Mineraler III

Det är ganska kul att skriva om mineraler. Tack för all feedback!

Kanske en av de mest närvarande, men ändå bortglömda, metallerna i vår informationsinfrastruktur är kopparn. Koppar är på intet sätt lika sällsynt som de material som används i touchscreens, platt-tv, hårddiskar och mikrochip utan ligger ganska lättillgängligt i jordytan om man vill bryta det. Koppar har väldigt goda ledaregenskaper, det vill säga, koppar transporterar lätt elektricitet utan att energiförlusten blir för stor.

Det gör att koppar har använts i telefonkablar, fiberkablar och, ja, också i teknisk utrustning som ska dra minimalt med el. En vanlig elektricitetskabel har också koppar i sig, samt nätverkskablar.

Telefonnätet referas till och med som kopparnätet. I Belgien ägs hela kopparnätet av Bäälgacom, och i Sverige ägs kopparnätet av TeliaSonera Skanova Access. Medan det blivit populärt att ifrågasätta till exempel avgasutsläpp från bilar och transport har vi en tämligen lättjefull inställning till koppar. Det är konstigt, för vår koppar kommer ofta från gruvor med erkänt undermåliga arbetsförhållanden i Latinamerika.

De trettiotre gruvarbetare som stängdes in på 700 meters djup efter ett gruvras i höstas fick gott om uppmärksamhet. Tidningarna skapade dramatiska tidslinjer, Många tv-kanaler sände live från hela räddningsuppdraget, Operation Phoenix (24 timmars dramatiska rapporteringar om hur presidenten stod och klappade vid sidan om gråtande gruvarbetarfruar- och barn. Presidenten har nu stängt räddningsschaktet men nämnvärt inte gruvan trots flera år av kritik mot dess bristande säkerhetsåtgärder). Gruvarbetare i Chile tjänar dåligt med pengar och jobbar i undermåliga miljöer. Vår infrastruktur är beroende av koppar. Billig koppar. Kopparbolagens intresse av att minska vinsterna genom att öka säkerheten är ungefär lika stor som krigsherrarnas intresse av färre vapen för att koltanbrytarna i Kongo ska må bra. För att vara krass.

Death by Copper är inte alls ovanligt. I Europa dog tre polacker i en koppargruva förra året. För Chile har BBC gjort ett utmärkt stapeldiagram av relationen mellan kopparpris och gruvarbetardöd. Lägg märke till att tre chilenska koppargruvearbetare dog dryga sex veckor efter att de 33 hade räddats.

Man kan också dö lite mer utdraget, t ex av hälsoproblem. I en mexikansk gruva var arbetsmiljön påtagligt hälsofarlig 2007.

Alla länder som producerar koppar är beroende av exportmarknader, utom möjligtvis de amerikanska kopparreserverna som man får anta går till inhemskt bruk. Återvinning sker redan i ganska stor utsträckning men behovet av koppar ökar också snabbt (mängden elektronik och kablar som fortsätter vara i bruk blir till exempel större med tiden). Tillväxtsekonomier som Indien, Kina och Brasilien kommer säkert ta sitt av kopparn i framtiden. Koppar kan visserligen vara en av de bättre råvaror som finns att ta av, men uppenbarligen finns stora brister i hur vi får tag på kopparn.

En helt oproblematiserad relation till koppar, koppar i elektronik och koppargruvor bör man nog som informationsteknologisk entusiast inte ha.

  1. januari 30, 2011 kl. 00:13

    Gillar BBC-diagrammet! Är det nån som råkar ha sett statistik över hur stora världsmarknaderna för olika mineraler varit under 1900-talet, eller hur stora de är idag, så skulle jag gärna vilja veta.

  2. Magnus
    januari 30, 2011 kl. 01:21

    Å ibland sker miljökatastrofer när dammar brister, som tex. Boliden ägda gruvan Los Frailes utanför Sevilla i Spanien. Tre miljoner kubikmeter arsenik- och blyhaltigt vatten rann ut i floden Guadiamar, fåglar och fisk dog och stora områden förgiftades. Två år senare händer det i sverige, i Bolidens gruva i Aitik, 1,6 miljoner kubikmeter vatten med något förhöjd kopparhalt rann ut i vattendragen Leipojoki och Vassara älv. Ingen värre katstrof, men det kunde gått betydligt värre.

  3. Amelia Andersdotter
    januari 30, 2011 kl. 04:38

    Aha. Det var ju tråkigt att Boliden fick en miljardsmäll när Los Frailes-dammen brast. Jag vill minnas att de boende i området drabbades väldigt hårt. Mineralbrytning eller gruvdrift över lag är kanske inte det snällaste man kan göra mot varken människor eller natur, men ännu mer oansvarigt är (tänker jag) att inte ens vara medveten om hur ens konsumtion interagerar med brytningen. Typ. Alla blir naturligtvis frustrerade av att ADSL är asymmetriskt och långsamt, men kopparnätet kommer ju någonstans ifrån också :-/ Hade en fin spansk film som illustrerade de transatlantiska kablarna som havandes ett lager koppar som insulation (antar jag), vilket bara innebär att internet inte är kopparfritt i fiberåldern heller (även om den är bättre på alla andra sätt).

    @Micke: Wikipedia brukar ju ha de mest förvånansvärda sakerna men har inte sett något sådant. Däremot verkar det finnas supermånga typ mineralhemsidor (miningweekly.com t ex <– vem läser den?! tydligen dör en massa sydafrikaner i alla fall). Jag kan ju kolla.

  4. januari 30, 2011 kl. 11:22

    Särskilt övergripande historiska data är förvånansvärt svåra att hitta. Skulle du snubbla på något så hojta gärna till!

  5. Mårten Fjällström
    februari 12, 2011 kl. 11:13

    Jag läste en artikel idag med lite intressanta data om sällsynta jordartsmineraler, och japanskt-rysjt samarbetsprojekt.

    Prices for rare earths, a group of elements used in products ranging from electric cars and laptops to guided missiles and satellites, have soared since July, when China cut second-half export quotas by more than 70 percent. China accounted for 97 percent of rare-earth output in 2009 and more than half of consumption, U.S. government data show.

    Så långt inga nyheter.

    Russia has the largest reserves of rare-earth minerals after China, though production is minimal, according to U.S. government data. The world holds about 99 million metric tons of commercially viable rare earths, with China and Russia accounting for 36 percent and 19 percent, respectively, the Interior Department said in a report last year.

    Så visserligen dominerar Kina produktion och har de största reserverna, men inte majoriteten av reserver (notera att det är kommersiellt gångbara reserver).

    Det här är också intressant:

    Global consumption of rare earths last year was about 124,000 tons, 10,000 tons less than production, a difference covered by stockpiles, the U.S. Congressional Research Service said in a Sept. 30 report. Demand will probably reach 180,000 tons next year.

    Så med förra årets utvinningstakt räcker reserverna i nästan tusen år. Fast om efterfrågan stiger med femtio procent om året, så innebär det ungefär sex år för att bli tio gånger större. Så en miljon ton om året om sex år, tio miljoner ton om året om tolv och hundra miljoner ton om året om arton år. Vilket förstås inte går.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: