Arkiv

Archive for the ‘Geografiska indikationer’ Category

Globalt

Så här sammanställer jag mina upplevelser om globala demokratiska aktioner från hösten som gått:

— Indisk anti-piratfirma antas vara inblandad i denial-of-service-attacker mot privata torrentservrar. En grupp aktivister slår tillbaka. I aktionsyran blir (förmodligen) spanskspråkiga aktivister så medtagna att de slår till mot SGAE, Spaniens intresseorganisation för skivbolag och producenter. SGAE är mer hatade än skatteverket i Spanien, och företag och offentliga institutioner håller konferenser om hur de ska hantera bort SGAE från sin verksamhet.

— Okänd aktör slår ned Wikileaks hemsida efter de första publikationerna av de demokratiska kablarna. Aktivisteralla kontinenter har satt upp speglar och servrar på mindre än en vecka.

— Amerikanska regeringen förklarar att VISA, Mastercard, PayPal och Amazon ska sluta blanda sig i Wikileaks verksamhet, vilket sker. Dessa sidor råkar ut för protestaktioner drivna av personer vill bevara yttrandefriheten och pressfrihet.

— En grekisk aktivist och en nederländsk ungdom häktas för att ha varit inblandade i protesterna. Nya protester bryter ut mot nederländernas polis- och åklagarmyndighet för att demonstrationsrätten plötsligt verkar ha dragits in. Fler häktningar.

— Zimbabwes regering förbjuder tillgång och publicering av diplomatkablarna. Regeringens hemsidor tas ned. Dagspressen börjar tala om detta som aktivism.

— Protester utbryter i Tunisien och flera år av bloggaktivism i Tunisien stöds av internetaktivister och hackar regeringens hemsidor. Som konsekvens når nyheter om protester och aktivism i Tunisien ut först från aktivister innan regeringen kan agera. Med hjälp av speglar för videor direkt från aktionerna faller Tunisiens regering under tryck från aktivister och informerade diplomater.

Jag kan ha glömt något, och har inte omnämnt åratal av aktivism som hållit omvärden informerade om de övergrepp som begås mot yttrandefrihet i länder med internetcensur världen över. Privata företags förmåga att falla för regeringars tryck eller godtyckligt undanhålla information går inte heller att dölja i en värld av informationsaktivister. Förra bloggposten utropade någon detta som solidaritet. Jag tror inte på det. Solidaritet är någonting man har med någon annan, som Hoola Bandoola Band med chilenarna. I internetaktivismen är vi alla samma.

Jag är vald för att representera européer. Jag har visserligen engagerat mig mycket i handelsfrågor som rör tredje länder. Stundtals har jag fått information om USA:s förehavanden i handelsfrågor. Det är fortfarande ytterst geografiska begränsningar som jag rör mig i och har befogenhet över. Det gäller inte yttrandefrihetsaktivisterna. Det gäller inte frihetsaktivisterna. Jag får lite överflödighetskänslor förstås, men det besvärar mig faktiskt inte alls.

Jag noterar att Cecilia Malmström har varit i farten och uttalat sig om cyberbrottslighet. Detta har täckts av typ tusen svenska skribenter, och det är naturligtvis sorgligt att Malmström som svensk kommissionär inte kan hålla sig från att göra idiotiska uttalanden, men ännu sorgligare är att kommissionären inte förstår. Inte kan se att internets effekter på demokratisk spridning och gemenskap världen över är positiv, att hennes och Viviane Redings jobb blir överflödiga i en värld där aktivister tar saker i sina egna händer. Kanske för att demokratin i denna bemärkelse är fristående från henne och hennes geografiska verkningsområde.

Annonser

Culinary Year 2010

december 29, 2010 1 kommentar

After a couple of years of financial and food crises, in 2010 the world is moving on to… Plant variation rights, geographical indications and denominations of origins!

In a somewhat soap-opera-like story involving Ethiopia and Starbucks, a feud between the two resulted in a trademark-based agreement in 2007 which, in 2008, led to an Ethiopian strategy for protection of origins marks on their coffee exports. Since January 2010 the Ethiopian industry is intent on making money on these rights, but there seem to have been some questions in November 2010 about where the money went? At the same time, this is the year when I have drank the most espresso’s in my entire life.

The European Union on the other hand has made a strategy for allowing genetically modified crops. Some of the diplomatic cables published by Wikileaks a month ago apparently showed the American government had been working closely with some member state governments to increase European acceptance of GMO in Europe. They appear not to have succeeded, except with the Commission of whom the cables mention not. One might wonder why the strategy failed in member states but not with the party one didn’t talk to.

A food-related imaginary right the US does not like is geographical indications (for instance Prosciutto ham or Gruyere cheese). On the other side of the Atlantic it is felt that consumers may have to find it complicated to abandon a generic name (Champagne) used to describe a sparkling white wine. So they are claiming consumer protection!

Out of consideration for American consumers, the EU has long failed to accomplish any agreements on GI with the US, and what little has been agreed upon is weak and with a horde of exceptions. The European Commission, France, Italy, Germany and Spain are consistently failing in protecting their cultural heritages the way they wish. This is why it’s surprising, to the point of me raising my eyebrows for other than courtesy reasons, that the European Parliament in a resolution signed in November 2010 finds that ACTA is providing a good GI protection. To my best of understanding, the agreement doesn’t mention GI but references TRIPs thereby giving it at most the same level of protection TRIPs does. TRIPs protection of GI is not very substantial. Even I appreciate food traditions more than TRIPs and I live off of yoghurt, muesli and bread.

The funniest report on plant variations is provided to us by IP-Tango in a post about the new intellectual vegatable law of Chile. Apparently there is now a better protection against ”pirate seeds”. Speaking of which, I was just given a very nice link on how to turn your pirate guns into a field of flowers!

Varma matminnen från 2010

Äta bör man annars dör man.

Efter ett par obekväma år med mat- och finanskriser har världens befolkning under 2010 förmodat haft tillräcklig tillgång till… Växtförädlingsrättigheter, geografiska indikation och ursprungsmärkningar!

I Etiopien satte man 2008 ihop ett program för att ursprungsskydda sitt inhemska kaffe. Efter att man i januari 2010 beslutat sig för att omsätta detta i pengar verkar det i november 2010 uppstått en oklarhet om vart dessa pengar egentligen tar vägen. Bakgrunden verkar vara ett avtal med Starbucks från 2007. Det är spännande att följa historierna bakom ursprungsbeteckningar eftersom de särskilt i relationer med amerikanska bolag tydligen ofta urartar i såpoperor.

I Europeiska unionen har kommissionen beslutat tillåta nya genetiskt modifierade grödor. Några av diplomatkablarna som publicerades av Wikileaks för en månad sedan uppdagade att amerikanska regeringen arbetat nära ihop med flera europeiska regeringar i syfte att öka acceptansen för GMO:er i Europa. Lyckats har de visserligen inte riktigt, utom uppenbarligen med kommissionen som de enligt kablarna inte varit i kontakt med. Man kan fundera på varför det är så.

En sak USA däremot inte gillar i matväg är geografiska indikationer. GI kan t ex vara Prosciutto-skinka, Champagne eller Gruyére-ost. På andra sidan Atlanten anser man att det vore onödigt komplicerat om konsumenter plötsligt skulle behöva frångå generiska namn på till exempel mousserande vitt vin (=Champagne). Man hävdar alltså konsumentskydd!

Av omtanke för amerikanska konsumenter innehåller EU:s avtal med USA om immaterialrätter därför inte så mycket GI och det som inkluderas är svagt med många undantag. Europakommissionen och de geografiska indikationernas starkaste förespråkare Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien har nämligen konsekvent misslyckats med att få in några som helst former av skydd för sina kulturarv i avtalen. Därför är det förvånande att den konservativa gruppen i Europaparlamentet i en resolution punkt H från november i år tycker att GI-skyddet i ACTA är adekvat. Så vitt jag förstår av texten lägger ACTA GI-skyddet på samma nivå som i TRIPS-avtalet. Vilket är rätt lågt. Kanske till och med obefintligt. Till och med jag uppskattar mattraditioner bättre än ACTA, och jag lever mest på yogurt, müsli och bröd.

Men roligaste rapporteringen om växtförädlingsrätter i år måste ändå vara IP-Tangos kommentar om Chiles nya ”immaterialgrönsakslag” som tydligen uppdaterats för att bättre skydda mot ”piratfrön”. I svenska politiska termer skulle dessa, antar jag, vara Ung pirat.

Maktöverföring

Det här inlägget är uppstrukturerat för läsarnas skull, och kanske även min egen: (1) Citat, (2) patentlagar och några exempel på hur de kan påverka små och medelstora företag (3) överföringen av patentreglerna från gränskontrollsdelen av avtalet till internetdelen och hur det borde påverka internationell konfliktlösning kring avtalet.

Ralph Bendrath från Europaparlamentet twittrade från senaste sammanfattning om ACTA-förhandlingarna för ett par timmar sedan:

#EU COM debriefing on #ACTA: Patents are now deleted from the border control chapter; EU wants them in internet & civil enforcement chapters

Så vida jag förstår är riskerna att några som helst patentregler från ACTA kommer att påverka privatperson icke-befintliga. Patentregler påverkar i stort sett bara entreprenörer och företag. I en bok jag läste förra året* fanns ett rätt illustrativt exempel om en dammsugarhandlare: han hade besökt en mässa i Brasilien där han hittat en ny dammsugarmodell med särskilda egenskaper han tänkte vore bra att introducera på den europeiska marknaden. För att undersöka utrymmet för produkten köpte han 20 exemplar att ta med sig hem och testköra med några konsumenter. Emellertid blev han stoppad i tullen, eftersom patent- och varumärkesinnehavaren ännu inte släppt produkten på den europeiska marknaden, och försäljaren har inte rätten att själv göra en sådan produktintroduktion trots att han lagligen köpt dammsugarna till det pris tillverkaren själv bestämt. Introduktionen av den nya dammsugaren på europeiska marknaden fördröjs i flera månader, och försäljaren blev naturligtvis inte heller deras återförsäljare eftersom han sökte grönare ängar någon annanstans.

Något liknande hände en företagande vän till mig som företog sig att importera OpenMoko-telefoner från Kina. Telefonerna skulle levereras till Tyskland, men på grund av en felmärkning från den kinesiska leverantörens sida var containerna märkt ”mp3-spelare” istället för ”telefoner”. Försändelsen beslagtogs vid tyska gränsen och innehavaren av ett mp3-patent i Italien kontaktades. Varorna skulle hållas i beslag tills en eventuell konflikt med patentinnehavaren var utredd. Naturligtvis tar patentutredningar, och rättsfall i allmähet, viss tid att slutföra. I detta fall uppskattades tiden till sex månader, vilket hade varit tillräckligt för att importören helt skulle förlorat alla möjligheter att återfå sina investeringar i importen (produkten förlorar värde över tid). Följdaktligen tecknades ett licensavtal ett par veckor senare med mp3-patentsinnehavaren trots att telefonerna inte kunde spela mp3-filer och i själva verket importerats helt utan någon som helst förinstallerad mjukvara. Sådana tillslag mot nischimportörer kan mycket väl ha bidraget till OpenMokos senare konkurs.

Patentregler i Europa påverkar ofta på ett helt igenom oangenämt sätt vilket utrymme små och medelstora företag har att introducera nya varor på den europeiska marknaden, och utrymmet för fördelaktig konfliktlösning är extremt litet. De nuvarande reglerna som föreslås i ACTA förvärrar, så vitt jag har läst eller hört, inte detta utan vi har redan en extremt kass gränsreglering i Europa.

Men om Bendrath förstår ovanstående sammanfattning korrekt, vilket jag utgår ifrån, har EU föreslagit att flytta patentreglerna från sektionen om gränskontroll till sektionen om internet och civilrättsliga påföljder. Jag tror inte att det gör en stor skillnad med avseende på privatpersoner om man tolkar texten bokstavligen. När det gäller konfliktlösningspanelerna** som föreslås inom ramen för ACTA-avtalet (avtalsspecifika konfliktlösningsmekanismer är över huvud taget väldigt vanliga i frihandelsavtal idag) blir det dock annorlunda: konflikter som uppstår inom ramen för avtalet kommer inte att tolkas utifrån befintliga patentavtal, utan inom ramen för avtalet själv, och därmed blir bakgrunden mot vilka patentkonflikter tolkas inom avtalet också en annan än den som används i de flesta andra patentavtal.

Med min magra bakgrund från konfliktlösning i WTO (Dispute Settlement Body, DSB) kan jag misstänka att det här kommer att påverka hur de konfliktlösande panelerna analyserar avtalsbrotten. Det lär inte påverka privatpersoner – det finns absolut inga kostnadseffektiva sätt att stoppa alla förfalskade eller patentbrytande varor som bärs över gränserna av privatpersoner, och i den mån man vill trakassera vissa på förhand utvalda personer genom att påstå att de bär sådana varor är det redan möjligt under nuvarande regelverk. Det kommer däremot ha stor inverkan på europeiskt entreprenörskap och hur lätt det blir för små aktörer att ta in nya och innovativa produkter från områden utanför Europa. Kanske borde Centern sätta upp detta som högre prioritet i deras småföretagarprogram?

Internationell konfliktlösning, i alla fall i WTO, äger rum mellan enskilda importörer och exportörer i undertecknande stater (se till exempel det här WTO-fallet om guatemaltesiska anti-dumpningsåtgärder mot den mexikanska betongexportören Cruz Azul till fördel för den inhemska producenten Cementos Progreso SA), och vi borde kunna vänta oss liknande konfliktsparter inom ramen för ACTA.

Det skulle innebära påverkan på andrahandsförsäljning (som på datorspelsmarknaden är stöld(!!)*** enligt THQ) som till exempel eBay (inte nödvändigtvis deras kunder, dock, annat än indirekt), genom att sätta upp geografiska restriktioner på deras handelsområde (typ, forcerad självreglering) vid varumärkes- eller patentskyddade varor (nota bene finns en sådan geografisk uppdelning redan till viss del, jfr Tradera, a Swedish eBay subsidiary) eller mjukvaruutvecklare (antagligen bara kommersiella).

Men, så klart, en geografisk uppdelning har redan funnits sedan länge inom DVD-handeln för att stoppa parallelimport (ett mycket talande exempel är fallet Laserdisken från Danmark). Den geografiska uppdelningen finns också i musikaffärer online, eller streamingtjänster (mina nederländska vänner förargade sig under flera år på att Spotify inte fanns tillgängligt i Nederländerna och så vitt jag vet använder ingen vettig nederländerna heller tjänsten än idag – de missade sin market entrance point). För europeiska företag som lever mer på vettiga patent**** och välansedda varumärken (eller geografiska indikationer*****) än vad amerikanska företag gör,skulle en sådan maktambition därför kanske inte vara alltför förvånande.

* Ett extremt lyckat inköp som möjliggjordes inför min födelsedag förra året av en vänlig bidragsgivare från partiet. Jag är evigt tacksam! Tack!

** Konfliktlösningssystem kan ses ungefär som utom-juridiska domstolar. Eftersom de bedömer marknadsrelaterade konflikter och lagåtgärder inom nationalstater mot bakgrund av avtalstexten, och vi har ett globalt, kapitalistiskt system där marknaden har betydande inflytande över vad som händer med invånare i ett land, definierar konfliktlösningspanelerna mer eller mindre villkoren för våra liv. Jag gillar att kalla dem post-representativa institutioner, eftersom jag ser dem som ett tecken på den maktöverföring som sker mellan demokratisk-representativa institutioner till helt odemokratiska och tillika orepresentativa institutioner via det demokratisk-representativa systemet.

*** Jag kan inte se hur THQ har rätt i det här: THQ har undlåtit att ge tillgång till online-tjänster till andrahandsköpare vilket irriterat vissa konsumenter. Men eftersom det bara är onlinetjänsterna som är otillgängliga, och andrahandsköparna de facto inte får tillgång till dessa, kan man inte anklaga dem för stöld av det som är överförbart, typ, spelet som sådant. Påståendet framstår istället olyckligt likt utropet från medelklasstonåringens vars pappa (eller mamma) förbjudit dem att vara ute längre än till 22:00 att de är fascister! utan att samma tonåring reflekterar över huruvida föräldrarna faktiskt tillskriver sig idéen om en korporativistisk modell för samhälle och stat. Jaja. Orelaterat.

**** Finns skrivet om i ett otal studier om patentsystem och reflekteras också sedan nyligen i amerikanska storföretags kritik mot lågkvalitativa amerikanska patent. Jag läste emellertid för ett tag sedan en kritisk bloggpost om konkurrensrättens urholkning av immaterialrätterna i Europa så vem vet vilka ambitioner som finns för den framtida europeiska immaterialrättslagstiftningen?

***** Definitivt potentiellt subjekt för senare allmänt aggressiva haranger. Frankrike….

Ingen överenskommelse i WTO

När G-20-länderna träffades för några veckor sedan för att diskutera vad som ska hända efter den finansiella krisen, kände jag mig hoppfull. Tidigare har många av de viktiga diskussionerna på världsnivå förbehållits ledarna i de informella G8-mötena, där G8 egentligen är en grupp godtyckliga länder som till merpart tidigare varit kolonialmakter. G-20 innehåller en mer diversifierad grupp som, trots att de utgör världens starkaste ekonomier, har representation för fler intressen än G8 har. Utöver västmakter (plus EU som observatör) och oljeländer finns där t ex Brasilien, Kina och Indien.

G-20-länderna fastslog vid mötet att det var viktigt att Doha-förhandlingarna i WTO nådde någon sorts grundläggande överenskommelse innan året var slut. Med tanke på bakgrunden till förhandlingarna är ett sådant uttalande i sig spektakulärt. Förhandlingarna har i dagsläget pågått i snart 8 år, sedan 2001, och för bara ett halvår talade man om att handlingarna kollapsat (juni, 2008).

Många av motsättningarna i förhandlingarna har haft att göra med avtalet för tjänster, och förstås avtalet för immateriella rättigheter. EU använder jordbrukssubventiornas avskaffande som hävstång för att få länder från tredje världen att godta starkare GI-skydd. Indien och Brasilien, bland andra, vill luckra upp avtalet om biopatent vilket har hårt motstånd från den amerikanska bioteknikindustrin. IP-Watch skrev om det för några veckor sedan.

Därför var beskedet om att ingen överenskommelse nåtts, när det kom till mig via Veckobrevet från Genève, inte så förvånande:.

Beskedet har nu kommit om att det inte blir något ministermöte i Genève före jul. WTO-chefen Pascal Lamy var mycket sammanbiten då han framförde budskapet inför media och församlade delegater. Utfallet var naturligtvis en stor besvikelse för Lamy, speciellt efter G20 mötet för ungefär en månad sedan, där man lyckades enas budskapet om vikten av att komma överens om modaliteter innan årsskiftet

skriver Sven Östberg i senaste veckobrevet.

Allt sammantaget var tanken om överenskommelsen vacker, men att det inte blev något av den är inte särskilt förvånande.

Mer intressant läsning i dagarna är Spicy IP:s gästpostning om utrymmen för nationella policys som inte direkt angår men kan påverka de överenskommelser om handel som anges i TRIPs-avtalet.

Geografiska indikationer i Indien

Två mellan sig olika ansökningar om geografiska indikationer (GI) i Indien kastar ett intressant ljus över WTO-förhandlingarna om detsamma.

EU m fl hoppas på striktare regler kring GI, bland annat för att man vill komma åt sånt här. Alla vet ju, eller borde veta, att portvin inte är ett starkvin som är sött, utan främst ett vin som är portugisiskt, inte sydafrikanskt.