Arkiv

Archive for januari, 2011

Mineraler I

Sällsynta jordämnen är ganska stort område som jag via olika källor kommit i kontakt med. Men jag finner det svårt att kartlägga och jag ska försöka hålla mig inom ramar som jag definitivt vet. Det här är ett typexempel på en bloggpost jag skulle uppskatta rättning på :-)

RSC har listat ett antal grundämnen som används i vanlig elektronik och gjort en karta över hur sällsynta eller överanvända dessa är. Artikeln är en god referens för hållbarhet i produktion och användning just nu, om man bortser från förhållanden under vilka jordämnena bryts (jämför konfliktjordämnen):

Periodiska systemet med sällsynthetsmarkeringar

Det finns ett grundämne som heter dysprosium. Dysprosium har i vissa kombinationer med andra grundämnen väldigt goda antiferromagnetiska egenskaper, det vill säga, den kan användas för att vrida magnetfält i ett sådant sätt att resistensen metallen som används för elektrisk transport blir så låg som möjligt (jämför goda ledaregenskaper i koppar). Detta kallas ”gigantisk magnetoresistens” och går att läsa om på Wikipedia och förmodligen också i alla möjliga specialiserade böcker om kondenserade material.

Dysprosium-terbium-järn-legeringar har den lägsta resistensen vid rumstemperatur av alla kända kemiska kombinationer. Det gör att dysprosium legeringar är mycket populära för datachip storlek mindre. Dysprosium är nu inte en särskilt tillgänglig metall. Atomvärdet är högt, och koncentrationen i jordskorpan är mycket ojämn. De största tillgängliga resurserna finns i Kina, och det är också i Kina som de flesta av världens sällsynta jordämnen bryts (tidigare bröts sällsynta jordämnen också i Kanada, USA och Australien, men det visade sig efter Kinas intåg på marknaden snabbt vara kostnadsineffektivt).

Ett annat grundämne som är väldigt vanligt i elektronik är neodymium. Neodymium har goda magnetiska egenskaper och används därför i i stort sett alla lagringsmedier. Neodymium är, ptja, ett ganska svårbrutet ämne. Neodymium kan användas för att göra mindre lagringsmedier mer effektiva. Hållbarheten vet jag inget om, men neodymium är tydligen mycket känsligt för syre och oxidering så jag är lur på hållbarhet.

Europium och terbium verkar användas i TV-skärmar och CRT-skärmar för att skapa rött resp. grönt ljus. Indium är en mycket vanlig komponent i LCD-skärmar, touchscreens och platt-TV-apparater. Ingen av dessa grundämnen är särskilt vanliga och brytningsprocessen oftast svår.

Under de senaste åren har Kina stått för ungefär 99,7% av världens brytning och export av sällsynta jordämnen. Därför är det, produceringsmässigt, ganska jobbigt när Kina plötsligt bestämmer sig för att minska exporten av grundämnena för att de behöver dessa för sin växande inhemska industri. Microchip, skärmar, tv-apparater, lagringsmedier. Vi pratar inte om småskalig påverkan på våra liv här. Många sällsynta metaller används också i bilbatterier, elbilar, elektroniska komponenter i bilar. Där rök GPS:en, musikspelaren och automatisk upprullning och nedrullning av bilrutorna. Om jag tidigare skrivit om elektronik i bilar och hur de lägger över riskfaktorer på allt annat än föraren (vilket jag fortfarande tycker är dåligt – jag vill inte att makten över bilarna ska hamna hos personer föraren inte kan hantera eller göra någonting åt. Detta må vara önskvärt om man sitter och superhackar som hobby på kvällarna, men alla superhackare där ute får faktiskt respektera att andra människor har andra fritidsintressen) verkar jag inte behöva oroa mig alltför mycket över det. Toyotas projekt för sällsynt jordämnes-oberoende bilar handlar om att få ett mindre beroende av sällsynta jordämnen, inte att utrota det helt. De är viktiga i miljövänliga teknologier som vindkraftverk, vilket ytterligare ökar vårt nuvarande beroende av metallerna.

Brytning av sällsynta jordämnen planeras nu att startas upp igen i USA, Kanada och ett kanadensiskt företag önskar också prospektera ett område söder om Jokkmokk som tydligen är rikt på pergamit.

Ett problem med jordämnena är förstås att vi inte varit tillräckligt bra på att återvinna jordämnen som finns i befintlig elektronik. Rättvis elektronik har till exempel skrivit om den bekymmersamma användningen av silver. Men det har heller inte varit nödvändigt att återvänna jordämnena eftersom billigt brytning i Kina skapat ett så stort inflöde att det inte varit kostnadseffektivt.

Så vitt jag förstår pågår mycket forskning just nu om hur man kan skapa alternativ till de vanliga legeringarnas och komponenternas egenskaper, men forskningen går, om något, långsamt och lär inte vara något industriellt tillämpbart på många år.

Historien är lång och knepig. Jag återkommer med mer information senare.

Annonser

Activities

januari 23, 2011 1 kommentar

About five or six years ago, I read a book by Ted Chiang. An anthology of his collected works (eight shortstories, all of them brilliant). This particular blogpost is a reference to the short story Understand, which everyone should read because it is truly a masterpiece and deserves every bit of attention it can get.

This is Samir Allioui I had a comment the other day about people not finding out enough about what Samir Allioui does. I do quite a lot with Samir, well, quite often. I don’t really like writing so much about what I do with Samir (stop smirking). He is also boyfriend. But we do do a lot together, like, go around all over the place, sit around using laptops, have coffee and talk or reach conclusions (which, surprisingly often, are along the same lines). Demonstrating however, is not something we do together.

I’ve been abandoned three or four times last autumn for demonstrations and manifestations outdoors. Personally, I don’t like them. It is cold, wet, your socks adapt accordingly and the wind whips your frozen hair against your cracked cheeks. For some reason Samir likes going to these events and always comes back having had a good time. I’m technically happy for him, but I’m admittedly equally puzzled.

We went together to an E-Commons conference in Amsterdam in… October? We listened to a lot of seminars and people, he met the people behind dyndy.net and talked to them for a bit. I am sure that he’s read up on the entire project by now and knows everything by heart because he’s… Like that. I can’t remember what I read this afternoon. It was something about giant magnetoresistance but I can’t remember what separates it from normal MR, or colossal MR. Two hours ago I was introduced to nuclear MR, which, again, is a thing I need to read up on (this relates to something I talked about with S once: superconductivity at room temperature – apparently you can get quite close to this with dysprosium and antiferromagnetization and the effects of this on the microness of microchips (quite micro). The original Lord Kelvin conductivity experiment with iron should not be too difficult to set up, although it is obviously not as efficient).

There was a seminar about the origins of property and a number of other seminars. One was about film remixing and an archive for films set up in the Netherlands. I liked the film archives (because the tedious paperwork involved in finding copyright holders to a large number of films is – as a friend of mine expressed it – not a pain you would expose a bureaucrat to if you are a friend of bureaucrats, which, after 2.5 years at Lund University, I am).

At around the first Anonymous protests against Visa and Mastercard, Samir participated in a debate in Amsterdam along with a person he knows but I don’t but whose first name is Arnoud. They both have experiences running servers and ISPs. To the extent these things are not a mystery to me, it is probably because of Samir (f*kn TCP/IP-stack).

Anyway, I was later the recipient of a compliment on his performance, albeit with the reservation that Samir knows too much and his debates hold a level far higher than is normally viable. The exact wording was ”He is ten years ahead of his time.” I forwarded this. He did not really accept so well. But ten years ahead? I can believe that. I have always imagined Samir as a background mastermind who pulls strings with huge knowledge and understanding and so manages to thwart the entire debate to his advantage. In Sweden, a comparable individual would be Per Schlingmann, whose greatest achievement so far is turning the previously very unpopular conservative party (Moderaterna) into the currently largest political party in Sweden (35% of voters in polls as opposed to 25% support for Socialdemokraterna. In the land of perpetual social democracy!! As much as I dislike conservative politics, I do admire Schlingmann). Anyway, Samir would be like that except definitely not conservative (bearing in mind that one conservative swede was previously against net neutrality, and that another conservative swede is now condoning extra-territorial application of European union trademark law).

He is also doing paperwork for people running for local elections. He helps filling in small charts of questions about pirate policies in various local issues (how do we feel about motorways? building houses? new industrial areas?). This once ate about an hour of my visiting time at his house on a day we were going to go for a walk.

I wont mention the stuff he did around Tunisia again, I guess. Anyway, despite me, he organised a demonstration in The Hague outside the Peace Palace for Dutch Tunisians. He was invited as a speaker. So was Marietje Schaake from D66. Marietje attended the event, Samir did not. I suspect this is very much because of me (I couldn’t really afford going to the Hague and I was at his house and coupled with my suspicions of demonstrations you can see where it goes…), but probably a bit for other reasons as well..

He achieves disturbingly much for being a person whose comrade in arms can say that nobody really knows how much he’s doing. When I sit around and try to accomplish things in general, he threatens me with testing me on the OSI-model at a later date (this date has not yet occured, which is probably good because I can’t remember what the the layer between the session layer and the application layer is called (alternatively it’s the one that’s below both of them). The bottom of a TCP/IP stack is the link layer). Also, we barely ever have time for walks (I sound really cheesy now).

Anyway. I am still impressed, and perplexed, sometimes even annoyed, by the amount of times he has went towards demonstrations and wet socks. Also I haven’t mentioned the amount of people he manages to meet every week at meet-ups for member of Piratenpartij. He reminds me of Rick Falkvinge in that respect and I remember with guilt (given, not very much guilt) that I had problems going to any meeting further away from me than 30 minutes with public transport.

PS. If you made it this far, surely you also have the time to read the short story Understand by Ted Chiang as I adviced you to do at the beginning of the blogpost.

Internautrapporter.es

Såhär under jullovet såg jag lite rapportering i El País om Chaos Communication Congress. Deras utsända korrespondent Patricia Sevilla skrev under tre dagar i princip bara positiva saker om social samvaro, hackandets etik och vad hackande innebär.

I en liknande artikelserie senaste veckan har El País tagit sig an rörelsen Anonymous. Artiklarna är inte negtiva. Men de lämnar lite upp till läsaren att bestämma om protesterna är kloka eller inte. En av artiklarna är intervju-baserad!

Jag har gnällt lite över att PSOE-vänliga El País inte rapporterat så mycket om Sindelagen innan, men det får jag väl äta upp nu. Förlåt!

Konservativa partiet Partido Popular håller fast vid linjen att emedan det är viktigt att hålla efter piratkopieringen på nätet är också skyddet för medborgares rättigheter viktigt. Àngeles-Sinde, den socialdemokratiska regeringens kulturminister, vill samtidigt framhålla att Spaniens lagar faktiskt inte har uppdaterats alls sedan internet började användas i stor skala världen över. Hon ser detta som ett misstag.

Eftersom Sindelagen snart ska debatteras i spanska parlamentet har Universal sparkat 40% av sin personalkår på grund av piratkopieringen. Med detta i åtanke undrar jag förstås hur många andra individer som sparkats i USA för att pressa politiker att godkänna lagar för att ”rädda jobb” (vet någon? det intressanta är stora avskedningar som skett innan ett lagförslag ska upp till debatt i kongressen).

I vilket fall var det det katalanska partiet CiU som räddade lagen undan en odemokratisk godkännandeprocedur i december 2010. Motståndet då rörde att lagens upphovsrättsdelar inte kunde separeras och omröstas fristående från lagens andra delar (som berör miljövänliga industrier och andra hållbara ekonomiska åtgärder).

Den spanska skådespelerskan Pilar anser sig vara internaut utan att för den delen tycka att det är dåligt att blockera spridning av kultur på nätet. Denna naiva inställning (som bland kulturpersoner i Sverige lyckligtvis inte finns) om de knäppa konsekvenser begränsningar i informationsfriheten kan få kanske Pilar kan komma över genom att läsa den här artikeln om Partido Populars förslag att personliga data om spanjorer inte ska få lagras utomlands. Förhoppningsvis är det ju inte den vägen vi alla ska vandra :-/

Mobile I

Inspired Anna Troberg: these are things that have concerned me tonight:

There is apparently a Sonera/Telefónica consortium meaning, because Telia and Sonera are now the same, that there is a consortium that Telia and Telefónica are both a part of.

China has their own synchronous code division multiple access standard to avoid intellectual property rights(!). Which patents are they avoiding? Because otherwise there is an intellectual property right on some standard which seems stupid and also something that standard setting organisations (ETSI, ISO, ITU) are currently worried about which insinuates it hasn’t been a problem before.

The theoretical maximum speed for UMTS is 45Mit/s. Yet we are getting 7.2Mbit/s, or, in Belgium not very many bits at all. Why? I suspect Belgacom but I wouldn’t say it out loud. Oh. I suddenly notice I would.

If a standard has not been approved (yet) but the user of such an attempted standard is still in the process of trying to make it a standard (OOXML), can the non-standard non-standard still be used in applications according to the Kroes ambitions of interoperability? Why? Does it have to be open during the application process, when it is not a standard? Kroes mentions neither openness of standards nor pre-standard standardness.

Why were the 3G and 4G auctions for spectrums ending up in such ridiculously high prices? It would appear to me that most of them were won by incumbents anyway (although, for 4G frequencies I am no longer sure because of this comment on my blog which showed me otherwise).

Recently I was on a GSMA meeting in Brussels where commissioner Kroes addressed the issue of roaming. Not once was it mentioned tht roaming costs between UMTS and GMS are ridiculously high. Since Belgium appears to be very behind in deployment of UMTS I find it upsetting that this was not addressed. It appears to be more complicated to roam backwards in time, than forwards (standardwise), but this is not an excuse for extra roaming fees(?) unless it incurs and extra cost on the operator, which it appears not to do other than the extra investment on UMTS infrastructure which perhaps could have been avoided if we didn’t have such a stupid auction system in the first place.

As Commissioner Kroes so amptly stated at the GSMA meeting, the roaming fees for consumers, roaming that costs the operators nothing at all, are still very high for consumers travelling in the union. I have unpleasant experiences with this from a number of occasions and worse, after Commissioner Kroes speech at the event, do not feel at all that this is likely to change at any time soon, or indeed ever.

Is the MAC of UMTS phones the same MACs as with computer hardware? Are they as easy to change? How?

If anyone tries to provide me answers that were not already in the UMTS article on Wikipedia or virtually any of the associated links to that article, please don’t.

Förflyttning

Information in transit är sårbar. Är det någonting jag tagit med mig från det senaste året så är det att information som flttas från ett ställe till ett annat är utsatt för risk. Finns det någon möjlighet att låta bli att flytta känslig information ska detta göras. Och i den mån förflyttning måste ske är det bäst om detta görs analogt.

Känslig information ska heller inte ligga på ett medium som är kopplat mot ett nätverk. Det ska inte ligga på ett medium som är kopplat till ett nätverk som i någon del av kedjan är kopplat mot internet. Alldeles särskilt ska mediet inte vara kopplat mot internet, för är det det utsätts informationen för risk även om den är stationär. GSM-nätet ska hållas borta från känslig information.

Betalningssystem har i och för sig varit en informationsdebatt. Men betalningssystem och deras förgänglighet är ändå inte alltför beklämmande. Pengar kommer och går, så ock koldioxidrätter.

Patientjournaler och brottsregister bekymrar mig i sådana fall mer. Om man frågar mig kan jag säkert ge en bra sammanfattning av vad som står i min (analoga och förhoppningsvis säkert bevarade) journal, men jag vill ju gärna själv vara källan till sammanfattningen. När jag flyttade till Lund tror jag att jag skrev på ett papper om att min journal fick överföras till det nya landstinget. Eller så glömde jag bort det. Journalen hade i vilket fall behövts skickas i sin analoga form.

I Nederländerna har politikerna i ett slag av tekniknaivitet infört elektroniska patientjournaler. Dessa ska gå att utvinna information från genom inloggning på ett nätverk (via internet) eller via SMS (GSM-nätet). Det hade ju kunnat vara upprörande nog att dessa journaler föreslås förvaras och hanteras av sjukvårdsförsäkringsbolagen, men att någon tror att denna information i framtiden kommer vara säker är i bästa fall begråtansvärt.

Ja. Halleluja. Det är kul att vara upplyst. Eller begråtansvärt.

Begråtansvärt är för övrigt ett ord som togs bort ur Svenska akademiens ordbok 2006 eller 2007. Jag har sedan dess väntat på ett tillfälle jag berättigat kunnat använda ordet. Varje dag har sina framgångar.

Anger

I’ve noticed a particularly idiotic post on the site of the man who is now going to represent me as a Pirate Evangelist in Europe and the world at large.

Well. Here. Rick Falkvinge becomes a lot easier to work with when you don’t work with him at all.

He is sometimes easy when he likes you and you want cash.

I admit to having abused this expression of bad leadership
once when I thought representation of the party at WIPO was very important. I was given about €700 without any formal approval by the board. From a budget with €50000 in a year. That is slightly more than 1% of the budget.

Before Almedalen, three cameras that cost €150 euros each were bought. This is €450, again, around 1% of the total budget with no prior approval.

In the election €9000 were spent on candidate parties in a much criticized decision. I agree that it is fun to party, but quite frankly, as a non-candidate I would have liked if money that could have went into political campaigns before the elections (and 1/5 of it none-the-less!!) were not spent on people being encouraged to drink alcohol purchased by the party. They didn’t even get a DJ, and the parties were closed to the general public. This is not a good way of getting votes, which perhaps also shows in the end result.

I see a party board, and any board in an organisation, as a very important thing once the organisation starts having money. Money is a source of conflict. Money is a source of dissent. Money needs to be handled in a careful way which I perceive not to have happened ever. Rick has once incurred costs on my local constituency (Skåne) totalling 1/3 of our total annual budget, or, 1/5 of our total budget for the event (see, we got money from the youth organisation Ung pirat for holding the event). He did not remember signing up to the event. 1.5 years later our party secretary (hired half-time at the time) discovered a bill of €200 for this event that had not been paid. The party secretary is no longer hired now, because keeping track of bills and other things is not valuable to this organisation.

I am very, very annoyed by this. It is completely agonizing when you, one week before an event, get told that you have €200 extra costs in a budget of €1000 which was difficult to hold in the first place (actually, because we were given only €200 by our constituency for holding an event, it was 100% of money used by the party – we had already used it up for printing folders – and the rest of it could not have been used to pay for costs incurred by the party since they’d been given to us from a different organisation, even if, granted, I was on the national board of that organisation. We took a board decision after having motivated our costs and made a project plan). Otherwise we could have planned around this event and, say, given up our regular visitor’s information stand which was not terrible well visited but did expose our organisation and its existence to many people who didn’t know us (but were autonomous activists and therefore probably didn’t care).

I am pained by this. Like. Money is a source of conflict. If it takes you five years to not realize that, you really should start thinking about it and consider whether people may be annoyed by other people using what is essentially the money of an organisation they consider theirs and to be a part of. Gosh.

I remembered that he once hired a person to go with him on a national tour. This was a very attractive girl who’d joined the party about 2 weeks before going on the tour. Because this was a quite large cost for the organisation it caused a lot of people to be upset, but I agree that the situation, after emergency board meetings and several angry emails to Rick that apparently have destroyed his creativity, was resolved well with Anna Troberg following Rick on the tour as well. Troberg was not Rick’s choice, and to my knowledge her much desired presence on that tour was not his idea.

Uhm. About the child pornography thing: much more weird is that there is a board decision on Rick not hitting on girls because he is making girls uncomfortable to the point of them leaving the party (this happened to a friend of mine). For some reason, this has never happened to me, but I am told it might be because I’m a) scary or b) has never met him drunk.

Köpindex

Jag är lur på det här med revolutioner, internet, diplomater och politiska påtryckningar.

Kanske inte på samma sätt som Rasmus Fleischer, men klart lur. Mao Tsetung, vars verksamhet i övrigt kanske inte var så lyckad, beskrev att:

Politisk makt växer ur gevärspipan.

Vi lever i nya tider. Makten idag växer nog mer ur den ekonomiska påtryckningsdiplomatin.

Tre dagar innan Ben Alis förvånande tal till nationen, och följande avhopp, hade en stor grupp EU-diplomater förhandlat med Tunisiens utrikesminister (påståendets källa verkar vara borttaget :-/ ). EU köper 80% av Tunisiens exporter. 73% av Tunisiens exporter kommer från EU. Vi äger dem, på samma sätt som Kina äger USA.

Jag hittade en bloggpost om Algeriet på GlobalVoices som förklarar läget i Algeriet som en kamp inte bara mot den sittande regeringen, utan också mellan de oppositionella grupperna. En självmordsbränd algerier kan i ett sådant land vara en stark signal till omvärlden, men möjligheterna att få en fri regim till följd av dådet blir mycket lägre. Om inte EU utövar handelspåtryckningar förstås. Men vi har förstås inte särskilt täta (ungefär hälften av import/export) ekonomiska band med regimen. Vi låter inte bara bli att bry oss – vi har mindre makt också!!

Minst 12 saharauier blev utvisade från Spanien idag. Marocko ockuperar sedan 1975 Västsahara som då blev en självständig nation. Ockupationen förklarades av FN som olaglig. Hur många gånger har du köpt marockanska apelsiner i år? Eller en produkt med fosfat? Jag menar inte absolut inte att man ska bojkotta marockanska produkter, utan snarare att EU faktiskt har en diplomatisk möjlighet att påverka situationen i Marocko. Vi äger lite mer än hälften (60%) av deras export- och importverksamhet så vi har förstås möjlighet att utöva påtryckningar om vi [läs: Frankrike] vill.

Flera människor(?) har protesterat mot den egyptiska regimen genom att självmordsbränna sig. Egypten har Suez-kanalen.

Det är inte av en slump som vi skickar näringsriktiga kex till Gazaremsan istället för att utveckla deras industri till den största, miljövänliga elektronikåtervinningscentralen nära EU. Israel producerar större delen av våra vegoburgare.

Frankrike ville inte stödja regimen i Tunisien av en slump. Det är inte så att franska diplomater har suttit sig ned och fått rödsmala, vertikala ögon av Sauron-ondska. Det här är typ, frihandelspolitik. Och frihandelsekonomi.

Och så piratpolitiken: sätt det här i relation till ACTA. Go figure.