Arkiv

Archive for augusti, 2010

Music that sounds the same

I dedicate this post 22ppl.

I’m listening to Larry Saunders & Veronica Maggio and Radiohead & Evanescence, two duplets that for parts sound virtually the same.

Well. More later.

Annonser

”Säkrare system för patienter”

”Säkrare system för patienter”

Jag, Andreas Svensson i Enköping och Nicolas Miles i Tierp fick in en debattartikel i Uppsalatidningen (gratistidning, kommer på fredagar) om digitala journaler (eller brist på sådana). Eftersom jag tycker att den blev en synnerligen välartad debattartikel citerar jag den i sin helhet:

I UNT (7/8) kunde vi läsa om patientjournaler med känsliga sjukdomsuppgifter som faxats till fel mottagare. Det är naturligtvis upprörande, men man ska inte stanna vid upprördheten över det enstaka felet utan fråga sig vad som kan göras för att undvika fel i framtiden.

En sak är att sluta faxa journaler. Journalerna är vanligen digitala, och faxas i dag för att informationen inte kan överföras mellan olika system på ett bättre sätt. Det går oftast inte i dag att överföra information från ett system till ett annat eftersom gemensam standard för journaler saknas, och systemen är helt separat uppbyggda.

Vi vill att landstingen och staten utvecklar en gemensam standard för patientjournaler och säkra sätt att överföra journaler digitalt mellan olika landsting.

Alltid när man digitaliserar bör man dock fråga sig vad det innebär för skyddet av privatlivet. Vårdpersonal får i dag – precis som tidigare – bara läsa journaler för patienter de vårdar.

Tidigare när journaler var fysiska ting kunde personal i vården rent praktiskt inte heller läsa journaler för andra patienter än de vars journaler fanns på arbetsplatsen. I och med digitaliseringen finns fler journaler i samma system, vilket gör att fler personer kan läsa fler journaler. Det ger en ökad risk för missbruk.

Med den patientdatalag som kom 2008 har vi som patienter rätt att spärra delar eller hela vår journal från åtkomst. Men det räcker inte med att man har rätt att göra det, man måste också praktiskt kunna spärra sin journal. Då måste det inte bara gå att göra, utan också vara enkelt. Men vi som patienter borde inte behöva slentrianmässigt spärra journaler.

Tillgången till patientjournaler borde vara spärrad så att bara den som vårdar en patient har tillgång till dennes journal. Det minskar också risken att göra fel för stressad vårdpersonal.

Nu kanske någon oroas över risken att spärrade uppgifter inte finns tillgängliga om man medvetslös förs in på akuten. Det är en relevant oro, men lyckligtvis är detta redan täckt i patientdatalagen och akutpersonalen kan då häva spärren.

Vi i Piratpartiet är övertygade om att tillgången till journaler går att hantera bättre och vill driva frågan i landstinget. Detta är informationspolitik, vilket inte verkar vara de etablerade partiernas starka sida. Därför ställer vi upp i landstingsvalet. Vi vill använda tekniken för att underlätta vården och förbättra skyddet för privatlivet. Det ska vara lätt att göra rätt i kunskapssamhället!

Kandidater till landstinget för Piratpartiet
Mårten Fjällström, Uppsala
Andreas Svensson, Enköping
Nicholas Miles, Tierp

Vad tycks?

Kategorier:Allmänt

Beslutsprocesser om blockering

Många medlemsstater i EU har, likt Sverige, hasardspelsmonopol. En artikel i senaste EDRi-grammet handlar således om hur pliktskyldiga domstolar sett sig skyldiga att upprätthålla monopolen genom att via rättspraxis föreslå blockering av icke-statliga spelsidor i ett par medlemsstater (Litauen och Frankrike) samt i Israel.

Andra stater, som Italien och Turkiet blockerar nätpokern via demokratiska beslut. Frankrike och Danmark (eller varför inte Sverige och Nederländerna?) har visat intresse för den politiska processen.

Det skapar intressanta europeiska perspektiv. Den debatt som fördes kring blockering av barnpornografi på europeisk nivå i våras är politisk. De nederländska, italienska and danska debatterna kommer också att vara politiska – det rör sig ju ändå om beslut som fattas i folkvalda församlingar. Domstolsbeslut är inte demokratiska, och debatten inför ett domstolsbeslut är inte demokratisk (annat än indirekt, då, eftersom domstolar upprätthåller lagar som folkvalda församlingar stiftat).

Besluten torde göra det bekymmersamt antingen med ett spelmonopol, eller kanske hellre det faktum att domstolar föreslår åtgärder för att upprätthålla lagen som man tekniskt kan avfärda som oanvändbara och som man politiskt ännu inte etablerat om är önskvärda i ett demokratiskt samhälle. Både belgiska och nederländska domstolar har låtit bli att ta sig an den fortfarande politiska debatten om blockering, även om deras beslut rört upphovsrättsintrång. Hur sprida denna vettiga inställning till andra europeiska rättsväsenden?

Jag roar mig i alla fall lite med minnet av Petter Nylander, Unibets VD, som 2007 utlämnades till Frankrike av en nederländsk domare efter att han häktats på Schiphol. Fransoserna hade nämligen utfärdat en europeisk häktningsorder eftersom Nylanders verksamhet bröt mot franska spelmonopolslagen. Det orsakade viss upprördhet bland svenska politiker, eftersom man initialt tänkt sig den europeiska häktningsordern som ett sätt att komma åt terrorister (se Bodströms uttalande längre ned), inte spelmonopolshaverister från svenska medelklassen.

Romer, zigenare, Frankrike, the story continues…

augusti 29, 2010 1 kommentar

Ienglish furder down.

Någon har frågat mig om jag har mer information om romerna, och det har jag ju. Det har faktiskt hänt en hel del de senaste dagarna:

Kommissionens president Sr Barroso ska, tillsammans med Frankrikes inrikesminister Mr Fillon, ska hålla en workshop om romadeportationer. Bara de fem största medlemsländernas ministrar är inbjudna till evenemanget, men ministerrådets ordförandeland Belgien har enligt EUObserver hotat att bojkotta evenemanget (kolla här för ett vidare perspektiv). Samtidigt har FN-kommittéen mot etnisk diskriminering uttalat kritik.

Aleksandar Blagojevic från serbiska Piratska partija har frågat mig om jag har mer information om deportationen av romer, så jag ska recappa lite nedan på engelska:

Italy has been saving fingerprints of Romas since 2008 to combat (these things are always combatted, never preempted, constructively analysed or prevented) crime. Now the French president Mr Sarkoszy wants to deport Romas, from France back to Bulgaria and Romania (where they hold citizenship), because they disturb the public order, act criminally and leech from the system.

The Commission for Freedom, Security and Justice, Viviane Reding of the Luxemburg liberal party will keep an eye on the deportations to make sure they don’t breach for example the principle of free movement for people within the Union.

But Sarkoszy’s conservative party UPC is mumbling about the deportations being measures going to far. The Italian minister of internal affairs, though, is very excited about the enteprise and exclaimed in an Italian newspaper that his government suggested something similar as many as 2 years ago.

Now, interestingly enough, in 2008 the Commissioner for Freedom, Security and Justice was called Jacques Barrot. He was from the French conservative party UPC – Sarkoszy’s party (see above). Barrot told Italy in 2008 that deportating people this way was clearly in breach of EU law. The memory of EU institutions is apparently shorter than we want it to be…

To add a bizarre twist to the story, the president of the Commission, Sr Barroso and the French minister of internal affairs Mr Fillon are now going to hold a workshop(!!) about legal deportations. Only the ministers from the five largest member states are invited, but Belgium, being the present chairperson in the Council of Ministers have, according to EUObserver, threatened to boycott the event (for perspectives, see here). At the same time UN committee against racial discrimination has criticized the French measure for being arbitrary.

UPDATE: Romas are apparently deported from a large number of member states, due to a special provision in the ascension protocols of Bulgaria and Romania into the union limiting the freedom of movement principle for citizens from these nations until 2013. Sweden has also deported Romas.

Valstugan uppe i Lund

Valstugan uppe i Lund

Äntligen är den på plats, och den är snyggast på hela torget (möjligen med konkurrens från vänsterpartiets fina bod). Idag var det fullt med folk där, nollor som drog runt på stan och pirater som hängde och umgicks.

Hektisk vecka i övrigt. Ikväll fick jag lite tid över till att spela rollspel med kompisar, men imorgon är det heldagsjobb igen.

Snart påbörjas nästa två projekt i Lund. Dels fyra debattartiklar som ska ut inom det närmaste, dels 20k foldrar om kommunpolitiken som ska ut i brevlådor.

Stay tuned!

Valstugan i Lund

Trademarks are strange beasts

Trademarks are strange beasts. The last couple of days, the Wikileaks brand has been under attack in international media. Similarly the the Swedish system of justice.

A better example of trademarks is of course the registered trademarks, for example that of the Brazilian football club Grêmio Football Porto Alegrens. In a recent case a Brazilian judge said, in a case of trademark infringement, that the club could not get awarded compensation for moral losses. The judge did grant compensation for material losses. At an appeal, the judge was proclaimed right by a minister.

I’ve sometimes heard that trademarks function very well, that they’re a consumer protection mechanism and that they do not belong to the intellectual property rights.

The Brazilian case shows the contrary: an intellectual property right is the equivalent of property (matter) in information space, and that’s how the legal system can award compensation for material losses. Damages to the reputation of the trademark owner can only arise when consumers have been misled by the infringer to think the product was better than it really was, or if the products drag the trademark holder in the dirt.

Apparently consumers have not been damaged in this case, but the material resources of the club have.

The consumer protection aspect trademarks are often considered representing is often found in consumer protection laws instead, at least in the European union.

About a year ago I wrote a considerably more aggressive analysis of the trademark system at this blog based on a book in law by Ulf Bernitz. Perhaps there is reason to take an even closer look at trademarks now, than what became encouraged by the Piratpartiet program of principles this spring?

Varumärken är konstiga varelser

Varumärken är konstiga varelser. De senaste dagarna har till exempel Wikileaks varumärke hamnat i rejält blåsväder i internationella medier. Så också svenska rättsväsendets.

Men bättre exempel på varumärken är ändå de registrerade varumärkena, till exempel den brasilianska fotbollsklubben Grêmio Football Porto Alegrens. I ett fall nyligen dömde en brasiliansk domare att fotbollsklubben i ett mål om varumärkesintrång inte rimligtvis kunde få ersättning för ideell skada, men däremot för materiell skada. Domaren fick sedan rätt av en minister.

Jag har ibland hört det sägas att varumärken fungerar bra, är ett konsumentskydd, och att de inte tillhör immaterialrätterna. Det brasilianska fallet talar om motsatsen: en immaterialrätt är en motsvarighet till egendom (materia) i informationsetern, och därför kan man utmäta materiell skada. Skada mot varumärkesinnehavarens anseende kan bara uppstå om konsumenterna av intrångsmakaren förletts att produkten har bättre kvalitet än den har eller om produkterna smutskastar varumärkesinnehavaren. Tydligen har konsumenterna som sådana inte skadats i det brasilianska fallet, men däremot fotbollsklubbens materiella resurser.

Den konsumentskyddsaspekt som varumärken ofta anses representera finns oftast istället representerad i konsumentskyddslagarna, i alla fall inom Europeiska unionen.

För ungefär ett år sedan skrev jag en betydligt aggressivare analys av varumärkessystemet på min blogg baserat på en lärobok i juridik av Ulf Bernitz. Kanske borde vi titta ännu närmare på varumärkesrättens nuvarande brister än vad Piratpartiets principprogram började tillåta i våras?