. 23:44

    I’m not sure if somebody has mentioned this or not but I just read a MIT Tech Review article about new composites that could replace or reduce the need for rare earth minerals. Here is the link:
    http://www.technologyreview.com/energy/27112/

    I enjoy reading your blog btw

  7. Amelia Andersdotter
    januari 26, 2011 kl. 16:34

    Aha. Jag trodde Boliden var området (vilket det väl också är? eller är det bara ett företag?) och LKAB var företaget. Ville bara inte nämna något företags namn eller så, för då måste man börja specificera vad de håller på med osv, och länka till deras hemsida och what have you. My mistake.

    Piratpartiets politik har rimligt med informationsteknologi att göra? Jag tycker nog ändå att råvaror för informationsteknologi är ett viktigt område att hålla koll på. Det finns det säkert delade meningar om.

  8. Amelia Andersdotter
    januari 26, 2011 kl. 16:36

    Oh! Thanks for the MIT link. I’m somewhat looking forward to reading it before I get on to the EU/US critical mineral supports. Hehe. There’s a time for fun, and a time for… Not so fun.

  9. Magnus
    januari 28, 2011 kl. 01:29

    Sverige har två ”gruvjättar” (med svenska mått), statliga LKAB och privatägda Boliden koncernen (börsnoterat i Stockholm och Toronto Kanada). LKAB har sin verksamhet främst i malmfälten, dvs. Kiruna och Gällivare/Malmberget, men även hamnverksamhet i Luleå och Narvik, via dotterbolaget MTAB berdriver de också järnvägstrafik på malbanan, från Luleå till Narvik.

    Boliden däremot har många olika gruvor i sverige och runt om i världen, bla. europas största koppargruva Aitik i Gällivare kommun. När det gäller sas. ”IT-metaller” så är det Boliden som är den stora svenska spelaren. LKABs huvudsyssla är järnmalm, vilket mer har att göra med tyngre infrastuktur och tyngre industri.

  10. Amelia Andersdotter
    januari 28, 2011 kl. 20:43

    Läste att IT-metaller främst utvinns ur gruvor som också har radioaktivt avfall och att brytning därför i Europa och USA/Australien är omgärdat av ganska mycket regleringar som uppenbarligen (då) saknas i Kina. Nu kanske det inte syns som ”vårt” problem att deras åkermarker och befolkning dör av strålningsförgiftning eller allmän avfallsförgiftning i och för sig.

    Återkopplingen till Piratpartiets politik kommer förhoppningsvis så småningom att bli en kritisk granskning av hur Piratpartiets politik och samhällets struktur påverkas av naturresursernas förgänglighet. Jag ser den okritiska informationsevangelismen som ett tecken på låg förståelse för vad ett IT-samhälle innebär, för oss och för resten av världen. Typ. En spännande resa för mig också! Jag har aldrig vetat hur hårddiskar funkar på råvaruplanet, till exempel! Nu känner jag mig mycket motiverad att bli materialfysiker istället för parlamentariker :P I Delft!

  1. januari 25, 2011 kl. 05:13

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: