Tullåtgärder och immaterialrätter

Jag noterade för en eller ett par dagar sedan en tråd på Piratpartiets forum om en artikel i Dagens industri där jag uttalat mig om vilka frågor jag vill driva i parlamentet. Jag minns intervjun ganska väl: jag satt ungefär vid mitt soffbord och hade precis knaprat i mig ett chokladkex, och försökte förmedla till journalisten min oro för att åtgärder mot immaterialrättsintrång vid EU:s gränser kan utgöra ett hot mot konkurrensen på den inre marknaden. Det explicita exempel jag hade i tankarna var en erfarenhet en god vän till mig gjorde när han för ett par år sedan försökte importera öppen källkods-telefoner från Kina (det är ju billigare att producera där), men istället åkte dit på licensavgifter för mp3-spelare – trots att telefonen i fråga inte kunde spela mediafiler alls.

RUTROS verkade förstå ungefär vad jag var ute och fiskade efter på en gång, trots att vi haft våra meningsskiljaktigheter kring nyttan av patentsystemet i stort, men annars rådde det ganska stor förvirring. Den av Mattias P Andersson citerade DN-artikeln var kanske något tydligare, men ganska luddig och okonkret för att beskriva vilket enormt handelshinder på EU:s interna marknad de här tullåtgärderna kan innebära.

Mitt eget svar längre ned i tråden är kanske inte så välformulerat och konkret som man skulle kunna önska, och framför allt framgår inte min växande oro för att tullpolitiken skadar konkurrensen på den inre marknaden. För att förtydliga min politiska ambition i ämnet kanske kan nämnas att jag inte nämnvärt bryr mig om att driva konkurrensrättsliga frågor politiskt, annat än när de som i de här fallen uppenbart påverkas av immaterialrätter eller när de, som i telekompaketsdebatten, får en påtaglig inverkan på användning av och möjligheter för informationsteknologi. Jag kan nog också utan problem stå för att jag tycker att Piratpartiet behöver verka för genomgående hållbara och godtagbara informationsstrategier, även när de skär in i andra politikområden med den avgränsningen att politiken i vilket fall ska vara budgetneutral.

Men jag skulle vilja ha lite hjälp av intresserade läsare.

Om man ska koka ned bekymren med EU:s tullpolitik relaterat till immaterialrätt till en eller två meningar, hur ska de meningarna vara formulerade? Jag känner inte att jag själv har något bra svar just nu: problemen är många och separata, och införsel av varor på marknaden eller varutransport via europeiska mellanhamnar som båda påverkas av tullpolitiken skapar helt olika problem. Kan någon driftig läsare hjälpa mig få rätsida på det här?

uppdatering: Nu med länk till den faktiska artikeln också

uppdatering igen: Jag inser nu att ovanstående text kanske förutsätter i allt för hög grad att man kan något om internationella handelsförhandlingar på IPR-området. ”Varutransport via europeiska mellanhamnar” refererar till varor som aldrig faktiskt passerar gränsen, men som stoppas av tullmyndigheterna för att de befaras inkräkta på europeisk varumärkes- eller patenträtt. Det här har uppmärksammats av Läkare utan gränser som ett problem vid tillgång till medicin, men har också sedan Balikonferensen om klimat (COP14?) uppmärksammats som ett potentiellt problem vid överföring av framför allt miljövänlig teknologi. ”Införsel av varor på den inre marknaden” refererar främst till situationer så som den jag exemplifierade längst upp i min bloggpostning: det vill säga, när patenttroll bett tullmyndigheter att hålla utkik efter alla typer av varor som ens kan misstänkas för att potentiellt utgöra intrång, med resultat att företagare, oftast de små eller medelstora företagen dessutom, blir nödtvungna att teckna licenser de inte behöver eftersom det ändå är skonsammare än att invänta en rättsprocess.

I en kommentar till den här posten (#3) har jag också refererat till ”välrenommerade tankesmedjor”. För den som är intresserad av att veta mer om dessa och deras arbete kan man läsa min bloggpost om besöket i Geneve. Bara en snabb koll genom de flesta hemsidor som listas där visar att immaterialrätten är en ständigt närvarande förhandlingspunkt i nästan alla internationella fora. Piratpartiet kan ställa sig utanför sådana diskussioner, men så vitt jag kan se innebär det att t ex ACTA-avtalet ligger lite utanför vår politik.

  1. stroll
    oktober 6, 2009 kl. 00:04

    Har själv köpt cd skivor från USA som jag inte hittat någon annan stans, och då fastnar man i att få betala tull. Hade jag köpt exakt samma sak men fått den levererad som en iso fil över internet hade det inte kostat i tull. Känns spontant lite konstigt. Detsamma skulle antagligen hända med datorspel, böcker, etc.

    Men jag tycker fortfarande det här känns som det ligger utanför, eller möjligen väldigt långt i utkanten på den plattform du fått mandat att driva. Om du väljer att fokusera på Attac frågor snarare än PP frågor så riskerar det att leda till en trovärdighetskris som kan leda till enorma problem när media sätter tänderna i det. Vi är redan ett Kalle Anka parti i mångas ögon, om en av våra två parlamentariker blir en politisk vilde vet jag inte hur vi ska klara av det.

    Men i grunden har jag ju förtroende för både din kompetens och att du inte kommer agera vilde. Men jag tror som sagt det är rädsla för det ”kritiken” handlat om.

  2. oktober 6, 2009 kl. 01:08

    Jag har inte någon färdig formulering på lager, men jag har en idé till ett ”lackmustest” som vi kanske kan spinna vidare på rörande vilka politiska problem som skall anses tillhöra vår agenda, nämligen frågan om vems problem vi försöker lösa.

    Svaret på den frågan bör enligt min mening vara den enskilda människans problem, inte någon annans – vare sig vi talar om organisationers, företags, staters eller rentav naturens problem. Några exempel för att illustrera vad jag menar:

    – Skall vi ägna oss åt varumärkesrätt? Det beror på. Om två eller flera företag kivas inbördes om vem som har ”rätten” till ett visst varumärke är det inte någon människas problem. Låt då företagen lösa sina konflikter inbördes. Varumärkena är till för att hjälpa konsumenterna, de enskilda människorna, hitta rätt på marknaden. Men om konflikterna utvidgas, och företagen börjar se också konsumenterna som fientliga aktörer, då måste vi ingripa. Den som utan betalning bloggar om ett företag och dess produkter skall aldrig själv hindras från att nämna olika varumärken i vare sig positiva eller negativa ordalag.

    – Skall vi ägna oss åt upphovsrätt? Igen, så länge lagen bara används som slagträ förlagen emellan, så är den inte vårt problem, men i och med att den hindrar också privat fildelning så blir den vårt problem, och då löser vi det utan hänsyn till förlagens ”behov” (inget behov går före den enskilda människans).

    – Skall vi ägna oss åt patenträtt? Det här känns något mer långsökt, eftersom patent i princip bara har betydelse för den som yrkesmässigt utnyttjar en uppfinning i sin näringsverksamhet. Vi kan dock se att patentsystemet har långtgående konsekvenser också för enskilda människor som exempelvis vill köpa en mobiltelefon med vissa funktioner eller som behöver medicin mot en livshotande sjukdom. Medan varumärken och upphovsrätt i huvudsak handlar om vem som får saluföra en viss produkt eller tjänst, så avgör patenträtten i praktiken huruvida produkten eller tjänsten alls får existera på marknaden. Alltså bör vi granska patentsystemet och försöka hitta lösningar på de problem som systemet förorsakar, lösningar som utgår från den enskilda människans perspektiv och behov.

    – Skall vi ägna oss åt medborgarrätt? Svaret kan tyckas självklart; medborgare är per definition enskilda människor (men det finns förstås enskilda människor som inte är medborgare i vårt land, eller ens i något land överhuvudtaget). Statens syfte är att betjäna människorna, och i det ingår att respektera deras grundläggande rättigheter.

    Det finns förstås frågor som rör enskilda människor men som samtidigt är fördelningspolitiska; dit hör alla frågor om skatter och bidrag som enskilda betalar respektive erhåller. Eftersom det finns människor på båda ”sidor” i dessa frågor kan vi inte ta ställning för den ena sidan mot den andra, utan då måste vi ställa oss utanför problemet. Vi förnekar inte att problemet existerar, men vi kan inte med det väljarstöd vi skaffat oss ta ställning för en grupp människor mot en annan.

    Stämmer min kategorisering av frågorna med det principprogram som partiet har utvecklat under sin korta hittillsvarande existens? Jag tror att jag har fått med allt; risken är snarast att jag har fått med för mycket, och i så fall får vi väl komplettera bilden med ytterligare avgränsningar.

    Sådär, nu har grytan kokat över på spisen snarare än ”kokat ned till” två meningar, men om vi är överens om innebörden i dessa meningar så kanske det blir lättare att formulera dem?

  3. teirdez
    oktober 6, 2009 kl. 01:23

    @stroll: Det är väl iofs inte så konstigt att man har tullar på varor som fysiskt transporteras över gränsen, men inte på varor som färdas genom ett gränslöst medium (jämför med argumentationen i FRA-debatten: trafiken rör sig där den rör sig snabbast, inte med hänsyn till fysiska gränser, och därför kan FRA vara integritetsintrång även vid kommunikation inom landet).

    Frågeställningen jag hoppas att jag klargjort att jag berör är snarare vad som händer när tullmyndigheterna får till uppdrag att beslagta varor som antingen inte formellt passerat tullen, eller beslagtar varor som får som konsekvens att enskilda företagare försätts i en position där de inte har råd att hävda sin rätt.

    Jag värjer mig också mot att det här kallas Attac-politik. Attac har aldrig varit särskilt pådrivande i immaterialrättsliga frågor utan har fokuserat primärt på varuhandel och tjänstehandel.

    Snarare ligger det helt i linje med några av de mest välrenommerade tankesmedjorna på immaterialrättsområdet som verkar på ett globalt plan. Det är också frågor som ivrigt och ofta debatteras i internationella fora. Piratpartiet kan visserligen ställa sig utanför sådana konflikter, men det innebär att vi i slutändan kommer kunna göra mycket lite med våra parlamentarikerplatser: det händer helt enkelt inte så ofta man vill att det dyker upp solklara problemställningar i form av IPRED, tillägg 138 och 166 i telekompaketet eller mjukvarupatentdirektivet. Faktum är att de lagförslag Piratpartiet aktivt tagit ställning i på EU-nivå kan räknas på en hand över de senaste 10 åren.

    @Anders: Hur ser du i sådana fall på situationer som innebär konflikter för enskilda företagare? Eller begränsar vi människo-konceptet till medborgare?

  4. Rasmus
    oktober 6, 2009 kl. 02:22

    Jag håller med dig Amelia, handelspolitiken och tullsystemen är ett av de bästa områdena att visa på absurda konsekvenser av dagens immaterielrätt. Det är också ett område som blir allt mer aktuellt pga ACTA förhandlingarna. Så nästa stora strid kommer att handla om detta. Bra att någon tar tag i det.

  5. oktober 6, 2009 kl. 20:11

    Med enskilda människor menar jag de fysiska personerna, inte enskilda firmor eller andra fåmansföretag. Företagare har också rättigheter, men de är inte jämbördiga med enskildas medborgerliga (eller mänskliga) rättigheter. Den som ägnar sig åt näringsverksamhet får finna sig i viss reglering av densamma som i princip inte berör ideell verksamhet, såsom intäktsredovisning. Att staten kräver insyn i företagarens bokföring accepterar jag, men inte att någon kräver motsvarande insyn i din privatekonomi, vad du köper till middag eller vem du talar i telefon med (även om också dessa aktiviteter innebär ekonomiska transaktioner).

    Det kan alltså bli så att vi tar ställning för en enskild person (eller rentav flera personer samtidigt) mot en ensam företagare, också i en situation då det kanske är företagaren som objektivt sett är i störst behov av stöd. Företagare blir man trots allt av fri vilja; människa föds man till. Sedan behöver vi kanske inte prioritera varje konflikt mellan företagare och enskilda lika högt; det gäller som alltid att välja sina strider.

    Andra kan säkert hitta på bra ord för att beskriva detta förhållningssätt. Är resonemanget humanistiskt, eller kanske individualistiskt? Jag vill påstå att det är raka motsatsen till korporativistiskt. Om våra motståndare skulle bilda ett politiskt parti, så lär de upptäcka att de i egenskap av juridiska personer saknar rösträtt i allmänna val…

  6. RikMatts
    oktober 6, 2009 kl. 23:11

    Jag stöder din tullpolitik. Parallelimport måste åter tillåtas, speciellt för varor som inte finns att köpa i Europa. För 15 år sedan letade jag efter en Levis-modell som bara fanns i USA och som *inte fick* importeras till Europa, i teorin inte ens för privat bruk.

    Jag anser för övrigt att patentfrågan definitivt har betydelse, till och med finner sin mening och sitt existensberättigande för enskilda människor, som ordnad och sökbar kunskapssamling, *Encyklopedin*. Att patent historiskt bara har haft betydelse för företag och yrkesfolk beror på ett *accessproblem* till denna Encyklopedi, som dock har fått en tillfresställande lösning genom Internet.

    Ur denna synvinkel skall reformer av patentsystemet härledas.Politisk vilja saknas ännu, men är nödvändig för att äntligen befria patentsystemet från särintressenas grepp.

    Den befriande tekniken finns. Tillsätt endast politisk vilja.

  7. teirdez
    oktober 10, 2009 kl. 00:16

    @Anders: Du tycker alltså att vi egentligen ska begränsa vår politik till mänskliga/medborgerliga rättigheter?

    Jag ser problem men den ingränsningen: vårt nuvarande principprogram ger inget stöd alls för en sån insnävning av vårt politikområde. En hel tredjedel av partiprogrammet är till och med direkt kopplat till patenträtten och dess borttagande vilket är en åtgärd som berör och måste ställas i relation till företag i allra högsta grad. Upphovsrätt och integritetsfrågor, eller till och med nätneutralitetsfrågor, berör också användare så väl i form av privatpersoner som i form av företag. Och frågan är varför ditt exempel med upphovsrättskäbbel mellan förlag skulle vara ett mindre akut problem med upphovsrätten än käbbel mellan förlag och kund.

    I vilket fall så kräver även en individualistisk syn på Piratpolitik att man strukturerar den politiska kampen så att den alltid kan göra framsteg. Vårt principprogram kommer inte uppfyllas på en dag, utan kommer kräva lång och målmedveten kamp med vissa taktiska manövrar. Kan vi i dessa taktiska manövrar ta ställning i icke-individfrågor i syfte att uppnå ett slutligt individualistiskt mål? Hur ska vi bedriva kampen ”på vägen mot målet”?

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: