Archive

Archive for the ‘Uppmaningar’ Category

Mitt stöd för Schibbye och Persson

Svenska journalistförbundet har startat ett upprop för journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Så här såg mitt brev till regeringen ut.

Förutsättningarna för journalister i världen har blivit sämre de senaste åren, varnar rapport efter rapport. Alldeles nyligen har två svenska journalister, Martin Schibbye och Johan Persson, dömts till elva års fängelse i Etiopien för olaglig inresa och förberedelse för terrorbrott. När svenska regeringen nu, efter många vändor, slutligen bestämt sig för att deras uppdrag i Etiopien faktiskt varit journalistiskt och att deras frigivande är av hög prioritet är det också läge att lägga handling bakom orden.

Journalisternas verksamhet är nämligen inte bara hotad i krigsutsatta områden som Etiopien. Även på hemmaplan här i Europa minskar journalisternas rörlighet och möjligheter till kritisk granskning, bäst representerat av händelseutvecklingen i Ungern under det senaste året. Inte bara av utrikespolitiska skäl, utan även inrikespolitiska, är det extra viktigt att Sverige tydligt markerar att detta är en utveckling vi inte vill se.

Därför är det helt avgörande att regeringen gör allt i sin makt för att se till att dessa journalister kommer tillbaka till Sverige som fria medborgare så fort som möjligt.

Jag är övertygad om att Sverige kan ta bättre vara på sitt arv och rykte som förespråkare för mänskliga rättigheter och demokratiska friheter. När jag reser i världen konfronteras jag ständigt med bilden av Sverige som ett land som står upp för journalisters friheter, självbestämmanderätt och självförverkliganderätt. Även om jag är besviken på regeringens saktfärdiga respons i den här frågan, och gärna släpper både en och annan syrlig kommentar om hur pass välförtjänt Sveriges rykte egentligen är nu för tiden, vill jag gärna tro att regeringen har en massa krut att lägga på journalistiska rättigheter och att de faktiskt kommer göra det också.

Perspectives

The past week has been like a tournament of DDoS-attacks against several major enterprises involved in cutting off vital services for the Wikileaks enterprise. Simultaneously, an alternative service named OpenLeaks was initiated, as was Operation Leakspin.

A few days ago, a 16-year old was arrested in the Netherlands for having participated in the cyberattack against Wikileaks adversaries. Bruce Schneier, a sane and reasonably well-known security expert comments on these activities as being ”a common type of attack, ”and not a particularly interesting one at that…It’s kids playing politics, no threat whatsoever.”

I’ve followed Swedish, Spanish, Dutch, British and American media over the course of the events. Nothing particularly interesting. Mostly he is described as a cyber-attacker (CNN Mexico, NU.nl, El Reg, Skånskan, WSJ, NRC, ITAvisen) sometimes a hacker (P4.no, AGI, AFP, Andina, La Jornada) and then…

Suddenly I realized that Swedish newspaper DN.se describes him as a 16 year old net activist. In a headline. DN is the largest national newspaper in Sweden with 883’000 readers every day and 1.1 million unique hits on their website every week. No Swedish newspaper that I’ve read has described him as a hacker.

An activist makes statements, engages in political protests, does all those things Bruce Schneier says these people are doing. They have a goal, they might be reactive, but they’re certainly distinguished from random attackers, war mongerers or hooligans. The distinction between attacking, hacking and participating in a political protest wasn’t made in any other international media.

DN.se describes the 16 year old as belonging to a group that ”wants to protect anonymity and freedom of speech” and attributes the wish ”to catch more of the attackers” to the Dutch police.

In a somewhat nonsensical statement from my political party, we condemned the attacks since they’re associated with terrorism. Well. One person’s terrorist is another person’s freedom fighter. It seems that Swedish media has decided that this 16 year old and his friends are freedom fighters.

I’m assuming that the subject of arrest, through LOIC, was a perfectly knowledgeable and willing participant in the demonstration. He admitted his participation to the police immediately. I heard from someone (online) that no one who values anonymity would use LOIC, but someone who makes a political statement might actually want their name attributed to the statement. Like me, I publically declare my political affiliation, and I’m quite proud of it.

A most reasonable overview of DDoS and cyberpower is a Dutch talkshow episode where a reasonably clever ISP-owner (I guess) gives a brief overview of what denial of service might be. He explains that he has enough bandwidth to take down a small country, and that many people do. To have the necessary strength to take down a slightly larger country, you would however need either a major telco (like Telefónica) or be a state (like the US). See for example ISOC on states needing to restrain themselves.

Comparatively, Burma was DDoS:ed earlier this autumn. A few years ago Estonia was a victim. As the Estonia reference mentions, much is to be gained from increased network sturdiness, stronger ties with surrounding nations, backbones and ISP:s openly collaborating with each across borders. Neither case of which were true in Estonia 2007. In Burma presumably not either, even in 2010. Or for that matter in Belgium prior to 2001. Just like in any other social environment, connecting with people online both infrastructurally and socially is not only a possibility but also a security.

Being a moderate person, whose politicalcompass.org score on authoritarianism just jumped up from -8.65 to -6.72, I would say a moderate protest is not that bad, you know? And that Swedish media is way ahead of any other paper media in reporting about net activism. We’re simply better than you.

UPDATE: A 19-year old arrested for defending the 16-year old activist last week was let out of custody yesterday and says he didn’t anonymize his IP-address because he wanted it to be known that he supports Wikileaks.

I apologize retroactively for using too many emphasizing techniques in the post.

Konkurrensfördelar

Jag har beslutat att göra upp med mitt sarkastiska förflutna och delge bloggens läsare med positiv och uppmuntrande information!

Den nederländska myndigheten med ansvar för frekvensauktioner har beslutat att vissa delar av nya frekvensauktioner ska tilldelas uppstartande företag som antas ha så låg pengastyrka att de annars inte skulle ha råd att delge allmänheten sina marknadsutvecklande innovationer. De får de sämsta frekvensbanden men det är positivt för väldigt små och små företag med stor innovationskraft som annars hade behövt gå via stora, långsamma telekomjättar för att få ut sina tjänster till allmänheten.

Europakommissionen har tillkännagivit att de vill ha 4G-nät i hela Europa senast 2013. I Sverige påbörjades spektrumauktionerna redan förra året och Teliasonera vann inte helt oväntat auktionen. Tele2, som ägs av Schibstedtgruppen (en icke föraktlig stark grupp ekonomiskt), gjorde förmodligen bra ifrån sig men tydligen inte tillräckligt. När 4G-auktionerna nu påbörjats i Spanien verkar Telefónica inte ens vara intresserade. I Frankrike kan man förvänta sig att de bästa frekvenserna knips av France Telecom. Deutsche Telekom och Vodafone favoriseras tydligen i de tyska auktionerna.

För ett tag sedan framkom det i Indien att landets telekomminister gjort sig skyldig till favorisering av vissa telekombolag i auktioner 2007. En av de licenser som följdaktligen drogs tillbaka tillhörde Telenor. Det var i och för sig bara början på en mycket mer omfattande korruptionsskandal, men ger anledning att ifrågasätta licenssystemet. Förra året fick Belgacom en 5-årig licens gratis efter byråkratiska svårigheter. De är dominerande marknadsaktör och före detta statligt monopol. I Österrike blockerade före detta statsmonopolet WiMAX-utveckling i fem år genom att låta bli att använda sitt licensierade utrymme.

Jag hoppas i alla fall att Sverige i senare auktioner kommer överväga att gå i Nederländernas spår!

Intressant organisationer som jobbar med friare spektrumauktioner:
Open Spectrum Alliance
Okupem les ones
CIS-India som velat att pengarna från auktioner ska gå till bredbandsinvesteringar.

Kunskapslyftet

Allting som står nedan ska tolkas som en exakt motsats av det jag tycker.

Nacka kommun tänker privatisera sina bibliotek i en frenesi av godhet och omtanke om kommunens ungdomar och deras fortsatta utbildning. Socialdemokraterna poängterar att Sveriges största bokförlag och mediakorporation, Bonniers, mycket väl kan tänkas köpa upp biblioteken i framtiden vid privatisering och att det potentiellt skulle kunna inverka skadligt på kommunens invånares tillgång till information.

You don’t say?

Vidare har de studentprotester i Storbritannien som svensk media fortfarande envist låter bli att berätta om fortsatt uppröra — militären! Studenterna är missnöjda med att avgiften för utbildning ska höjas, samtidigt som kvaliteten på undervisningen förväntas gå ned. Skottland har tidigare uttryckt missnöje med tilltaget eftersom de menar att deras tillgängliggörande av gratis utbildning på högre nivå till skottska ungdomar kan vara hotad.

I Sverige klubbade regeringen i sin godhet igenom avgifter på undervisning på universitet för studenter med ursprung utanför Europa – i trots mot landets samtliga studentkårer och universitetsrektorer (SU, SULF, LU och GU). Regeringen är nämligen vis och klok och vet allt om utbildning, vilket lärosätena uppenbarligen inte gör.

Andra som tidigare varit mycket skickliga utbildningsfrämjare är Täby kommun, som 2006 menade att bibliotekens kärnverksamhet var böcker åt invånarna, inte information. I Nederländerna har kloka människor med inriktning på lättillgänglig information beslutat att boklån ska kosta pengar.

Det är av ren ondska Google i alla fall bedriver upphovsrättsfientlig verksamhet i Frankrike, till Europeana-projektets stora förtret. Å andra sidan är det ingen som har tillräckligt med pengar för att investera i Europeana – varken EU, medlemsstater eller invånare förväntas vilja punga ut.

Ovanstående är fullständigt sarkastiskt, jag stödjer inga av ovanstående påståenden och vill passa på att tacka Norra fäladens statsdelsbiliotek i Lund för att ha delgivit mig samtliga Assar-publikationer som någonsin givits ut. De flesta går knappt, 10 år efter publicering, att få tag på eftersom förlagen inte gjort omtryck. Ja, jag har kollat på Tradera.

Varför kvinnor och rymden om man är pirat?

augusti 19, 2009 1 kommentar

Jag skrev om kvinnor i rymden igår på Newsmill. Jag är inte helt missnöjd själv, utan tycker att jag fått med kulturella aspekter (science fiction, böcker, Star Trek) och statistiska rådata (andelen kvinnliga astronauter, rymdstyrelsens styrelse, och unga kvinnliga aspiranter på rymdfararjobbet).

Olyckligtvis verkar vissa ha tolkat det som att jag uttrycker en politisk åsikt. När jag skrev artikeln tyckte i alla fall jag själv att jag nogsamt undvek att göra politiska åtaganden. Jag beskriver läget som det är idag, och gör det i egenskap av att själv vara särdeles intresserad av just rymdfärder, science fiction och teknik. Den som lusläser artikeln kommer säkerligen märka att där finns en massa fakta, men ingen politik.

Det innebär dock inte att jag inte privat kan se behov av politiska åtgärder för att främja rymdforskningen i allmänhet, och tillgängligheten till den för kvinnor.

Vill man ha en mer omfattande kritik av t ex mängden pengar som fördelas på rymdforskning kan man läsa John-Henri Holmbergs ledare i Nova – tidskrift för science fiction #14. Säkerligen kan man säkert också utröna ett och annat genom att mer ingående titta på Rymdstyrelsens mandat, mål och budget. EU och ESA har ett samarbete som säkert kan förbättras.

Privat kan jag tycka att ESA borde satsa på att alliera sig med sin kinesiska motsvarighet i framtiden. Om man undantar det faktum att kineserna förmodligen kommer vara villiga att satsa på sin rymdforskning, skulle forskningen också underlättas storligen av att de som använder ett standardiserat måttsystem (nämligen SI-enheterna) kunde utföra arbete utan att betungas av dem som håller fast vid helt aparta, gammelmodiga system (imperial units). Tänk så mycket tid man kunde spara på att behöva konvertera varandras ritningar! Och så mycket lättare det blir att samarbeta när alla har en intuitiv känsla för måtten utan att de finns i två system! Utförandet av ”Ge mig en fem cm-skruv” skulle inte behöva försenas av en tyst konvertering i huvudet på den tillfrågade.

Kanske borde Esrange också, likt Andøya Rocket Range, öppna upp sig för ungdomsläger. De är Europas näst nordligaste raketbas, med något annorlunda förhållanden än den kustbelägna ARR.

Galileo-projektet borde påskyndas och slutföras. Ariane-projektet behöver mer pengar. Vi behöver fler rymdingenjörsutbildningar vid landets högskolor! Trycket på Luleå TH är enormt och intagningspoängen tokigt höga. Givetvis är det bra med fortsatta satsningar på att få kvinnor att söka till landets ingenjörsutbildningar (utvecklingen går trögt). Såna här kurser borde vara obligatoriska på grundskolan. Raketkunskap och rymdforskning till folket!

Kategorier:Funderingar, Uppmaningar

Påverka ND i telekompaketsfrågan

Efter lite funderingar över helgen har jag gjort en ansats till offentlig debatt.

Det finns en rationalitet i Näringsdepartementets linje i frågan som inte går att komma ifrån. Vi behöver telekomdirektivet, och vi behöver det så snart som möjligt.

Samtidigt drar sig Näringsdepartementet på ett beklagligt sätt för att reglera både tillgång till internet och nätneutralitet.

Därför skulle jag vilja uppmana samtliga läsare av den här bloggen att skicka brev till Näringsdepartementet, ringa, föra offentlig debatt, där man uppmanar Näringsdepartementet att ta sig ifrån sin regleringsminimalistiska syn på telekomdirektivet, och istället verkar för en sund, förnuftig reglering som gynnar samhället.