Arkiv

Archive for the ‘Medier’ Category

.es-pere

Jag har skrivit rätt mycket om Sindelagen och Zapateroregeringens inställning till upphovsrätt under de senaste åtta åren. Igår hölls en omröstning i spanska senaten om hur processen ska fortskrida under våren. Det lyckades Piratpartiets internationella representanter äntligen lyckades uppmärksamma. Men snälla kom ihåg att parlamentet inte kommer att slutgiltigt godkänna lagen förrän om en månad!!!! Partido Popular, Spaniens konservativa parti, kan fortfarande väga upp Zapateros hejdukars internetcensur. Finns det hopp, finns det chans, men den utmålas som så liten att den vore ett mirakel. Vi får se hur Internautas ställer sig nu när det också ligger en anklagelse om att kulturministeriet är korrupt. Eller kanske Carl Bildt träder in för frihetens skull?

Samtidigt läser jag i veckans EDRi-gram att USA:s regering har beslutat dra in domännamnen för flera streamingsajter för sport från Spanien. Torrentfreak rapporterar mer om Superbowl-yran (själv tycker jag att brännboll är väldigt tråkigt och tittar hellre på All Blacks). Streamingsajter har jag bara nämnt i förifarten och lovat mig själv att kolla upp närmare men de har förklarats lagliga i Spanien vid två tillfällen, verkar vara lagliga i Sverige och är tydligen också populära och lagliga i Israel.

Tillsammans med RapidShare och MegaUpload ses streaming som nästa stora hot mot upphovsrättsindustrin. Det går liksom lite över katt-och-råttalek när ansvar för upphovsrättsintrång flyttas från privatpersonen till tillhandahållaren av uppkopplingen och sedan till internetoperatören och slutligen domännamnsregistraren. En lista har i alla fall skapats om hur man tills vidare kan komma förbi amerikanska regeringens fortsatta ansträngningar.

I en kommentar till mig förra veckan anslogs att upphovsrättsindustrin i denna bemärkelse faktiskt är rätt så progressiv. De nöjer sig varken med ett status quo eller med ett bevarande av upphovsrätten så som den sett ut under 1900-talet. Snarare kan man se upphovsrätten som ett ständigt förändrande fenomen, vilket kanske tydligast åskådliggörs av 1930-talets plötsliga införande av näraliggande rättigheter och nutidens förflyttning av upphovsrättens innebörd från samhällelig konsensus till påtvingad moral.

I vilket fall fick jag efter Piratpartiets pressreleases om Sindelagen ur kontexten av Universals plötsliga katastrofala lidande frågan om hur Sindelagen kan komma att påverka svenskar. Egentligen gör den väl inte det just nu. Men Spanien blir det andra landet i ordningen som inför nedstängning av hemsidor, och det fjärde landet i ordningen där påtvingade självsaneringsregler för internetoperatörer blir norm. EDRi har om detta nyligen givit ut en sammanfattande skrift om farorna med självreglering.

Vad jag ser är en Michel Barnier vid rodret på DG Markt (kommissionens generaldirektorat för den inre marknaden) som lovar att skärpa reglerna kring upphovsrätt på internet. Karel de Gucht på generaldirektoratet för utrikeshandel har annonserat att ACTA är definitivt förenligt med EU:s lagstiftning. Jag ser en digital agenda som lägger tyngden på en inre marknad för digitala tjänster. Mina två orosmoln blir följdaktligen att Spaniens och Frankrikes regelverk kommer föreslås som norm och att ”internet” begränsas till att för europeerna vara ett geografiskt begränsat fenomen. Den innebär i så fall att vi inte undkommer den regim som nu inrättats av USA och att vi därtill bara svårligen kan ta oss utanför det område vari regimen gäller. Jag ska lägga på minnet att Ung pirat måste svara på kommissionens nya konsultation.

Tidigare om Spanien och upphovsrätt (i kronologisk ordning): Hållbar ekonomi (18-12-2010), Avgiftsavgörande (20-01-2011)Internautrapporter (22-01-2010), Universal (25-01-2011), Histori.es (29-01-2011).

Ouppmärksammat bloggförbud

Idag är det väldigt lätt att tro att jag har avvikit från mitt löfte till mig själv att bara skriva positiva saker den här veckan, och det har jag nog. Jag är helt enkelt en dystergök.

Under DDoS-attackerna mot Wikileaks i höstas fanns två saker jag reagerade på. 1: diplomatkablarna är inte alls allvarliga för någon över huvud taget. Vissa länder ser lite dumma ut, men USA drabbas inte alls och dokumenten var för övrigt inte heller särskilt hemliga. 2: DDoS är en dålig attack om man nu känner sig beklämd av en viss hemsidas förehavanden. Idiotisk rentav. Varför genomföra en idiotisk attack mot en ofarlig publicering?

Jo, sa någon. Nu vänjs vi vid att internet ibland stormar lite grann, och så småningom kommer stora DDoS-attacker inte vara så stor nyhet längre. Som pirater i Röda havet. Snigelpesten i Sverige.

Egypten har geografiskt dödat internet. Helt.

Detta är naturligtvis upprörande.

Ungern är också upprörande. Så upprörande att Neelie Kroes har skrivit ett brev. Ungern har därför (återigen) uttalat sin villighet att ändra lagen om kommissionen skulle framföra kritik. Jag har väntat på att någon på kommissionen ska pipa.

Men så här är det: oavsett Ungerns inställning till bloggares neutralitet och åsiktsrepresentativitet. Oavsett Egyptens beklämmande nätsituation. Saudiarabien har förbjudit bloggar. Man måste nu vara över 20 år gammal, ha en universitetsexamen, respektera och ansöka om tillstånd för att få blogga. Utrikiska bloggare har uppmanats att ta hänsyn till detta, eller plockas bort från saudiarabiska internet.

Var är #opsaudi?

Var är mediauppmärksamheten? Jag sökte på Google News Sverige. Ingenting. Artikeln ovan kommer från spanska journalistförbundet. Lagen trädde i kraft i januari.

Nu går det kanska att ta sig runt de här förbuden och blockeringarna med TOR, och jag är medveten om att många människor jobbar med att få ut ordet om TOR till bloggare och internetbesökare världen över. Men i Saudiarabien är det omöjligt att få tag på icke-godkänd information så fort man går online. Inga tidningar, inga bloggar, ingenting. Kanske Fishy. Jag hoppas det för Fishy är ganska underhållande.

En av de största hoten mot friheten på nätet i framtiden är att vi blir avtrubbade. Och att media blir avtrubbad. Att lagstiftning som den i Ungern, Tunisien, Egypten, Marocko, Sverige, Ryssland, Thailand, USA, Venezuela och Saudiarabien plötsligt upphör att vara chockerande. I höstas, när Assange-vågorna gick som högst, var det ingen som verkade tänka på att ursprunget till vågorna låg i Expressens publicering av namn och bild på en människa som kanske var misstänkt för ett potentiellt brott vars utredningsvärde inte ens utretts. Det är alltså Expressens ”fel” att en individ som var misstänkt för ett brott som inte etablerats begått hängdes ut världen över. Precis som det var Expressens ”fel” att bild och namn publicerades på Hagamannen innan rättegången 2006. 2006 reagerade vi. Pressetiska rådet gick i taket. Nyhetssidorna och ledarspalterna fylldes med resonemang om tidningarnas roll och skyldighet i den rättssäkra staten. Så var det inte nu.

Avtrubbning är förvisso en känd effekt. Jag undrar hur mycket media styr över det eller hur mycket publiken styr över det. Jag är benägen att tro att media har större inflytande över avtrubbningseffekten än publiken då, givet en mängd information, människor blir upprörda av hemskheter (döda eller eländigt sjuka små barn världen över är ett exempel på tidsoberoende upprördhet). Å andra sidan är journalister, likt bloggare, bara människor. Hur ska man ha tid att hålla koll på allt? :-/

Stackarnas Portugal!

Need4Speed

Jag ser att det publicerats en internetstudie från Akamai. Dessa utförs tydligen varje kvartal och kartlägger den internetsliga välfärden i länder runt om i världen.

Storbritannien ligger inte så bra till. Men det var väntat. Det här med att tillhandahålla de hastigheter man sålt till konsumenter är internetoperatörernas största gissel. Storbritanniens operatörer har just under stort uppdåd börjat tillhandahålla 100Mbit(ner)-uppkopplingar.

Inte heller Spanien gör särskilt bra ifrån sig. Faktiskt sämst i Europa. Jag har ju alltid ganska roligt när jag tittar på spanska IT-marknaden, även om jag också får tårar i ögonen inte bara av skrattet. Spanska och portugisiska telefonbolag vill sätta P för roamingavgifter, vilket förhoppningsvis hjälper spanjorerna för…

Portugal har stigit i rang! Portugal har nu täckning och hastigheter på bredband motsvarande Sveriges! Sverige toppade för ett par år sedan tillsammans med Nederländerna internetvälfärdsrankingarna i världen tillsammans med de östasiatiska länderna Sydkorea och Japan enligt samma studie. Sydkorea och Japan ligger fortsatt i topp, Nederländerna ligger inom topp tio och Sverige har fallit efter. Med tanke på hur läget i Portugal såg ut för ett år sedan kan vi nog förvänta oss att ligga efter dem i nästa rapport.

DN, 5 januari: Sverige satsar på 4G. Wall Street Journal skriver att i veckan utbyggnaden av 4G/LTE i Sverige är bra för marknaden. Samtidigt skriver Ny teknik att bara en av tjugo tillhandahållare lyckas leverera de hastigheter de utlovat till konsumenter. Det är ju inte så annorlunda än bredbands- och fiberuppkopplingar då och kommer, från regeringens, KO:s och KV:s sida mötas med ungefär samma engagemang. Konsumentskyddslagarna tillåter att man säljer hastigheter upp till ett teoretiskt maximum man nästan aldrig uppnår. Att normalhastigheter anges i finstilt betyder inte att konsumenten inte har ett ansvar att informera sig….

Från Belgacom inget nytt.

Och jag vet att internet i Egypten ligger nere. Vodafone har erkänt att de kapat linorna. Alla internetoperatörer i Egypten verkar vara helt och delvis ägda av arabiska företag men det är oklart för mig vad andra arabiska länder har för intresse i att behålla den sekulära, egyptiska regimen. Telecomix-gänget har satt upp modemförbindeler över HAM-radio och letar efter fler sätt att få ut information om vad som händer i Egypten.

Vill man veta mer om detta Egyptens telekommunikation kan man i alla fall läsa på:
DN: 1, 2, 3, 4, 5.
SvD: 1, 2, 3.
Bloggar om Egypten (analys):
Copyriot om diktaturens historia.
opassande om värdet av realtiden.
In i skogen om den sista faraon.
Martin Moberg om att varken EU eller Sverige gör ett skapande skvatt (inte helt sant, EU-parlamantarikern Marietje Schaake har skrivit ett brev till Catherine Ashton).
Bloggar och nyheter om post-digital aktivism:
Telecomix: Sveriges radio (27 jan), GlobalVoices.org (28 jan), alt1040.com (28 jan: ”medios post-digitales” <– I like that formulation :)), Expressen (28 jan), ZDNet.co.uk (29 jan).
Anonymous: SVT, Switched, Forbes.
Den oundvikliga slutklämmen:
Två petitioner (avaaz.org och accesnow.org) och ett roligt test från DN om revolutioner (vilka kan du namnge?).

Jag tänker inte leta upp fler länkar utan överlämnar övningen till läsaren.

Histori.es

januari 29, 2011 1 kommentar

Ángeles González-Sinde har tappat lite, lite stöd i regeringen. Anledningen är att Filmakademins (föredetta) ordförande Alex de la Iglesia anförde att lagen egentligen inte passar någon.

Det finns nu en utmärkt analys (på spanska) av Sinde-lagens historia, de inblandade ministrarna och lagens relation till USA:s 301-lista (värd att läsa! även med Google Translate). Nej, González-Sinde kommer inte gå till historien som en Spaniens populäraste kulturministrar.

Det verkar förresten vara en trend bland kulturministrarna i Zapateros Spanien. Före detta kulturminister Carmen Calvo tillträdde 2004 när Zapatero kom till makten och ägnade mycket tid och stora pengar på att utbilda spanjorerna om kopieringens nackdelar. När hon avgick i juli 2007 gladdes internauterna för en framgång för kulturen och den nya tekniken. Då hade Spanien på en hårsmån undvikit hennes förslag om bredbandsskatt. Om vilken senaten med avseende på lobby-trycket sagt att han aldrig trott att så starka påtryckningar kunnat åstadkommas publicisterna. Det kan vara ett slag av ironi att den domare sex månader senare förklarade att icke-kommersiell fildelning naturligtvis är lagligt. Samme Alex de la Iglesia som ovan tycker 2011 att fildelning till och med definierar nätet!

Den spanska kassettersättningen är ganska ny och tillkom som ett frivilligt avtal mellan blankmedieproducenter och intresseorganisationen SGAE 2003. När Zapatero tillträdde i april 2004 fanns ett hopp om att han sociala inställning till politiken (till skillnad från de konservativas marknadsdrivna) skulle leda till avskaffande av ersättningen. Istället utökades kassettersättningens omfång i december 2007 under nya kulturministern César Antonio Molinas styre. Antonio Molina lyckades 2008 kväka ur sig att terrorism och piratism är jämförbart skadliga för samhället.

Det här inlägget är egentligen skrivet som ett svar på en fråga från i onsdags då Piratpartiet skickade ut en pressrelease om Sindelagen. Missnöjet med Zapatero-regimens kultur- och teknologihantering har varit närvarande under båda Zapateros mandatperioder. Partido Populars live and let live hade förvisso inte avhjälpt problemet Telefónica särskilt mycket, men det har uppenbarligen inte Zapatero heller.

Spanien hamnade på 301-listorna första gången 2008 så Antonio Molina får antas inte ha haft det så lätt att undvika pirateri-motstånd. Samma sak lär, från den synvinkeln, också ha gällt hans efterträdare González-Sinde. Sinde lär ha drabbats av ett extra problem när streaming av broadcasting (eller hur ska man säga?) förklarades i enlighet med lagen i maj 2010, men med Barnier i rodret på DG Markt kan det vara så att broadcasters väljer den vägen istället.

Påminn mig om att ta reda på mer om broadcasting och streaming snart. Det susar i säven att frågan även behandlas i Council of Europe.

Under tiden…

Nu när Tunisien har blivit av med sin diktator och bloggen 24sur24 under ledning av @nawaat kan rapportera om människor som jublar på gatorna, Ben Ali har visats befinna sig i Saudiarabien och Tunisien går mot nyval och demokratisk regim kan jag återgå till att blogga om mer deprimerande saker.

Till exempel bilder. Den här vackra bilden av Censor Ship får inleda.

Bilder som fått uppmärksamhet under dagen är de konstverk på världens största auktionshus som nu anpassat sig till globaliseringen och håller alla auktioner online. De nya kinesiska och ryska köparna kan inte alltid befinna sig på auktionerna och ingen konstsamlare har möjlighet att vara överallt på samma gång. De nya metoderna förväntas öka tillgängligheten. Bättre tillgång till smalare konst har uppmuntrats i Spanien där stora delar av filmstöden har gått till bland annat baskiska filmare som kan skapa baskinspirerad kultur, även om publiken för detta kulturbevarande för närvarande är begränsad. Se för övrigt en cool bild på urdinosaurie i DN.

Bilder på vargaktivister upprör hela svenska folket utom de som bor i områden där vargarna faktiskt bor. Jag minns ett par gånger när vargar strövat ned mot Uppland (där jag växte upp) och paniken blir så stor att folk håller sig inomhus. Vargstammen är hotad och avskjutning kommer leda till ett fattigare svenskt ekosystem. Jag är emot vargjakt. Men jag kan inte låta bli att fundera i samma banor som Annika Högberg.

Av någon anledning har vissa fått för sig att det är jägare som förstör ekosystemet. Så är det naturligtvis inte. Jakt eller harpest, typ. I en text om silver varnar för att betydligt större hot mot ekosystemet, samhällets strukturer och i förlängningen, antar jag, immunförsvaret. Go allergies!

Filmen Blood in the Mobile som hade premiär i augusti förra året har allt annat än tröstsamma bilder från koltangruvor i Kongo-Kinshasa. Minns man dygnet-runt rapporteringen från de 33 instängda gruvarbetarna i Chile kanske man också fattar att hela vår telefoninfrastruktur, transit-kablarna i Atlanten, fiberkablar och ADSL-nätet inte enbart är en gåva till mänskligheten utan också en människor- och naturkatastrof i koppargruvorna. Den svenska frivilligföreningen Rättvis elektronik har börjat arbeta med dessa frågor i Sverige, så ock min partikamrat Isak Gerson. Mer om detta senare (hoppas jag).

Bilder upprör. Brysseletablissemanget har dock kommit fram till att bild-blockeringar på internet sällan fungerar. I alla fall inte det är barn man skydda, från bilder som är olämpliga för barn.

Liknande insikter har inte uppnåtts av Storbritanniens konservativa regim.

Förra årets bästa citat:

It’s time to stop shroud-waving and screaming “think of the children.”

Won’t someone think of the adults?

På försvaret accepterar man inte porr under arbetstid. Men det är rimligt.

Lite mindre kloka citat uppstod under sommaren 2010 när en forskare i japansk samtidskultur befanns ha utmanande tecknade bilder på sin dator. Domen ska i alla fall omprövas nu. Det mest kontroversiella med konstformen hentai lär annars vara frekventa våldtäktsteman vilket enligt en studie från Hawaii skulle minska våldtäkter snarare än att öka dem. Med tanke på de låga våldtäktstalen i Japan japanska tonåringars motvilja till sex, kanske det ligger något i det.

UPPDATERING: Plötsligt känner jag mig lite tråkig och cynisk. Naturligtvis borde jag också nämna dessa vackra bilder av London 1880, de här supersupercoola bilderna från Rysslands tidiga 1900-tal, Isak Gersons bildspel om graffitikonst, copyriot.se:s genomgång av Fredrik Edins Littorin-konsttävling och dessa 75 spejsiga SF-illustrationer.

HR, .tn, trade

Major protests broke out in Tunisia following the self-immolation of a student in late December. The demonstrators are protesting unemployment and government violence, and as opposed to a previous norm of protests from spontaneous worker unions the recent uprisal seem to engaged a much larger part of the population to participate. The unemployment protesters were joined by net activists causing an alarm around the extensive web filtering and repression of journalists, soon followed by international assistance from Anonymous groups and OP:Tunisia. Several government agencies have been DDoS:ed or had their webpages defaced.

The Tunisian dictatorship has responded with riot police and arrests starting late December 2010 with several arrests of lawyers.

In Europe the issue started getting media attention a few days ago. Reporting up until that point had been scarce but is now spreading through several international venues, especially in the European Union. In a response that might be related, late afternoon yesterday the dictatorship started arresting a large number of Tunisian information activists and journalists. While Tunisian bloggers have been subject to disappearances, arrests and torture in the past, actions against them have not previously been this large in scale.

About 20% of the Tunisian population are connected to the internet, a large part of whom have connections in their homes. The infrastructure and subscription fees are some of the lowest in Northern Africa.

Getting media coverage of the recent protests in Europe is good, but hardly sufficient. The European Union has an obligation under their own framework treaties to use trade as a tool for encouraging democratic development in foreign trade partners. In Northern Africa, this instrument has sadly been poorly used. France Telecom and Orange hold large stakes in the Tunisian telecommunications market. In a criticized France is ramping up their firearms exports to Khaddafi’s dictatorship in Libya, but they are also since many years back one of the largest providers of firearms and other weapons to Tunisia. Unfortunately, the foreign trade policies of one of the largest economies in Europe, and a founder country of the European Union at that, makes it unlikely that the European Commission will take trade action against Tunisia.

My understanding of the European Commission is that the Directorate Generals responsible for human rights, justice or telecoms have limited influence when it comes to foreign trade and the policies that would put effective pressure on foreign regimes. Commissioner Karel de Gucht and President José Manuel Barroso may underestimate the impact they have on the human rights situation in third countries. Unfortunately, parliamentarians in Europe and member states have limited influence on those positions, and we may have to hope for European governments and Council of Ministers to take a stronger stand for human rights in other countries.

Korea II

december 14, 2010 1 kommentar

In a somewhat surprising move for privacy, the Korean authority of communications has decided that Facebook is not allowed to operate on Korean soil because of the privacy infringements anticipated for Korean users.

I raised an eyebrow when I read it. Having visited Korea earlier this autumn I remember young people of Korea similarly raising eyebrows at me when I didn’t understand how a state authority could demand that users who want to put content on a website give up their home address, full name and social security number (to stop cyberbullying, of course).

In Korea blogging, social community participation, microblogging or adding content to video communities requires registration by a public authority or the website maintainer. For this reason, Youtube as a Korean phenomenon has never caught on. Some users bypass the Korean restrictions on internet participation by using foreign proxies or filter bypasses. I guess this blog exemplifies that.

Because of my surprise I wrote to professor Keechang Kim at South Korea University, one of the most prestigious centres of higher education in South Korea. He replied:

KCC is merely being ridiculous. They do not understand that Facebook does not ”require” users to submit information which can point to the offline identity of a person. The only ”required” information, to sign up with Facebook, is email address and it is entirely up to the email service provider how to protect the ”personal” information of their email account holders.

KCC lives in, and imagines, a world where service provider invariably collects user’s resident’s registration number and postal address. KCC does not understand ”anonymity”!

What is even more ridiculous is that KCC purports to be a police in the cyber world. KCC claims a sort of universal jurisdiction. Imagine a world where each service provider is subject to regulatory demands of all sorts of countries in the world such as Korea, China, Singapore, Burma, etc, etc.

Pathetic, these idiotic bureaucrats…

In Swedish, that statement would class as ord men inga visor, the English equivalent of which is not known to me. Roughly translated as ”words, but not music”.

Well. The KCC observations are probably caused by the privacy debates around Facebook in Europe and the US. It is reasonably possible to have an ”anonymous” facebook account, but this independent study shows that the primary concern at least used to be what other users see, rather than what the company finds out. It also shows that users are perfectly capable of finding stuff out about other users even when those have expressed a desire for the first group not to do so. In Sweden, the Facebook friend adding causes some concerns for bosses and co-workers, but again from concerns of other users rather than the company. Facebook the company does profiling for advertisement reasons, apparently rather successfully for views (what about purchases?), but I find that you can block them. The blocking tip is old though, anyone knows anything more recent? Also, I was, and am still, curious about how these ads generate any kind of cash flow at all. Who clicks? Who buys?

Professor Kim has also written about the Korean government’s surprising, strategical state-effort to lock users in with Microsoft software on OS and browser-level within the scope of their open government project. I’m waiting for him to write a lengthier post on the recent KCC fluff.

Perspectives

The past week has been like a tournament of DDoS-attacks against several major enterprises involved in cutting off vital services for the Wikileaks enterprise. Simultaneously, an alternative service named OpenLeaks was initiated, as was Operation Leakspin.

A few days ago, a 16-year old was arrested in the Netherlands for having participated in the cyberattack against Wikileaks adversaries. Bruce Schneier, a sane and reasonably well-known security expert comments on these activities as being ”a common type of attack, ”and not a particularly interesting one at that…It’s kids playing politics, no threat whatsoever.”

I’ve followed Swedish, Spanish, Dutch, British and American media over the course of the events. Nothing particularly interesting. Mostly he is described as a cyber-attacker (CNN Mexico, NU.nl, El Reg, Skånskan, WSJ, NRC, ITAvisen) sometimes a hacker (P4.no, AGI, AFP, Andina, La Jornada) and then…

Suddenly I realized that Swedish newspaper DN.se describes him as a 16 year old net activist. In a headline. DN is the largest national newspaper in Sweden with 883’000 readers every day and 1.1 million unique hits on their website every week. No Swedish newspaper that I’ve read has described him as a hacker.

An activist makes statements, engages in political protests, does all those things Bruce Schneier says these people are doing. They have a goal, they might be reactive, but they’re certainly distinguished from random attackers, war mongerers or hooligans. The distinction between attacking, hacking and participating in a political protest wasn’t made in any other international media.

DN.se describes the 16 year old as belonging to a group that ”wants to protect anonymity and freedom of speech” and attributes the wish ”to catch more of the attackers” to the Dutch police.

In a somewhat nonsensical statement from my political party, we condemned the attacks since they’re associated with terrorism. Well. One person’s terrorist is another person’s freedom fighter. It seems that Swedish media has decided that this 16 year old and his friends are freedom fighters.

I’m assuming that the subject of arrest, through LOIC, was a perfectly knowledgeable and willing participant in the demonstration. He admitted his participation to the police immediately. I heard from someone (online) that no one who values anonymity would use LOIC, but someone who makes a political statement might actually want their name attributed to the statement. Like me, I publically declare my political affiliation, and I’m quite proud of it.

A most reasonable overview of DDoS and cyberpower is a Dutch talkshow episode where a reasonably clever ISP-owner (I guess) gives a brief overview of what denial of service might be. He explains that he has enough bandwidth to take down a small country, and that many people do. To have the necessary strength to take down a slightly larger country, you would however need either a major telco (like Telefónica) or be a state (like the US). See for example ISOC on states needing to restrain themselves.

Comparatively, Burma was DDoS:ed earlier this autumn. A few years ago Estonia was a victim. As the Estonia reference mentions, much is to be gained from increased network sturdiness, stronger ties with surrounding nations, backbones and ISP:s openly collaborating with each across borders. Neither case of which were true in Estonia 2007. In Burma presumably not either, even in 2010. Or for that matter in Belgium prior to 2001. Just like in any other social environment, connecting with people online both infrastructurally and socially is not only a possibility but also a security.

Being a moderate person, whose politicalcompass.org score on authoritarianism just jumped up from -8.65 to -6.72, I would say a moderate protest is not that bad, you know? And that Swedish media is way ahead of any other paper media in reporting about net activism. We’re simply better than you.

UPDATE: A 19-year old arrested for defending the 16-year old activist last week was let out of custody yesterday and says he didn’t anonymize his IP-address because he wanted it to be known that he supports Wikileaks.

I apologize retroactively for using too many emphasizing techniques in the post.

Konkurrensfördelar

Jag har beslutat att göra upp med mitt sarkastiska förflutna och delge bloggens läsare med positiv och uppmuntrande information!

Den nederländska myndigheten med ansvar för frekvensauktioner har beslutat att vissa delar av nya frekvensauktioner ska tilldelas uppstartande företag som antas ha så låg pengastyrka att de annars inte skulle ha råd att delge allmänheten sina marknadsutvecklande innovationer. De får de sämsta frekvensbanden men det är positivt för väldigt små och små företag med stor innovationskraft som annars hade behövt gå via stora, långsamma telekomjättar för att få ut sina tjänster till allmänheten.

Europakommissionen har tillkännagivit att de vill ha 4G-nät i hela Europa senast 2013. I Sverige påbörjades spektrumauktionerna redan förra året och Teliasonera vann inte helt oväntat auktionen. Tele2, som ägs av Schibstedtgruppen (en icke föraktlig stark grupp ekonomiskt), gjorde förmodligen bra ifrån sig men tydligen inte tillräckligt. När 4G-auktionerna nu påbörjats i Spanien verkar Telefónica inte ens vara intresserade. I Frankrike kan man förvänta sig att de bästa frekvenserna knips av France Telecom. Deutsche Telekom och Vodafone favoriseras tydligen i de tyska auktionerna.

För ett tag sedan framkom det i Indien att landets telekomminister gjort sig skyldig till favorisering av vissa telekombolag i auktioner 2007. En av de licenser som följdaktligen drogs tillbaka tillhörde Telenor. Det var i och för sig bara början på en mycket mer omfattande korruptionsskandal, men ger anledning att ifrågasätta licenssystemet. Förra året fick Belgacom en 5-årig licens gratis efter byråkratiska svårigheter. De är dominerande marknadsaktör och före detta statligt monopol. I Österrike blockerade före detta statsmonopolet WiMAX-utveckling i fem år genom att låta bli att använda sitt licensierade utrymme.

Jag hoppas i alla fall att Sverige i senare auktioner kommer överväga att gå i Nederländernas spår!

Intressant organisationer som jobbar med friare spektrumauktioner:
Open Spectrum Alliance
Okupem les ones
CIS-India som velat att pengarna från auktioner ska gå till bredbandsinvesteringar.

In the deep

My party colleagues Isak Gerson and Simon Rosenqvist have both questioned the relevance of ”privacy” to the information political debate. The argument is that privacy, being a liberal value and not in line with the idea of collaborative web 2.0, social media and new information sharing possibilities, does not properly address the new digital landscape since it is a new time, with new opportunities and therefore should not be hindered by new possibilities.

One way of preserving privacy online is of course anonymity. The issue of anonymity is not often discussed in the Swedish Pirate Party, with the exception of an old post by SM5POR on the forum on the topic of ATM machines.

Well. Good, old Telefónica SA, the world’s third largest telecom operator and constant pain in the neck for telecommunications users in hispanic and portuguese countries has decided to make a deep packet inspection trial in Brazil. 10000 Telefónicas customers are getting access to new, improved services through increased user profiling. Oi!, a joint enterprise with Telefónica and Portuguese Telecoms, a mobile phone operator in Brazil, has also initiated DPI-tests with 1000 customers. If the results are fortunate they can imagine introducing the system to a wider audience.

FCC in the US has stated that any DPI-based system deployed must be an opt-in for the users. A happy ending for those who remember the BT opt-out trial with Phorm a couple of years ago, an endeavour which later ended up in court. Bear in mind that there is no, to my knowledge, regulation in the European Union that explicitly forbids DPI as a business model, and that even if there were, the guarantees for it not being used may be only slightly smaller than the odds of it not being detected. A strong statement from DG Infso might not be all that unwelcome.

One way of protecting yourself from Phormidable DPI-investigations is to use encryption. That would decrease ISP knowledge of what a given user is doing. ISP ability to find out who and when you’re communicating with someone does, however, not decrease. In the Swedish post, someone objected with TOR and i2p as valid alternatives, but Telefónica being the hero of the day has both GB download limits and simultaneous connections limits per household in Perú. Rumours say that users have to use Windows and are only allowed to connect five computers per household. Taking into account that a large part of the world, particularly western Latin America (or even many countries in Europe) have similar restrictions on downloading, uploading and bad, expensive infrastructure, constant anonymization of traffic is actually, and sadly, not an alternative. An added difficulty is that of encrypting text messages and phone calls, as well as keeping secret the receiver. With a smartphone and Skype? At extra charge. Or not at all.

Microsoft has apparently promised that their new IE-release will contain privacy-enhancing features, although a similar promise two years ago resulted in sore complaints from the advertising industry. Paul Ohm’s essay on surveilling operators from 2009 is probably more accurate than we want to acknowledge.

What might end up an added difficulty for anonymity proponents is the IPcalypse, or the necessary transfer to IPv6, a new numbering system where each connected device, wirelessly or otherwise, would be able to receive its own, unique IP-number with respect to the surrounding world. In theory it insinuates a much facilitated device tracking and by extension user tracking (compare with something like IMEI-numbers for phones).

BandaAncha.eu reported on the 27 november that there’s only seven blocks of IPv4 addresses left. I recall having seen that number before so maybe they are not that easily depleted? If some blockowners give their blocks ”back”, it will anyway extend the deadline for complete depletion. In Sweden it’s apparently possible to get IPv6-tunnels Bahnhof. Perhaps nowadays also from other ISPs, since that article is from 2007.

I might be talking out of my arse though. I’m sure someone will correct me.

UPDATE: In Spain, standing up for net neutrality makes you a communist. In Soviet Russia, net neutrality probably stood up for you.